Många läsare per krona

I år har den som driver en nättidskrift för första gången fått möjlighet att söka tidskriftsstöd hos Kulturrådet på samma sätt som tryckta tidskrifter kan göra. Vad tycker nättidskrifterna om tidskriftsstödet? Jag har gjort en kort enkät bland ett antal nättidskrifter i Kulturtidskriftskatalogen. Tolv nättidskrifter har svarat på frågorna. Av dem hade fyra sökt stöd och åtta inte gjort det.

Varför har man inte sökt stöd? Flera tidskrifter svarade att de inte kände till nättidskriftsstödet, inte visste hur man sökte, eller hörde talas om det efter att ansökningsdatumet gått ut. Två av dem trodde, på felaktiga grunder, att de inte hade rätt att söka. Det hade räckt med en snabb koll på Kulturrådets webbsida för att upptäcka det. Borde Kulturrådet ha informerat bättre – eller är nättidskrifterna helt enkelt inte särskilt intresserade av stödet?

Det finns också ett annat skäl till varför några tidskrifter inte har sökt stöd, och det har att göra med kravet på utgivningsbevis. För att kunna söka stöd behöver nättidskrifterna ha, eller ha ansökt om, utgivningsbevis hos Radio- och TV-verket. Detta kostar 2.000 kronor. Salongens Jelena Selin: "En djup motvilja bredde ut sig hos oss mot att behöva betala denna omotiverat höga summa för att kunna söka stöd, som vi kanske inte ens får. Det tycks mig vara en rundgång. Och jag ser inte heller någon riktig nytta i detta utgivningsbevis för Salongen. Vi bekänner oss redan till vår tidskrift, står som ansvariga utgivare, kontrollerar innehållet och modererar kommentarerna." Mer om utgivningsbeviset längre fram.

Vad säger de som har sökt? Mikke Schirén, Komika Magasin: "Vi har sökt stöd så att vi kan se till att upprätthålla kvaliteten på innehållet på Komika Magasin, det innebär att vi hoppas kunna betala ut arvoden till de medverkande."

Anders Olofsson, Konsten.net, tar upp problemet med att vara beroende av annonser från en liten bransch som han samtidigt ska granska kritiskt: "Vi vill inte bli enbart beroende av bannerannonser, eftersom vi också vill ha en fri roll gentemot konstmarknadens aktörer."

Inte bara tryckta tidskrifter har kostnader

Vilka andra kommentarer har man till nättidskriftsstödet? Helena på Emmet är positiv: "Det är jättebra att Kulturrådet äntligen ger stöd som specifikt riktar sig till nättidskrifter och vi tror att det bara är en början på olika stöd till nätbaserad kultur med tanke på nätets utveckling de senaste åren."

När debatten om nättidskriftsstöd pågick för några år sedan kunde man ibland höra att nättidskrifter inte har några kostnader, åtminstone inga kostnader som är jämförbara med kostnaden för att driva en tryckt tidskrift. Ylva Lagercrantz på teatertidskriften Nummer.se håller inte med om det, och skriver i sitt svar att stödet till nättidskrifter dessutom ger fler läsare per krona än stödet till tryckta tidskrifter: "Det tryckstöd som papperstidskrifter får ska visserligen täcka sådana utgifter som nättidskrifter inte har, som just tryck och distribution. Men vi har ju andra utgifter istället, som motsvarar dessa. I vårt fall ett dyrt publiceringsverktyg som ska vara byggt så det motsvarar de krav som Radio- och TV-verket ställer – och som kräver ständigt understöd och teknisk utveckling för att hänga med i tiden. Sedan är ju tidskrifternas verkliga kärnverksamhet, kostnaderna för frilansarnas artiklar, konstant oavsett om man publicerar dessa på nätet eller på papperet. Nättidskrifter har också behov av stöd som kompenserar dem för frånvaron av inkomster från prenumerationsavgifter och försäljning av lösnummer. Den enda inkomst en nättidskrift kan ha är från försäljningen av banners. Så om Sverige nu vill ha en mångfald av redaktionella röster, så bör givetvis seriöst arbetande nättidskrifter med en redaktion och utbildade journalister/kulturvetare, ha ekonomiskt stöd precis som sina papperstidskriftsvänner. I synnerhet med tanke på hur många fler man når ut till som nättidskrift, i vårt fall 20.000-30.000 unika besökare per månad jämfört med exempelvis Teatertidningen som jag tror har 1.500 ex i total upplaga. Ja, så om man slår ut utgiften per läsare blir den ju väldigt låg för en nättidskrift."

