Viktiga röster som utmanar

Igår hölls seminariet ”Gift som läker” om nordiska kulturtidskrifter på Nordens institut i Finland, Nifin, i Helsingfors. Tidskriftsfolk från Norge, Danmark och Sverige hade tagit sig över Östersjön för att diskutera och jämföra klimatet för kulturtidskriften i de nordiska länderna. Ekonomin hamnade snabbt i fokus.

Långt kontra kort, utförliga reportage kontra snuttifiering. Diskussionen kring kulturtidskrifternas förtjänster rör sig mycket kring behovet av längre fördjupande texter. Att motverka utvecklingen hos dagspressen som går mot mer och mer lättvinklade händelsenyheter.

På seminariet medverkade bland annat Tobias Regnell, en av männen bakom fotbollsmagasinet Offside och nu senast Filter, som satsar på långa reportage. Till skillnad från de flesta andra inom tidskriftsgenren har de lyckats med finansieringen.

– Vi har alltid strävat efter att göra god journalistik och att klara oss ekonomiskt, säger Tobias Regnell. Det leder ofta till att vi blir misstrodda från två håll - från annonsörer för att vilja göra god journalistik och från andra tidskrifter för att tjäna pengar.

Ivan Rod är ordförande för Foreningen af Danske Kulturtidsskrifter och Nordisk kulturtidskriftsförening:

– Vi som gör tidskrifterna har väldigt mycket vi vill säga. Men vi har inga pengar att säga det för. Så vad gör vi? frågar sig Ivan Rod.



Ivan Rod

För att ge ut en tidning krävs pengar. Och för att få pengar krävs annonser. Men att hitta någon som vill annonsera i en tidskrift med kanske ett par tusen läsare som ofta ligger på den ideologiska vänsterkanten är inte lätt.

– Annonser är något vi är väldigt dåliga på. Och vi måste bli bättre, menar Siri Reuterstrand, ordförande i Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter.

Men hur finns det inget recept på.



Siri Reuterstrand

Tobias Regnell för fram musiktidskriften Lira som har lyckats med annonseringen. Den har – menar han – lyckats få in annonser som också informerar läsarna om till exempel evenemang eller skivsläpp.

– Och annonserna leder också till att de som gör tidningen och frilansskribenter faktiskt får betalt för det de gör, säger han.

Men när annonserna tryter är tidskrifterna hänvisade till statligt stöd. I Danmark har det enligt Ivan Rod gjorts stora nedskärningar som drabbar tidskrifter inom kulturområdet. Där har förutsättningarna för tidskrifter kraftigt försämrats den senaste tiden i och med bland annat minskade anslag. Han menar att den liberalkonservativa danska regeringen för en medveten politik för att försvåra för kulturtidskrifter. Åsa Linderborg, kulturchef på Aftonbladet, ser en form av politisk styrning på kulturområdet även i Sverige.

– Högern i regeringsställning i Sverige ser ju hur vänstern har kulturen som sin sista bastion. Och där har man nu börjat slå in kilar.

Hon för fram debatterna kring bland annat Mana som ett exempel på hur man försöker styra stödet utifrån tidskrifternas åsikter.

– I Sverige har vi aldrig haft en regering som är så antikulturell, menar hon.



Åsa Linderborg

Finland är det enda landet i Norden som faktiskt har höjt stödet till kulturtidskrifter. Stefan Wallin är Finlands kulturminister:

– Kulturtidskrifterna utmanar mainstreammedia på ett väldigt viktigt sätt. De är röster som måste få göra sig hörda, säger han.


Foto: Lena Malm. (På den översta bilden syns Erkki Tuomioja, socialdemokratisk riksdagsman och Nordiska rådets president, Ivan Rod, Foreningen af Danske Kulturtidsskrifter, och Åsa Linderborg, Aftonbladet)

Rasmus Lundgren

Publicerad: 2008-10-23