Debatt, diskussion och analys

Jag nappar genast på erbjudandet att få tre (eller var det fyra?) nummer för 39 spänn. Axess Magasin skall få några chanser till. Inte minst för att se om den kan överbrygga det till synes helvetesdjupa gapet mellan begreppen höger och intellektuell.
Lycka till i framtiden. Det lär behövas.

Fortlöpande ansvarar Språkrådet för språkvården i Sverige. I tidskriften Språkvård, som nu ersätts av Språktidningen, redovisas fortlöpande nya ord och uttryck i det svenska språket.
När kom vissa ord först in vårt språk: raggare (1958), deppig (1965), dator (1969), könskvotera (1972), söndagspappa (1975), dagissjuka (1982), snuttifiera (1987), miljömärkning (1989), frukost-TV (1992). För att nu ta några exempel.

– Jag har fått ungefär femtiofem mejl från muslimer, alla debatterande. Men ingen har varit hotfull eller ens arg. Det känns väldigt skönt att kunna säga det, säger Babak Rahimi, ansvarig utgivare på Mana och som också skrivit den aktuella artikeln.

I Sverige behåller vi makten över penningpolitiken samtidigt som vi skördar frukten av andras risker. Så kan man se på det, om man blundar för att vi går miste om 230 miljarder kronor årligen i varuhandel, vilket är effekten av att Sverige inte var med i valutaunionen från start. Det är i alla fall vad Harry Flam och Håkan Nordström räknat ut i en studie som de berättar om i tidskriften Ekonomisk Debatt (den förra professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, den senare fil dr och chefekonom på Kommerskollegium). De har utelämnat tjänstehandeln, men drar slutsatsen att det finns positiva euroeffekter även inom den sektorn.

Det omhändertagande samhället - staten som en uppfostrande Överförälder - har varit typiskt för det svenska folkhemsprojektet. På 30-talet fanns tillochmed statliga heminspektörer som kom hem och förmanade oss att möblera rätt, använda rummen rätt och välja rätt färg på tapeterna.

Det berättar tidskriften Forskning och Framsteg i ett temanummer om Folkhemmet på gott och ont.

Det har gått ett år sedan den borgerliga alliansen, efter att ha strött löften om en ljusare framtid kring sig, med knapp marginal vann valet. För någon månad sedan utkom tidskriften Fronesis med ett fullpackat och klargörande teoretiskt underlag för en diskussion om borgerligheten och åt vilket håll den rör sig, nu har turen kommit till ytterligare tre försök att syna samtidspolitiken i sömmarna. Vad har hänt sedan Reinfeldt kom till makten? Vad har gått snett? Vad har blivit bättre?
/.../
Såväl ”Arena” som Ordfront utgör motståndskraftiga alternativ till ”Neo” och den borgerliga regeringens politik. Matnyttigast är ”Ordfront”, som på punkt efter punkt visar hur den borgerliga politiken redan har slagit mot de mest utsatta grupperna.

Inget parti på den extrema högerkanten har någonsin gjort ett så bra val som Sverigedemokraterna gjorde för ett år sedan. Många som skrivit om partiet sedan dess har tagit för givet att det också får plats i riksdagen efter valet 2010.
Men när man tar del av de granskningar av partiets insatser som utförts ett år efter valet ter sig den förutsägelsen inte alls lika självklar. Den antirasistiska tidskriften Expo gör i sitt senaste nummer en detaljerad analys och sammanställning av Sverigedemokraternas aktivitet i kommunalpolitiken. Radio Uppland presenterade en liknande undersökning för kommunerna i Uppsala län i fredags.

Under stort jubel försvann ju förmögenhetsskatten, men tanken var länge att skattemyndigheterna ändå skulle ha någon koll på hur rikedomarna i det här landet ser ut. Kritiken växte emellertid, från Svenskt Näringsliv och från oräkneliga ledarsidor och regeringen rättade till den missen. Nu blir det litet lättare att skattefuska och samtidigt svårare att exempelvis i forskningen kartlägga den makt som strålar ur familjeförmögenheterna.

I somras gav tidskriften Fronesis ut ett lyckat nummer om Borgaren, där den tyngsta artikeln just utgick från den ärevördiga Förmögenhetskalendern. Ekonomhistorikern Mikael Gustavsson kunde då ringa in den lilla, besuttna och envist tysta ekonomiska överklass som varit förvånansvärt konstant sedan ett sekel.