Det orädda tilltalet

Kommas styrka ligger i udden, det orädda tilltalet.

Tidningen liknar i mycket ett slags kulturjournalistikens uppsamlingsheat. Här skriver de som inte fått plats på dagstidningarnas kultursidor. En del kufar, som Flakierski och Nikanor Teatrologen, en del förhoppningsfulla "jag tycker om att skriva"-skribenter, för all del också någon enstaka läsvärd.
Det är rätt ytligt, litet ansträngt vinklat och som att skumma kulturlivet, med ett och annat tjuvnyp mot den mer etablerade kulturjournalistiken.

Flera av skribenterna tycks dela föreställningen om att USA-fientligheten primärt är ett resultat av medvetna val baserade på ideologisk eller religiös grund. Därför betonas också de intellektuella och religiösa eliternas antiamerikanism starkt i artiklarna.
Ingen betonar däremot det självklara sambandet som finns mellan antiamerikanismen och allt lidande som för närvarande följer i amerikanismens spår. Det är högst anmärkningsvärt att en tidskrift som vill belysa de USA-fientliga stämningarna inte lyfter fram åtminstone en text skriven utifrån de drabbades perspektiv.

Rum årgång 2007 är på många sätt väldigt lik storebror – tidskriften Arkitektur. Bra artiklar om arkitektur men ofta rätt långt från ambitionen att diskutera de krafter som vidmakthåller en strikt patriarkal, arkitektursyn, liksom professionens gränser.
Men konkurrens är ofta bra och utvecklande. Och visst bör det finnas rum för två arkitekturtidskrifter i Sverige?

Ledig måndag är ett privilegium efter en hel helgs arbete. Ledig måndag hör man posten dunsa ner på hallgolvet. Ledig måndag kommer Ny Tid.

Rakel Chukri läser om tvåsamhet i Bang och frågar sig hur den feministiska backlashen märks – förutom i tystnaden?

Undertecknad vill påstå - och påstår - att Komma är en ovanlig och uppseendeväckande tidskrift, en tidskrift som vågar stå ut och publicera bra texter som ibland även kan passas in i en mindre nisch; dessutom utan författarpresentationer (ibland bra; ibland mindre bra - beroende av läsaren). Komma är en tidskrift som behövs; som vill och vågar och verkar för att förbättra klimatet för Sveriges aspirerande författare.

Antirasistiska stiftelsen Expo erbjuder utbildning i hur Sd skall bemötas. Sedan valet förra hösten har 1500 politiker och fackliga företrädare fått första debatthjälpen av Expo, uppgav kursledaren Alexander Bengtsson i tidningen Riksdag & Departement i förra veckan.
Men är verkligen Sverigedemokraterna och deras väljare underliga politiska djur som kräver en särskild debatteknik?

Samtidigt fortsätter analysen av Sverigedemokraternas väljarbas. Vem röstar på detta parti och varför? I nya numret av tidskriften Ekonomisk Debatt drar Marika Lindgren Åsbrink ännu ett strå till stacken.

På senare tid har tidskriften blivit allt mer uttalat kulturkonservativ. I senaste numret ger man sig följaktligen på en av postkolonialismens viktigaste företrädare. I ledare och tre större artiklar tar man vetenskaplig heder och ära av Edvard Said och hans inflytelserika verk Orientalism.

Jag blir så less när jag måste försvara fulkulturen! Att jag är bibliotekarie innebär inte att jag bara läser tegelstenar som Dostojevskij. Igår träffade jag en kvinna från kultureliten i stan och hon frågade om jag har några tips på bra tidskrifter. Jag läser inte speciellt mycket tidskrifter. Berättade att jag prenumerar på Hennes (utmärkt trevlig tjejtidning) men inte att jag för tillfället också har Veckorevyn för då skulle hon väl spy... "Tack och lov för Bang!" utropade hon och cyklade raskt iväg. Bang är en tung och lite snobbig tidskrift, där hennes dotter jobbar, som vi inte har på gymnasiet.

