Läromedel, påskliljor och realism

Inom skolans värld är ordet "läromedel" ett etablerat begrepp, men vad betyder det?

Den frågan försöker Ingela Korsell besvara i det senaste numret av tidskriften Krut. I en undervisningssituation där i princip allt kan betraktas som läromedel - "såväl grankottar som eleverna själva" - ter det sig svårt att etablera en precis definition. Artikelförfattaren lyckas heller inte med det, utan nöjer sig med att resonera och problematisera.

I ljuset av detta kan det tyckas märkligt att de övriga skribenterna i tidskriften uttalar sig med en sådan säkerhet, för temat är just läromedel, följt av frågan: konserverar de skolan?

Med nya numret av Pequod följer ett par 3D-glasögon som kan användas för att betrakta det påskliljeprydda omslaget. Även mellan pärmarna står påskliljor i blickfånget – i diktad form, och fullt synliga utan glasögon.

På sina håll, inte minst bland tekniker och naturvetare, håller engelskan mer eller mindre på att ersätta svenskan som språk i undervisning och vetenskapliga skrifter. Det anses befrämjande för den framtida yrkeskarriären att redan som student överge modersmålet för det självutnämnda världsspråket.
På Svenska Akademiens högtidssammankomst strax före jul ironiserade både kvällens direktör, Sture Allén, och ständige sekreteraren, Horace Engdahl, över detta. Helt i enlighet med en av de uppgifter akademiens grundare, Gustav III, ålade ledamöterna: att vårda och bevara det svenska språket.
"Som svensk blir man dummare på engelska", sade Engdahl, "och den första konsekvensen tycks vara att man inte märker det."
Engdahl har nog läst Språkvård, en tidskrift utgiven av Språkrådet. Där pågår sedan något nummer tillbaka en debatt om universitetens och högskolornas faiblesse för engelska. För att vara inom hägnet för en institution till vården av svenska språket är det är en något märklig diskussion.

Språkrådets chef, Olle Josephson, svarar i Sundsvalls Tidning 2007-01-31: Engelskan får inte tränga ut svenskan

Valåret 2006 ställde Frida Arnqvist i den utmärkta tidskriften Hemslöjden 06/4 ett knippe frågor till riksdagspar­tierna samt Fi och Junilistan om hur dessa såg på hemslöjdens position, framtidsutsikter och, mer specifikt, dess fortsatta verksamhet inom barnkulturen.

Svaren överraskade inte. Partierna var alla eniga om hemslöjdens stora värde som traditionsbevarare.

The return of reality: A global investigation. Så rubriceras senaste temanumret av Film International, där man hittar spännande översikter om realism inom olika typer av filmkonst.

– Jubileumsnumret kommer ut i februari, lagom till konstmässorna och möbelmässan i Stockholm, säger Göran Hellström, som naturligtvis ska besöka mässorna för att fånga upp morgondagens trender.

CHEFREDAKTÖREN för tidskriften Judisk Krönika har i två nummer i rad påstått att jag "innerst inne" vill "Israels utplånande", respektive drömmer om "ett Mellanöstern utan en judisk stat". Att anklaga någon för att "innerst inne" vilja något annat än vad vederbörande utåt säger och gör, är en fin gammal metod med anor från inkvisitionen.

Krisen, här i betydelsen somligas kritik mot mängden slätstruken svensk film, har i varje fall gett upphov till stridsskrifter och manifest; nu senast Björn Runges friska pastill Konsekvenser. Boken är ett glödande försvar för filmen som tankeväckare och konstform, passande nog publicerad i Göteborgs filmfestivals tidskrift Filmkonst. Men har vi inte läst det förut?
När festivalen ändå fyller 30 firar jag med att gå igenom gamla nummer. Det blir en nätt hög med motståndslitteratur. Bo Widerberg, fixpunkten. Roy Andersson. Stefan Jarl. P O Enquist. Håkan Alexandersson. Män, medelålders allihop, trilskande filmkonstnärer, suveräna skribenter, invigda i branschens mysterier.

– Det känns kul att det en äntligen finns en tidning man själv vill läsa. Varför nöja sig med att sporten får bilaga på bilaga och kulturen skuffas undan till jag vet inte vad i tidningsbranschen, frågar han sig.