Teaterforum nr 1, 2008

Den livsviktiga utbildningen……

Det är min bestämda åsikt att utbildningsfrågor tillhör förbundets allra viktigaste och bör prioriteras. Jag tror att en drivkraft i kreativ verksamhet, i teater, i amatörteater, är strävan efter att utvecklas, att hitta nya vägar, att komma till insikt, att helt enkelt lära sig mer.
När vi sysslar med amatörteater lär vi oss en del om författaren och pjäsens problematik, liksom den tid och det samhälle som pjäsen utspelar sig i. Vi lär oss också att berätta om, och förmedla detta till en publik. När vi sysslar med amatörteater lär vi oss också mycket om oss själva och våra ensemblekamrater. Vi lär oss också att förbättra våra uttrycksmedel och bli varse våra uttrycksmöjligheter. Vi tränar och utvecklar våra röster, våra kroppar samt vårt intellekt. Men allt detta kan förstärkas med hjälp av kurser och pedagoger samt egna studier och studier tillsammans med teatergruppen. ”Hur höga ambitioner ska vi då ha?” frågar sig många. Kan vi inte nöja oss med att bara ha kul när vi sysslar med amatörteater?
Nej, det kan vi inte. Lust är visserligen en av grunderna till kreativitet, men på samma sätt som vi inte nöjer oss med att spela på en sträng eller med ett ackord när vi lär oss spela gitarr, ska vi inte nöja oss, och begränsa oss när vi sysslar med teater.
Jag tycker att våra grupper mer ska utnyttja ATRs centrala kurser, liksom distriktens regionala kurser. Jag tycker att man ska kunna ordna egna kurser i samarbete med ATR, studieförbund eller folkhögskolor. Jag tycker att man ska se andras föreställningar tillsammans och diskutera denna eller läsa samma bok och diskutera. Dialogen är oerhört viktig (den ursprungliga betydelsen av dialog, grekiska dialogos, dialogomai, var inte att pladdra på, utan att begrunda, begrunda tillsammans)
Jag menar nu inte att amatörteatern skall göras allvarligare än den är och för allt i världen inte att alla inom amatörteatern ska ha professionella ambitioner. Amatörteatern är kolossalt viktig för den professionella teatern på samma sätt som breddidrotten är viktig för elitidrotten, men givetvis ska de flesta vara kvar i amatörteaterns värld och ha amatörteater som en hobbysysselsättning. Men vi kan fördjupa oss, lära oss mer, gå vidare, och på lång sikt förstärka amatörkulturen i landet. Vi lär så länge vi lever är mycket giltigt här.

De flesta inom amatörteatern vill stå på scenen och spela teater. Men då man diskuterar utbildning är det viktigt att påpeka att utbildningen inte enbart ska gälla skådespeleri eller regi utan också andra funktioner: scenografi, kostym, teknik, rekvisita, mask och peruk, dramaturgi, osv. Jag tror att vi måste intressera oss mer för dessa stödjande funktioner, också av den anledningen att skådespelare behöver större förståelse för de kamrater som ingår i ensemblen men som inte skådespelar. Denna förståelse kan nås genom utbildning. När framlidne teatermannen George Fant på nittiotalet gjorde en utredning om teaterlinjerna på gymnasieskolan, så konstaterade han, och anmärkte på att det nästan uteslutande satsades på skådespeleri och nästan inte alls på t.ex. teknik.

Andra områden som vi genom studier bör fördjupa oss i är barn- och ungdomsteater, pensionärsteater samt handikappteater.
Förra året bedrev ATR på ett förtjänstfullt sätt kurser för barnteaterledare. En sådan kurs kanske är något för dig. Med utbildningskommitténs ordförande Ingegerd Svednell (073-910 63 64) kan du diskutera utbildningsfrågor, komma med förslag till kurser, få information om olika kurser, o.s.v. Håll alltså ögonen öppna för utbildning i framtiden, så tar vi amatörteatern in i 2000-talet på ett sätt som den förtjänar.

Örjan Herlitz

Publicerad: 2008-02-28

Köp Teaterforum
Läs mer om Teaterforum i katalogen
Fler artiklar knutna till Teaterforum
Fler tidskrifter i kategori DANS, FILM, TEATER & UTSTÄLLNINGAR
Fler tidskrifter i kategori MEDLEMSTIDSKRIFT