Hem till lyrik och kvalitet

Mumma för Lugn-fans.

Britt Liljewall gör till sist en orienterande historieskrivning över bondedagboken och allt blir väsentligt klarare, tematiskt, kronologiskt och stilmässigt. Innehållsrikt och nyskapande, ett lysande nummer av tidskriften Västerbotten.

När jag sedan prydligt lagt Bang i tidningshögen för återvinning är det bara att inse. Det här är feministisk intellektuell idédebatt à la 2007, och jag måste lägga mig själv i hårdträning om jag överhuvudtaget ska nå medaljplats i nästa gnäll-SM.

– Jag vet inte riktigt vart poesin kommer att ta vägen, men vi är inne i en spännande utveckling, där ingenting är på förhand givet. En möjlighet är att den engagerar sig mer i människan och hennes omvärld och lämnar upptagenheten av den språkliga sidan. Kanske får vi också se fler uttryck för det mångkulturella samhälle som Sverige är.

Lyrikvännen har hittat hem igen. Inte till Lund, där har den aldrig varit förrän nu när Ellerströms förlag tagit över utgivningen från Ordfront. Men hem till lyrik och kvalitet.

I det nya numret av Komma har redaktionen övergett lantliga idyllbeskrivningar och nostalgiska 70-talsbarndomstrauman och i stället satsat på en fräsch mix av lite längre, mer eftertänksamma texter med stort tolkningsrum.

Mediedebatten handlar just nu om huruvida bloggen är ett medium för politisk påverkan, kritisk journalistik eller bara en pratets identitetsmarkör? I nättidskriften Eurozine påpekar medieteoretikern Geert Lovink i Blogging, the nihilist impulse att bloggen inte kan konkurrera med traditionella nyhetsmedia.

Litteraturklubben Stanza goes Lyrikvännen och publiken goes bananas! Aldrig förr har det varit lapp på luckan när Stanza haft litteraturklubb, men i går kväll blev det packat (så många poesihungrande som fick vända i dörren) när det skånska övertagandet av anrika tidskriften Lyrikvännen hade ”släppefest” och officiell start.

Biblis är Kungliga Bibliotekets tidskrift för bokkonst, bibliografi och bokhistoria. Det är också en av de mest utsökt formgivna kulturtidskrifterna i landet.

Tidskriften Scoop har i artikeln "Katapultstolen Uppdrag granskning" intervjuat 20 kvinnor, nuvarande och före detta medarbetare på "Uppdrag granskning". Merparten av de tjugo kvinnorna vittnar om stora problem med att få gensvar för sina idéer och skildrar en machokultur som gjort att många av de kvinnliga reportrarna lämnat redaktionen. 70 procent av de intervjuade säger att de på ett eller annat sätt känt sig diskriminerade.

Kunskap, bildning och studier står för närvarande inte särskilt högt i kurs. Och den kultur som kräver ansträngning, ger tuggmotstånd eller handlar om att utveckla förmågan till rikare upplevelser sitter också trångt. Det är dock knappast någon naturens ordning att det måste vara så. I marsnumret av tidskriften Axess skriver kulturjournalisten MarieLouise Samuelsson om kulturpolitiken och framtiden. Hon har talat med både tjänstemän och politiker.

Expressen har gjort det förväntade: Skapat överdrivna rubriker utan någon större förankring i texten, citerat fel och dessutom framställt Gunilla Niska som domare över Carolas röst. Något ingen utav oss i tillblivelsen av texten hade en tanke på.

Varje gång det kommer ut ett nytt nr av tidskriften Trots allt finner jag anledning att kopiera ett par artiklar eller essäer ur pappersversionen. Årets första nummer hann nätt och jämnt hamna på "bibblan" förrän andra numret kom ut på nätet. Jag känner lite stress inför det.

Minns ni 70-talet och när man tillverkade tidskrifter på illaluktande stencileringsapparater? Tidskriften Gräs är gjord i enklast möjliga layout som en kärleksfull blinkning till en annan tid och ett annat litterär klimat. Fröna till Gräs sås mer eller mindre regelbundet av poeterna Kennet Klemets och Jörgen Lind som framhåller att den redaktionella insatsen är minimal. Varje nummer görs av en inbjuden författare.

Jag vet inte, men lyrikvännen har gjort slut med ordfront och ges ut av fem redaktörer på Ellerströms förlag istället. I första numret ska de ha en låååång outgiven dikt av Kristina Lugn. Jag kommer inte beställa den.

I det senaste numret av tidskriften Axess har Inger Enkvist, professor i spanska vid Lunds universitet, en intressant genomgång om Che Guevara. Che som i dag har blivit en kultfigur och frihetshjälte inte bara i rena vänsterkretsar utan också långt in i populärkulturen.
Inger Enkvist skriver bland annat – vilket kan vara intressant med tanke på att till exempel Mikael Wiehe försvarar den kubanska diktaturen med att den skänkt högre välstånd till kubanerna – att Che under sin tid som riksbankschef och industriminister tog till sovjetiska recept för den kubanska ekonomin och sänkte ekonomin från att ha tredje högsta BNP Latinamerika 1959 till att ha den tredje lägsta 20 år senare.