Den svenska serierevolutionen har flyttat från Södermalms höjder till gamla industrilokaler i Malmö. Satsningen på Serieskolan har lett till att flera av Sveriges bästa serietecknare nu drar till staden. Där verkar bland annat flera tecknare kända för Arbetarens läsare, som Fabian Göranson, Liv Strömquist, Sofia Olsson och Mattias Elftorp.
I en artikel i F&F 6/86, till tidskriftens 20-årsjubileum, skriver Eric Dyring så här om ett av otaliga lagarbeten mellan den populärvetenskapligt orienterade redaktionen och en forskare mer van att författa strikt vetenskapliga texter: "En känd professor kom in med ett hårdtuggat manus som genomgick den vanliga redaktionella tvagningen. Det återsändes för granskning: - En utmärkt artikel, vem har skrivit den? undrade professorn."
I alla fall gör nu Teatertidningen i sitt nya nummer ett försök att komma tillrätta med teaterkritikens marginalisering. Det sker dels i form av en kritisk genomgång av det teaterkritiska läget i Sverige, dels i form av en serie expanderade recensioner.
En teaterrecension skrivs som regel fort - ofta ska texten levereras inom ett par timmar efter avslutad föreställning. Det är ovanligt att kritikern får möjlighet att reflektera över en uppsättning under en längre tid. Men här får man det.
Via norska Nypoesi (www.nypoesi.net) befann jag mig alltså vips på nya svenska poesitidskriften Ett lysande namn (www.ettlysandenamn.se) -- som låg där och just lyste med sin snygga, sirliga layout, signerad redaktör Viktor Johansson. Här beskrivs poesi som "den vidgade vägen", "livsavgörande" med mera.
Mycket till analys finns inte. Men möten, människor och icke nerkortade samtal är inte illa. Allt dessutom snyggt förpackat med ett rikt bildmaterial.
Horisont är en av de omistliga tidskrifterna, och en av de osannolika. Chefredaktören bor i Övermark, administrationen ligger i Närpes, en svensk redaktör finns i Boxholm och allt är organ för Svenska Österbottens litteraturförening. Årets årgång är den 53:e, det nya numret årets andra.
Och typiskt för denna egensinnigt självständiga tidskrift: det mesta av utrymmet ägnas Bertil Malmberg.
Senaste numret av Fronesis, den radikala teoritidskriften, tar ett brett grepp och fördjupar. En text av Bourdieu (som betytt mycket för svenska pedagogiska forskare), något om "studiecirkelns skapare", en hel del klassperspektiv och feministisk kunskap, och studenter i Paris och New York, och klimatfrågornas kunskapsteori, och så den artikel jag läste med störst intresse, en genomgång av den kanadensiska dataspelsindustrin som ett uttryck för den postmoderna kapitalismen. Studentrevoltens och alternativkulturens frigjordhet skapar med hård ekonomisk kontroll kunskapsintensiva dynamiska företag som utövar global makt.
Ett av arkitekten Ralph Erskines första uppdrag i Sverige var att rita tjänstebostäder för Gyttorps bruk i Nora, på 1950-talet.
I dag är Gyttorp Sveriges första byggnadsminnesmärkta bostadsområde från efterkrigstiden - radhuslängor med färgstarka fasader och välvda tak. Området har restaurerats. En unik miljö är bevarad.
Ralph Erskine (1914-2005) hann till och med själv vara med om arbetet.
Hur det gick till kan man läsa om i senaste numret av tidskriften Kulturvärden (ges ut av Statens fastighetsverk), ett temanummer om olika sätt att restaurera.
Liksom Glänta har Site under längre tid uppmärksammat hur konstnärer alltmer lämnat ensamheten i ateljén för olika samarbetsformer, inte minst i syfte att gemensamt punktera den offentliga politiska retorikens väv, som tycks alltmer homogen i sitt hävdande av marknaden som lag. Kulturtidskrifter som Site och Glänta har blivit arenor, inte bara för en diskussion om det politiska i konsten, utan också om det politiska i sig.
Det finns böcker, tidskrifter, för att inte tala om sajter på internet om det mesta. Bra sajter länkar vidare. Tips! Starta med Populär historias länkar för en långtur.
/.../
Historia är mer än en bra berättelse. Historisk tidskrift, som inte hittas i ställ för glassiga tidningar, publicerar i senast utkomna numret fyra snustorra uppsatser: 1) Svenska spannmålspriser under medeltiden i ett europeiskt perspektiv, 2) Hesselgren, van Kleeck och IRI - från industri till planekonomi, 3) Barnafödande i Sverige under 1900-talet och 4) Den internationella historiens uppgång och fall. Trender inom svensk internationell historieforskning 1950-2005.
Horisonts Berlinnummer är läsvärt. Man skall bara inte låta sin läsning bestämmas av den krystat tröstlösa sandöken till stad, som misspryder omslaget. - Tidskriften ämnar fortsättningsvis utkomma med fyra nummer per år.
