De viktigaste alternativrösterna

Malmöbaserade tidskriften Mana tillhör de viktigaste alternativrösterna som envist påminner om tillvarons parallellitet.

Senaste numret av Vagabond (1/2008) förnekar sig inte. Huvudrubriken lyder "Bangkok: 30 hetaste tipsen". Det verkar som om alla nummer av Vagabond kräver sin Thailand-special.

I senaste numret av socialdemokratiska idétidskriften Tvärdrag (4–5/2007) skriver förra arbetsmarknadsministern, tillika förra vice statsministern, Margareta Winberg om problemen i den svenska skolan. Hon beklagar den i hennes ögon borgerliga utgångspunkten att vetande är mätbart. Vad som kallas ”kunskap” (jo, hon sätter ordet inom citationstecken) i Sydkorea är inte nödvändigtvis samma erfarenheter som i Sverige, säger Winberg.

Årets mest inspirerande

Sirwan. I Gävle ges den kurdiska kulturtidskriften Sirwan ut. Noll kronor i presstöd. 1 500 prenumeranter. 100 procent ideell kraft. Maximalt inspirerande.

Årets sista tidskriftsspalt ägnas en sextett, däribland Språktidningen som har kollat in sms-språket. Och funnit ett och annat märkvärdigt. Peter Viktorsson skriver.

Föga dagspolitik eller för den delen utrikesrapporter i bang året efter regimskiftet, men det hindrar inte att läsningen utmanar och roar.

Men skolorna har kommit för att stanna.
En konstruktiv diskussion borde mindre moralisera över att de finns, än problematisera hur de rent konkret fungerar. Och det är just vad Klara Bengtsson, som har erfarenhet från flera välrenommerade skrivarskolor, åstadkommer i en artikel som är höjdpunkten i senaste numret av den lilla Göteborgs-baserade tidskriften Fantasin.

Vägpirater har man ju läst om, men - väg-astronomer?
Det är tidskriften Populär Astronomi, som i sitt julnummer berättar om ett gäng amatörastronomer i nordöstra Skåne och Blekinge som, när tillfälle ges, sticker från olika håll och träffas på avtalad tid på Skånes mörkaste platser (typ Brösarp, Lönsboda, Vittsjö).

Även för oss som inte firar jul är detta dagar när allt kommer till ro. Mobilen tystnar. Inkorgen för e-posten är tom. Och därmed blir denna tid på året något av en högtid även för oss som inte firar den. Hur klarar man som minoritet av det utan att förlora sin särart? Och om man förresten skulle få för sig att dansa ett varv runt granen, har man då blivit någon annan än den man var innan?

Det är med de frågorna som jag tar mig an det 170 sidor tjocka jubileumsnumret av Judisk Krönika. Tidskriften som startade som ett församlingsblad har hunnit fylla 75 år och är sedan länge en av Sveriges mest intressanta kulturtidskrifter. Minoritetsperspektivet vidgar blicken och när tidskriften tar sig an sina ämnen är ett snävt svenskt perspektiv omöjligt. Läsekretsen består av en minoritet som hör lika mycket hemma i New York och Tel Aviv som i Stockholm.

Årets satsning: Tidskriften Fabrik i Malmö, som skapat Sjön, en plattform för artists books. Även om det var några månader sedan minst själva Fabrik kom ut förblir den den mest fantastiska tidskriften som finns. I tät konkurrens med Pequod och OEI.

– Cora föddes ur lusten att kommunicera. Jag tror inte Cora är så politiskt korrekt och det har jag fått smäll på hakan för. Själv vill jag att tidningen ska bli ännu vassare.
– Jag vill att Cora ska fungera som ett eget rum att gå in i som kvinna. Doris Lessing formulerade det väldigt träffande i sitt Nobeltal då journalisterna frågade om hon skrev på maskin eller på papper och glömde den viktigaste frågan om hon hade ett ”eget rum” att skriva i.

Vad som ger tidskriften en speciell lyster är de många biografierna, inte minst de självbiografiska. Flera bidrag vittnar om det personliga minnets betydelse, bland andra Arne O Augustssons korta text om hur det var att börja skolan i Borås 1936.

Det var länge sedan jag skrev en årskrönika om svensk film utan att gnälla över alltings medelmåttighet och att vi – snyft, snyft – alltid är sämre än danskarna.

Men i år ska jag inte upprepa mig, likt en patetisk rättshaverist. Det har nämligen hänt minst fem roliga saker på den blågula scenen under 2007.

Jag pratar inte om fyra bröllop och en begravning, utan om fyra filmer och en flm.

Den är inte alltid snabbast. Men värd att vänta på. Med en serie vältajmade temaböcker – om bland annat skolan, övervakning och nu utbrändhet och påstått fusk - har Pockettidningen R de senaste åren blivit ett motgift mot en åsiktsjournalistik som ofta mer handlar om att positionera sig än att ta reda på vad som faktiskt sker i samhället. Inte konstigt att den utsetts till årets tidskrift.