Tyckt om tidskrifter

Det finns naturligtvis mer av julstämning i julnumret. Lilly Alström har skrivit en saga om en gårdstomte, förmodligen ganska nära släkting till Viktor Rydbergs filosofiskt lagde tomtegubbe, och Ragnhild Pettersson, organist och kompositör i Sunne, har för tidskriften tonsatt Selma Lagerlöfs ”Den heliga natten”.

I min barndom kunde man fortfarande få återbäring på kvittona vid mina morföräldrars K onsum vid Himmelska Fridens torg i bruksorten Holmsund. Den kooperativa tanken levde i viss mån även om kooperationen redan då lämnat sitt ursprungliga uppdrag att pressa priserna för vanligt folk och samägandet blivit en abstrakt byråkrati. På samma sätt verkar tidningen Vi Läser ha svårt med sin identitet.
ABF har däremot under 00-talet fortsatt att utvecklas efter sina ursprungliga principer och tvärtemot exempelvis LO blivit en viktig bro, exempelvis med sina Socialistiska Forum, mellan den gamla arbetarrörelsen och den unga partilösa globaliseringsrörelsen. På samma sätt utvecklas Fönstret i takt med sin tid. Men jag hoppas att förbundets allt starkare betydelse som politisk-idelogisk mötesplats också kommer att börja synas tydligare i dess tidning.

Filters chefredaktör Mattias Göransson talar om vikten av att gå sina egna vägar, inte minst i tuffa tider, att våga satsa inte av ekonomistiskt beräknande slag utan av en inre övertygelse och nödvändighet. Med sedvanligt sinne för talande bilder nämner han den firma som säljer norska (!) elbilar till Göteborg – Volvos hemstad.
Kanske ska det se som en programförklaring till det nya numret av Filter (#5 2008) som på sitt sätt är ovanligt lättviktigt. Det ställer i förgrunden ett antal individer som alla känt – något så klyschigt – som behovet av att gå sina egna vägar.

De senaste tio åren har litteraturen tagit allt mindre plats i det ordinarie magasinet, till förmån för samhällsdebatten. Är det detta man nu försöker kompensera för? Jag undrar varför ”kärleken till litteraturen” måste ta sig detta specialuttryck, och inte vara en integrerad del av den gängse verksamheten. Det är som att säga åh jag kan inte leva utan glass, jag äter det säkert en gång om året, men då trycker jag i mig riktigt jävla mycket. Kanske hade det varit mer kärleksfullt mot litteraturen att portionera ut dessa viktiga texter i vanliga Ordfront magasin?

Den stora skillnaden mellan OLM och vanliga OM tror jag faktiskt går att benämna som glädje. En glädje som syns i omsorgen om de små detaljerna, i den snygga formen, och inte minst i texterna som stolt brer ut sig, liksom hungriga på att förklara hur stor och viktig litteraturen är.

Kort sagt: en tidskrift som förmår vara just så spretig och och i otakt med trender som man vill.

Jag gillar Språktidningen. Den är lite som sin sköna slogan: ”För dig som använder språket dagligen” – glatt uppfordrande. Nästan alltid mer generös med kunskap än med pekpinnar.

– Varför ska vi som bor på Österlen och lite i utkanten av det stora, fina medielandskapet vara utan en kulturtidning? Varför ska vi vara svältfödda på god tidningskvalité, artiklar och kolumner skrivna av moderna, kvalificerade skribenter som är med sin tid och före sin tid... Österlen är kulturens Mekka i Sverige – för det krävs en tidning. Och jag och min hustru valde att starta den för två och ett halvt år sedan. Vi började från noll, vi hade inget startkapital. Men vi hade en idé och en ambition. Och nu har vi kommit ut med 30 nummer, säger Lars Yngve med illa dold stolthet i rösten.

Wall Streets anrika institutioner befinner sig i fritt fall. Den amerikanska staten har tvingats överta konkursfärdiga investmentbanker. 



Räddningsaktionen - kallad "cash for trash" -  innebär att budgetunderskott och statsskuld i USA mer än fördubblas. 



De som får betala notan är landets skattebetalare medan finanshajarna seglar vidare i sina fallskärmar.  



Man kan undra vad Marx skulle ha att säga om denna kapitalistiska kris. 