Man har börjat en aning sent med detta första, men blir kvalitén på de följande av det här slaget, har man något gott att se fram emot.
– Samarbetet med Metro var det som gjorde oss stora. Att en oberoende tidning kommer ut inbladad i en stor dagstidning har såvitt jag vet aldrig hänt. Åtminstone inte i Europa, säger Zanyar Adami.
Redaktionen för ständiga diskussioner om vilka bilder tidskriften ger av ett i det närmaste oändligt antal skeenden under människans tid på jorden.
– Historien är en konstruktion. Vi har ett stort ansvar för vad vi väljer och vad vi väljer bort.
Passade även på att läsa lite tidskrifter i tidskriftsrummet. Älska älska älska tidskriftsrummet! Jag både köper och prenumererar på en massa tidingar men man är ju ganska snäv i sina val och vad man kan tänka sig att betala för. Här har man möjlighet att vidga sina vanor och sin tidningskonsumtion totalt och ta del av spännande reportage och infallsvinklar i alltifrån tidningen Entreprenör, Le monde, tidningen Koreavännen, Judisk krönika och Bang från 1996. Det är nästan det bästa att man kan beställa upp hela årsprenumerationer som man får låna hem och plöja! Då kan man upptäcka nya tidingsälsklingar några år i efterhand om ändå läsa ikapp..
Signum - katolsk orientering om kyrka, kultur och samhälle, tar ofta upp debatten kring evolutionen som är lika het nu som 1859, när Darwins Om arternas ursprung kom ut.
Den här gången gäller det "intelligent design" (ID), det senaste vapnet i kreationisternas arsenal.
Litteratur trivs bra på nätet, men den svenska verkar onödigt nätskygg, som om litteraturens kvalitet på något sätt skulle skadas av distributionsformen, vilket möjligen var sant för tio år sen när internet var fult och trögt.
Vad händer med lönerna och jobben som följd av globaliseringen? I början av året öppnade professorerna Mats Persson och Marian Radetzki en debatt om detta i nationalekonomernas tidskrift ”Ekonomisk debatt”.
Efter en tids diskussion kan konstateras att ekonomerna inte är särskilt mycket klokare än andra människor när det gäller att förutspå framtiden. Ekonomerna är också osäkra på globaliseringens effekter.
De flesta bibliotek har redan slutat se låntagaren som medborgare och mer som vilken kund som helst. Alltså har de "vanliga" tidningarna för män (bil och jakt) och kvinnor (veckotidningar) tagit platsen där tidigare politikens och kulturens tidskrifter fanns.
Intressant är däremot att se hur brevet påverkas som fenomen. Hur det kan utvecklas till subversiv handling, ett statement, en arbetsmetod. I senaste numret av kulturtidskriften Livraison skickas, istället för raka frågor, brev. Fulla av stickspår och perifera reflektioner. Resultatet är fantastiskt.
Det har gått hundra år sedan Selma Lagerlöf skrev sin läsebok för folkskolan, som snabbt blev en klassiker över generations- och nationsgränserna – hittills har denna lika pedagogiska som fantasieggande geografilektion översatts till mer än trettio språk.
Tidskriften Parnass uppmärksammar jubileet med ett temanummer om Selma Lagerlöf, som inte bara handlar om den resande pysslingen: vi möter Svenska Akademins första dam i rollen som affärskvinna och storbonde på Mårbacka, betraktar henne i silvergrå brokad på Nobelfesten, tar del av läsarnas syn på den folkkära författarinnan och får veta att en samlad utgåva slutligen är på gång.
I det nya numret av ”Psykoanalytisk tid/skrift” – tjock och välmatad som en rejäl bok – finns en av de bästa intervjuer jag läst på mycket länge. ”Jag har aldrig varit kollegial” är dess titel. Men det är inte en intervju med någon av de svenska eller utländska psykoanalytikerna som man måhända kunde vänta sig, utan med idé- och lärdomshistorikern Sven-Eric Liedman.
Vill du ha glassiga magasin eller egenhändigt häftade sidor? Det är bara att välja, för numera finns alla sorters tidskrifter. Vi guidar till tio som är värda att spana in.
Vore jag en återhållsam och korrekt kulturkritiker skulle jag kanske kalla det "uppfriskande". Det gör jag inte. Jag kallar det för skitbra istället.
Nya välfyllda dubbelnumret av Ariel är ett farväl till författaren Ajgi – men också till vännen Gennadij Nikolajevitj. Samtidigt är det ett bejakande av, med redaktör Mikael Nydahls ord, den uppmärksamma tystnaden: däri lever orden och poesin vidare.
Det är urgulligt att den nya nättidskriften Ett lysande namn vill läsa poesi på LIV och DÖD och ge poesin en fet chans och droppa elektroskivor i sina lyrikrecensioner. Fjortisdikt, för folk kring fyrtio.
