Splittrade vi stå

Ledare ur Minaret nr 1-2/07


Det händer mycket sällan, men då och då utsätts tidskriften Minaret för kritik. Den vanligaste invändningen är att vi är för ”splittrade” eller ”spretiga”. Då har man missat poängen. Ty meningen med Minaret är just att vara splittrad och spretig. Hela vårt koncept bygger på splittring, ja det som med ett annat ord kallas pluralism.

Minaret vill inte vara en katekes som lär ut vad läsarna ska tycka och tänka. Minaret vill vara ett forum som inbjuder till samtal och delaktighet. Därför kan man hitta motstridiga åsikter i olika sektioner av tidskriften. En skribent förfäktar modernism, en annan traditionalism, en berusad hängivenhet och helig dårskap, en annan rationalism och nykter intellektualism. Våra skribenter motsäger varandra. Och det är så det ska vara.

En annan viktig komponent i Minarets idé är att lyfta fram nya röster. Jag hade tänkt bidra med en lång essä i detta nummer, men avstod. Det fanns inte plats för mig. Det innebär att vi är på väg att lyckas i vår föresats. Nätverket växer, fler och fler uppskattar Minaret och vill skriva för oss.

Bli alltså inte förvånade då ni får se våra skribenter inbegripna i lidelsefulla debatter, som i fallet ”Hermelin och islams mystik”, där Torbjörn Säfve, Carl-Göran Ekerwald, Ashk Dahlén och Simon Sorgenfrei delger sina synpunkter om Eric Hermelins religiositet, livsåskådning och mycket annat.

Bli inte heller förvånade om ni i samma nummer av Minaret finner två eller tre fullständigt motstridiga åsikter. Det är meningen. Profeten sade: Ikhtilafi ummati rahma, det vill säga, ”åsiktsskillnaderna i mitt samfund är en nåd”.

I de flesta frågor är vi muslimer oense. När det gäller musiksmak till exempel. Själv är jag operaälskare och särskilt road blir jag av de element av orientalism som jag då och då spårar i musiken. Jag anser nämligen att det finns en god orientalism. Med eller utan Edward Saids välsignelse.

Mozarts Enleveringen ur seraljen (KV 384), en opera skriven 1782, är enligt min mening ett stycke synnerligen god orientalism. Mozart uttrycker här sin kärlek till den turkisk-ottomanska kulturen. Turkisk musik får vi också höra i första aktens janitscharkör.

Operan handlar om Belmonte som söker sin älskade Konstanze, vilken hålls fånge i paschan Selims palats tillsammans med sin engelska kammarjungfru Blonde och Belmontes tjänare Pedrillo. Utanför Turkiets kust har de tillfångatagits efter ett skeppsbrott. De vaktas av den stränge Osmin.

Då sällskapet försöket fly infångas de av Osmin. De förväntar sig det värsta. Dock, i stället för att döma de förrymda fångarna till döden blir de benådade av paschan. Här ville Mozart framhålla det muslimska rättviseidealet genom att framställa paschan som en ”upplyst furste” i profeten Muhammeds efterföljd. Han som sade: ”Den starkare är inte den som övermannar sin motståndare utan den som behärskar sin vrede.”

Profeten lärde att själviska intressen, svartsjuka och hämnd aldrig ska få stå ivägen för rättvisan. Den ridderlige imam Ali var en av dem som personifierade denna kodex. Mozart lät den turkiska paschan gestalta islams rättviseideal, dess höviskhet och dess krav på nåd och barmhärtighet mot de svaga. I Koranen inleds varje kapitel med formeln ”I Guds namn, den Barmhärtige Förbarmaren”.

Muslimer borde lyssna mer på Mozart. Det är min åsikt.

A propos mångfald skriver fader Philip Geister och fader Ulf Jonsson i syskontidskriften Signum 1/2007 att, ”på sikt borde Sverige också få en inhemsk imamutbildning. Den skulle förmodligen kunna ge ett verksamt bidrag till muslimernas integration i det svenska samhället”. De fortsätter:

Alltsedan Andra Vatikankonciliet uppmuntrar katolska kyrkan sina troende att upptäcka och erkänna allt det goda man kan finna även inom andra religioner än den egna. Toleransen och respekten för medmänniskornas sökande efter livets grundläggande värden och sanningar gäller även dem som tillhör en annan religion.

Den respektfulla mångfaldens kultur är vägen framåt för vårt samhälle.

Gud signe Mozart och jesuiterna … Den som vill veta mer om vad jag tycker och tänker kan besöka mig här.

Mohamed Omar

Publicerad: 2007-03-13

Köp Minaret (Nedlagd)
Läs mer om Minaret (Nedlagd) i katalogen
Fler artiklar knutna till Minaret (Nedlagd)
Fler tidskrifter i kategori NEDLAGDA