Den monter på bokmässan i Göteborg där tidskriften Jury brukade presentera den årliga svenska deckarutgivningen är och förblir borta. Jag saknar deckarmontern allt mer för varje år. Många deckare ges ut på eget eller andra små förlag. Jurys monter var – och skulle kunna vara – den enda möjligheten för läsare och även kritiker att upptäcka svenska kriminalromaner som sällan eller aldrig står på bokhandelshyllorna.

Med Signum blir jag delaktig i ett kulturutbyte på allvar. En miljö där kunskap och lärdom får tala till punkt. Där saker får vara komplicerade om så behövs och där nyanser är väsentliga. Allt långt bort från många kultursidors gängse flabb och ovilja att möta perspektiv som avviker från det rutinmässiga radioprogrammets sociala miljöer.

Historiken och artikeln om occidentalism är förvisso intressant. Men till nästa gång kan man väl gräva fram lite nyare exempel än Noam Chomsky.

Förresten så har Konsonantmylla-Erika skrivit en recension av Boel Westins Tove Jansson-biografi för Horisont i det här numret. Så läs det, för allt i världen.

– Det finns en inneboende kraft i Pockettidningen R som smittar av sig på medarbetarna. Lite hänger det samman med dess historia och traditioner. När jag tog över den för snart två år sedan, hände samma sak med mig som när jag kom in arbetet med Rydö Folkets hus på 1980-talet. Plötsligt är man med i ett sammanhang och för ett arv vidare och det ger en stark upplevelse.

På bokmässan här i Göteborg har Populär astronomi som sagt hamnat bland kulturtidskrifterna, kanske lite väl långt från Forskartorget där Vetenskapsrådet, Nationalencyklopedin och UR presenterar ett späckat vetenskapligt program. Men även här bland de smala kulturtidskrifterna finns rymden representerad. Till exempel ger finländska tidskriften Ny Tid ut Tove Janssons allra första muminserie, Mumintrollet och jordens undergång från 1947-8, på nytt.

Pockettidningen R har ett tydligt definierat uppdrag. Att ”kritiskt granska samhällsutvecklingen ur utsatta människors perspektiv, verka för ekonomisk och social rättvisa och ge röst åt de icke hörda”. Analysen lämnas åt läsarna när till exempel Maria Hagström wallraffar som städerska. Det är en nödvändig och lågmäld tidskrift som förtjänar allt stöd den kan få. Vilket för oss till mina två favoriter. Glänta, som redan fått priset en gång och Pequod som i år utkommit med sitt fyrtionde nummer sedan starten 1992.

"Symbolismen handlar om att misslyckas" skriver gästredaktören Kristoffer Leandoer i sin ledare. Det kan man dock inte säga om föreliggande tidskrift med symbolism som tema. Något annat vore inte att vänta då Leandoer med sin studie i fransk modernism - Huset som Proust byggde (2007) - är mer än välmeriterad att ta sig an uppgiften.

Eurozine är ett suveränt projekt. Ett försök att förverkliga idén om en europeisk offentlighet över språkgränserna. Nu 66 kulturtidskrifter som medlemmar. Väldigt många från östra Europa. Eurozines site har nu 200 000 läsare i månaden. Ökar med svindlande hastighet. Fyrdubblats på två år. Kolla själva. Mr Eurozine heter Carl-Henrik Fredriksson i Wien, tidigare chefred på Ord&Bild.

I dubbelnumret angriper man det omfattande temat tro. Vad är tro och hur individuell är den? Numret ruvar på en energi med utgångspunkt i en imponerande samling med ingående intervjuer av framstående samt mindre framstående kulturpersonligheter. En ståtlig spännvidd presenteras i de olika uppfattningar och åsikter som utgör stommen i numret.