Lägligt nog tar tidskriften Fronesis upp Marx ekonomikritik i sitt  senaste nummer. I en rad olika texter vänder och vrider man på 
frågan.

Angreppssättet är rejält och journalistiskt och befriat från skönandlig beröringsskräck. Sedan är det en annan sak att all inclusive-bufféer sällan bjuder de mest minnesvärda kulinariska upplevelserna.
De vackra insikterna kring litteratur och skrivande får jag i Alan Bennets översatta artikel ”Stirrande ut genom fönstret”. Den har sin utgångspunkt i skrivkramp, den fullständiga oförmågan att skriva böcker.

Nya numret av Ordfront Magasin har just kommit. Den här gången har det formen av en litteraturspecial, under namnet Ordfronts litterära magasin - OLM. Namnet, en blinkning till nedlagda BLM, Bonniers Litterära Magasin, länge flaggskeppet bland litteraturtidskrifter i vårt land. Marie Lundström har läst OLM och funderat på litteraturen i tidskriften idag.

Trots alla framgångar och trots att den är nyskapande, otroligt välskriven och genomtänkt så får den stryka på foten när pengarna och den här skit f...krisen styr!

Det senaste numret av konsttidskriften Paletten (3/08) ser ut som ett julklappspaket i blänkande grönt och visar sig ha ett minst lika glänsande innehåll. Det är ett verkligt praktnummer som i sin helhet ägnas åt Brasilien.

Den här gången handlar det bland annat om skidåkning på Mount Everest, Per Gessle, nätforumet Flashback och kampen för att bevara bonobo-apan. Det gör inget om du skulle råka tycka att något av detta inte låter intressant. Börja läs artikeln så ska du se att du fastnar i den i alla fall.

Av allt som kan dimpa ner i brevlådan, kommer Pequod med kravlösa teman som kaffe, påskliljor och flipper – behandlade med poesi. En underbar kulturtidskrift tycker jag.

Vad förväntar man sig av ett seminarium med temat flerspråkighet anno 2008? Åtminstone inte att blicka ner i programbladet strax innan öppningsceremonin och inse att sju medelålders män kommer att föra ordet – sex av dem fransktalande. Den sjunde, Eurozines chefredaktör Carl Henrik Fredriksson, ställde förståeligt nog till med en provokation och inledde på svenska.

1984 och Egalias döttrar är stora titlar att droppa som ingång till kulturtidskriften Gläntas nya nummer. Jo, jag har tappat alla koncept. Men vunnit nya. Som till exempel Köttmi, Zoembient, I-Betare och Deppbägare. Ett uppbåd på typ 130 poeter, akademiker och konstnärer har satt samman Framtidens Encyklopedi. Namn på tankar som i går verkade omöjliga att tänka. Resultatet är definitionen av fantastiskt: nyskapande, dumsmart och helt roligt.

Tidskriften Ful har gjort entre i mitt liv! - En otraditionell och komplett galen tidning med feministisk analys & queer kultur.
Den är matad med fulsnygga collage, roliga rubriker på reportagen (favoriterna är "Korven i rumpan" och "Suggan i mig") och gruppfoton där alla från vänster heter Ulf.

Augustnominerade Zac O’ Yeah kartlägger den unika indiska ”boomen” i senaste numret av tidskriften Karavan (3/08). Indiska författare kan i dag få royalties som är ofantliga med svenska mått mätt, och har möjlighet att nå en enorm läsekrets – både inhemskt och internationellt. Författaryrket konkurrerar numera med Bollywoodstjärnans om att vara det mest glamorösa indiska karriärvalet.

Här i Sverige gick i slutet av september den 93-årige Karl Staf bort. Staf var den siste svenske Spanienfrivillige. Av 40 000 frivilliga som anslöt till republikanerna kom 540 från Sverige och kvar finns nu inte längre någon att berätta om kriget.

I nummer 3/2008 av tidskriften Västerbotten, med temat trettiotal, skriver Jonas Sjöstedt om kriget och de svenska Spanienkommittéerna. Med utgångspunkt hos de elva frivilliga som reste från Västerbotten till inbördeskriget redogör Sjöstedt för åsikterna om kriget i Sverige, för krigets utveckling och svenskarna situation i den internationella brigaden.