Tidskrifterna lever och frodas

Under bokmässans sista dag hölls en längre paneldebatt om kulturtidskrifternas framtid. Hur kommer kulturtidskriftslandskapet att utvecklas? var en av frågorna, men det visade sig, naturligt nog, vara ganska svårt att ge ett svar på det.

David Karlsson, idéhistoriker och medlem av Kulturrådets referensgrupp för tidskriftsstöd, började med att sammanfatta de senaste tio åren. Han hade gjort fyra iakttagelser:
- Kulturtidskriftsscenen är väldigt vital. Det har märkts inte minst nu under Journal 2002 att kulturtidskriften är en kreativ medieform, väl så levande som någonsin tidigare.
- Vi har en bred tidskriftsflora, vilket vi kan se smakprov på här i montern. Det finns en unik bredd i Sverige, många tidskrifter med hög kvalitet, och det är tack vare en klok statlig kulturpolitik. Utan tidskriftsstödet skulle vi inte ha den bredden vi har.
- En ny form av tidskrift har uppstått: det politiska magasinet. Den sortens tidskrift, partipolitiskt obunden, gjorde entré med Moderna Tider för drygt tio år sedan och har kommit att spela en stor roll för debatten.
- Nätet håller på att förändra medielandskapet i grunden och en fråga som brukar ställas är: Är nättidskrifterna ett hot mot papperstidskriften? Men nu kan vi väl konstatera att så inte alls är fallet. Det finns ingen konkurrens mellan papper och skärm. Tvärtom finns ofta ett fruktbart samarbete, som i fallet Eurozine. Det är ett nyskapande sätt att göra en tidskrift på och ett klokt sätt att använda nätet.

Efter tillbakablicken ägnade sig panelen en stund åt att diskutera nuet och Mikael Franzén, ekonom, Centrum för kulturstudier, undrade vad en kulturtidskrift egentligen är.
– När man tittar i kulturtidskriftskatalogen slås man av tanken att: ah, det är sådana tidskrifter som inte klarar sig utan stöd! 
Ira Mallik, frilansskribent och redaktör för Megafon, undrade i sin tur om alla de kommersiella tidskrifterna behövs.
– De finansieras inte heller av läsarna, sa hon, utan av annonser; man har ett innehåll som man får annonser på. Men hos vissa kulturtidskrifter tycks det finnas ett egenvärde i att vara liten. Man vill vara smal och speciell och odla någon sorts utanförskap: "det är inte oss det är fel på utan läsarna."
- Men självständigheten är viktig, hävdade Annina Rabe, frilansjournalist. Det finns en poäng i att inte behöva ta alltför stor hänsyn till en publik. Kulturtidskrifterna är ju en sluss, en grund för nya idéer och tankar; debatter kan födas där, som sedan tas upp i dagspressen. Så det finns nog ett egenvärde i att vara liten, tror jag.
David Karlsson höll med.
- Värdet av kulturtidskrifterna är gravt underskattat, sa han. De spelar en viktig roll som inte kan mätas i pengar.

Annina Rabe passade på att dela ut en känga till de bibliotek som inte har utnyttjat Kulturrådets erbjudande om gratis tidskriftsprenumerationer.
- De har ju alla chanser i världen att jobba med kulturtidskrifter! sa hon. Varför sitta och hålla Amelia och Sköna Hem under armarna?
David Karlsson instämde:
- De vill inte ha kulturtidskrifter ens när de får dem gratis!
- Det vilar naturligtvis ett ansvar också på tidskriftsredaktörerna, sa Annina Rabe, men biblioteken måste släppa in dem. Nyfikenhet och öppenhet är en jävla skyldighet när man är bibliotekarie!

Och framtiden då? Det blev inte så mycket sagt om den, men Annina Rabe försökte sig på att sia lite grann:
- Det är förstås omöjligt att säga hur det kommer att se ut, sa hon, och det tråkiga svaret är väl: Ungefär som nu. Och det vore förstås väldigt fint om det fortsatte som det gör i dag eftersom vi har ett vitalt klimat och en intressant independentkultur. Men det finns förstås problem också och ett av dem är det stora glappet mellan den kommersiella och den ickekommersiella kulturen.
Hon efterlyste ett igångsättningsstöd för tidskrifter, ett starta-eget-bidrag för redaktörer.
- Jag tror också att det skulle behövas ett nytänkande i referensgruppen för stöd till kulturtidskrifter, sa hon. Man kanske skulle släppa in några yngre förmågor som har en annan uppfattning om hur ett tidskriftsspråk ser ut.

Publicerad: 2002-09-27








Annons:

Senaste nummer:

2024-11-18
Amnesty Press 3 2024

2024-11-09
Omkonst Höst 2024

2024-11-01
Signum 7

2024-10-30
Tidig Musik 3 2024

2024-10-28
Medusa 3 2024

2024-10-26
Haimdagar 3-4

2024-10-16
Konstperspektiv 4

2024-10-13
Akvarellen 3 2024

2024-10-11
Utställningskritik 4 2024

2024-10-03
Opera 4 2024

2024-09-30
SocialPolitik Höst 2024

2024-09-22
Balder 3 2024

2024-09-14
Hjärnstorm 156 2024

2024-09-13
Signum 6

2024-09-10
Medusa 2 2024

2024-09-01
Utställningskritik 3 2024

2024-08-29
Glänta 1 2024

2024-08-21
Konstperspektiv 3

2024-08-20
Karavan 2 2024

2024-08-19
OEI 104-105 2024
Utställningskritik 2 2024

2024-08-09
Fjärde Världen 2 2024

2024-07-21
Parnass 2 2024

2024-07-16
Tidig Musik 2 2024

2024-06-29
Balder 2 2024

2024-06-28
Signum 5

2024-06-25
Opera 3 2024

2024-06-23
Omkonst Vår 2024

2024-06-21
Amnesty Press 2 2024

2024-06-09
KLASS 2 2024

2024-06-02
Akvarellen 2 2024

2024-05-31
Signum 4

2024-05-28
SocialPolitik Maj 2024

2024-05-21
20TAL 10-11 2024

2024-05-20
Karavan 1 2024

2024-05-17
Opera 2 2024

2024-05-14
Med andra ord 118 2024

2024-05-13
OEI 102-103 2024

2024-05-10
Haimdagar 1-2 2024

2024-05-02
Fjärde Världen 1 2024
Glänta 3-4 2023
Amnesty Press 1 2024

2024-04-29
Konstperspektiv 2
Tidig Musik 1 2024

2024-04-26
Signum 3
Nio-Fem 1 2024

2024-04-20
Balder 1 2024

2024-04-05
Populär Astronomi 1 2024

2024-03-17
Medusa 1 2024

2024-03-16
Hjärnstorm 154-155 2023

Äldre resuméer