Offside sparkar igång tidskriftshösten med en berättelse där fotbollens sportsliga sidor snabbt förpassas till avbytarbänken. På omslaget syns en fallen Henke Larsson, och när man väl bläddrat förbi de många annonserna väntar en grundlig granskning av Helsingborgs oförmåga att leva upp till de högt ställda förväntningar många haft på laget.
/.../
I övrigt blir det en del Mohamed Omar den här gången. Han dyker upp i nya, späckade dubbelnumret av 00TAL på temat Tro & Tvivel. I en intervju, som stundtals mer liknar ett porträtt, berättar han om hur hans diktskrivande är ett sätt att artikulera den diffusa erfarenhet som tron utgör.
/.../
Mohamed Omar skriver i Axess om tre svenska orientalister. Den äldsta av dessa är Johannes Bureus (1588-1652), som vid sidan av sin gärning som fornforskare och riksantikvarie ägnade Koranen flitiga studier. Ansatsen som skymtar i Axess vidareutvecklar Omar i en artikel i nya numret av tidskriften han själv är chefredaktör för, Minaret. Här kan man också läsa om Platons betydelse för de svenska muslimska mystikerna och modernismkritikerna Tage Lindbom och Kurt Almqvist, föredömligt presenterade av Robert Carleson.
/.../
I senaste numret publicerar antirasistiska Mana Lars Vilks omdebatterade teckning av profeten Muhammed som rondellhund. För den som söker klarspråk snarare än försiktigt – om uttrycket tillåts – mumlande i skägget finns en del att hämta i Babak Rahimis kommentar till konflikten. Missa inte den.

Marknadskrafterna har alltid försökt misstänkliggöra litteraturstödet. Det verkar som att Axess trots sin kulturkonservativa profil inte står helt självständiga gentemot dessa destruktiva och nihilistiska krafter. För att uttrycka sig milt.

Nej, fotboll är inte kultur i ordets riktiga betydelse, men det gör ju inte spelets estetiska, etiska, ekonomiska och politiska dimensioner mindre för det. Det förstår man om man läser fotbollsmagasinet Offside som ligger så nära en fulländad kulturtidskrift man kan komma i sportsammanhang. Artiklarna är så gott som undantagslöst ytterst välskrivna, ämnena intressanta och medarbetarna kunniga. Ytterligare ett plus är att textlängden tillåts dra iväg, vilket är ovanligt i dessa tider av marknadsanpassad fragmentisering.

Har vi månne Fredrik Lindström att tacka för att det äntligen finns en rolig, intressant och populärvetenskaplig tidskrift om nåt så smalt och kul som ord och språk? Antagligen. Tack Fredrik! Och tack fina redaktionen för snygg form, långa artiklar blandade, härliga plocksidor och, så klart, intressanta ämnen. Fortsätt så här!

Axessredaktören Johan Lundberg, som nyligen skapade debatt genom att misstänkliggöra "kotteriet" kring tidskriften OEI, avslutade debatten med att sia om litteraturstödets avskaffande. Frågan är bara vad Axessfolket vill ha i stället. Gärna en debatt om litteraturstödet, men lägg i så fall korten på bordet och formulera alternativen.

Tystnad – omprövning pågår. Eventuellt.
Ännu ett drygt år efter socialdemokraternas valförlust är det svårt att se någon bestämd inriktning på oppositionspolitiken. De flesta utspel har handlat om att häckla eller fördöma den borgerliga alliansens förslag.

Den långa tystnaden börjar uppenbarligen att tära på tålamodet också bland de övertygade. I alla fall att döma av det senaste numret av partiets idépolitiska tidskrift Tiden. Där trängs rubriker i stil med ”Dags att formulera s-alternativet”, ”Nu måste socialdemokratin formulera sin motstrategi” och ”S behöver en ny politisk strategi”.

If there is no art without theory in Goteborg, there is also no theory without a party. Goran Dahlberg runs Glanta, a critical-theory journal, and every once in a while throws a happening he calls a philosophy bar. “It is like a rock-star atmosphere,” said Dahlberg. “People try to bribe their way in to a lecture on Hegel.”

En som ägnat tid och kraft åt att på egen hand undersöka litteraturstödet är den moderate riksdagsledamoten Mats Johansson som ansvarar för partiets kulturpolitik. I en artikel i den omgjorda och mycket intressanta tidskriften Axess studerar den tidigare politiske chefredaktören vid Svenska Dagbladet vilka böcker som får stöd och vilka som inte får det.