Olle Lidbom, tidskriftsbloggen Vassa eggen: "Jag ser gärna bättre riktlinjer för vad som är en kulturtidskrift och dessutom tydligare uppdrag att man som understödd kulturtidskrift ska mäta och nå sina läsare."

Bland de sökande finns "publikationer som även ges ut i tryckt form" – se intervjun med Kulturrådets Maria Ågren – vilket gissningsvis innebär att ett par etablerade tidningar eller tidskrifter har sökt stöd för sin nätupplaga. Tidningen Anti kommenterar detta: "Det är viktigt att stödet tillfaller tidskrifter som behöver stödet, det vill säga inte bara blir ytterligare ett sätt att öka klyftan mellan dem som är uppbackade av en stor politisk/kommersiell organisation och/eller en befintlig pappersutgåva, och dem som driver tidningar helt ideellt eller delvis ideellt. Stödet riskerar att dryga ut kassan för dem som redan har pengar till sin verksamhet."

Utgivningsbevis

Att ha ett utgivningsbevis är viktigt av ett annat skäl än att kunna söka stöd. Det är bara nättidskrifter med utgivningsbevis som omfattas av samma grundlagsskydd som tryckta tidningar och tidskrifter. Hur många av de tillfrågade tidskrifterna har utgivningsbevis idag? Tre av tolv.

Två av de tillfrågade tycker att utgivningsbeviset är för dyrt. Men det är inte den enda kritik nättidskrifterna riktar mot utformningen av utgivningsbeviset. "En viktig poäng med webbaserade tidningar är interaktionen med läsarna", svarar Peter Larsson på Metica. "Om man vill ha kvar detta blir det svårt att få utgivningsbevis." En förutsättning för att grundlagsskyddet för nättidskrifter ska gälla är nämligen att ingen annan än den som driver verksamheten ska kunna ändra innehållet på webbplatsen. Den som vill ha diskussionsforum, läsarkommentarer och liknande måste ha resurser att moderera dem för att kunna söka utgivningsbevis, eller också lägga de interaktiva delarna på en separat webbplats.

Läs mer om vad utgivningsbeviset innebär hos Radio- och TV-verket här och i broschyren Frågor och svar om internet och grundlagsskydd (pdf).

Finansiering

Avslutningsvis kan det vara intressant att höra hur tidskrifterna överlever idag. Fem av elva drar in pengar på annonser, även om det, av svaren att döma, inte alltid täcker kostnaden för att driva tidskriften. Susanna Slöör, Omkonst, på frågan om hur tidskriften finansieras: "Genom annonsering. Men det täcker långt ifrån alla utgifter. Vi klarar tekniken, en del reskostnader och har en pott till alldeles för låga arvoden till våra recensenter. Redaktionen på två personer jobbar gratis."

Nättidskriften Nummer.se är ett undantag, eftersom den görs på uppdrag av Riksteatern. Nummer har ändå sökt stöd, berättar Ylva Lagercrantz: "Jag får visserligen redan ett ekonomiskt stöd av Riksteatern på vars uppdrag jag gör Nummer.se, men det är tänkt att tidskriften inom ett år ska vara helt självfinansierad."

Av svaren kan man utläsa att grunden för de flesta nättidskrifter utgörs av oavlönat ideellt arbete, och så lär det förbli, även om nättidskriftsstödet är en välkommen nyhet. På frågan "hur finansieras tidskriften idag?" svarar tre av de tillfrågade rent av exakt samma sak, nämligen "Inte alls."

Håkan Lindgren

Publicerad: 2007-10-31