Hela numret är tillägnat den grafiske formgivaren Christer Hellmark, 60 år i höst, som har rötter i Ordfront och som utvecklat sina kunskaper i typografi till rent konsthantverk i många böcker, och som skrivit flera pedagogiska böcker i ämnet.
Välförtjänt - men också hedrande; sommarnumret av Biblis bör med god marginal vara årets hittills vackraste tidskriftsnummer.
Nu handlar det om teaterkritiken.
Det lätt geniala med Teatertidningens grepp om ämnet är att man givit sju, mer eller mindre etablerade, kritiker allt det utrymme de kan önska sig, men sällan får i sina egna tidningar till att skriva om uppsättningar de själva valt, lång efteråt, med god tid att smälta allt, rent av se om.
Det är ett utmärkt grepp: det visar hur teaterkritiken skulle kunna se ut om den togs på allvar – inte av läsare/publik (så sker säkert) men av tidningsledningar som tror att lättsmält strunt är vägen till evig framgång. De sju långa, genomarbetade recensionerna visar hur det skulle kunna se ut, och verkligen gjorde en gång i tiden.
Det finns dock en invändning. Leif Zern, nestorn i facket, levererar den.
Vänsterpartiets ledare Lars Ohly kritiseras nu för att hans dotter valt att gå gymnasiet i en friskola. Vänsterpartiet är som enda riksdagsparti motståndare till alla friskolor, men ändå går alltså ordförandens egen dotter i en. Och även om det är dottern som själv valt sin skola har Lars Ohly inte rest några invändningar.
Det är lätta poänger att plocka. Men kritiken mot vänsterns dubbelmoral på det personliga planet har en tendens att bli överdriven. Det måste gå att vara samhällskritisk men ändå spela efter de regler som nu gäller. I vart fall bör dilemmat med skillnaden mellan ord och handling i regel förbehållas vänstern själv att diskutera.
Upptäckte att den svenska skeptiska tidskriften Folkvett, utgiven av föreningen Vetenskap och Folkbildning, har scannat alla sina gamla nummer. Kul! Det finns ett tematiskt index (PDF, 20 sidor) för artiklar skrivna mellan 1991 och 2005.
Tidskriften Karavan riktar blicken mot litteratur som hamnat utanför västerländsk kanon. Sedan starten 1992 är det Afrika, Asien och Latinamerika som legat i fokus för tidskriften. Inget litet område, förvisso. Att man har ett rikt material att arbeta med märks också på tidskriften. Redaktören Birgitta Wallin har fingertoppskänsla för att hitta rätt person för rätt ämne.
Det ”vi” nya numret av Glänta vill problematisera är inte ett ”vi” bestående av en mängd mer eller mindre självsvådliga jag, utan ett ”vi” som förenas av ett intresse, yrkesmässigt, moraliskt, politiskt, vilket i bästa fall är samma sak.
2025-04-24
CBA 68 2025
Medusa 1 2025
2025-04-12
Fjärde Världen 1 2024
2025-04-10
Glänta 3-4 2024
2025-04-09
Amnesty Press 1 2025
2025-03-21
Signum 2
2025-03-08
Hjärnstorm 157 2024
2025-03-04
Utställningskritik 1 2025
2025-02-18
Opera 1 2025
2025-02-11
Tidig Musik 4 2024
2025-02-07
Signum 1
Haimdagar 5-6 2024
2025-02-02
Medusa 4 2024
2025-01-25
Utställningskritik 5 2024
2025-01-24
Amnesty Press 4 2024
2025-01-15
Populär Astronomi 4 2024
2025-01-08
20TAL 12 2024
2024-12-24
CBA 66-67 2024
2024-12-22
Glänta 2 2024
2024-12-16
Cora 79 2024
2024-12-13
Signum 8
2024-12-12
Fjärde Världen 3-4 2024
2024-12-08
Parnass 4 2024
2024-11-27
Opera 5 2024
2024-11-18
Amnesty Press 3 2024
2024-11-15
Populär Astronomi 3 2024
2024-11-09
Omkonst Höst 2024
2024-11-01
Signum 7
2024-10-30
Tidig Musik 3 2024
2024-10-28
Medusa 3 2024
2024-10-26
Haimdagar 3-4
2024-10-16
Konstperspektiv 4
Cora 78 2024
2024-10-13
Akvarellen 3 2024
2024-10-11
Utställningskritik 4 2024
2024-10-03
Opera 4 2024
2024-09-30
SocialPolitik Höst 2024
2024-09-22
Balder 3 2024
2024-09-14
Hjärnstorm 156 2024
2024-09-13
Signum 6
2024-09-10
Medusa 2 2024
2024-09-01
Utställningskritik 3 2024
2024-08-29
Glänta 1 2024
2024-08-22
CBA 65
2024-08-21
Konstperspektiv 3
2024-08-20
Karavan 2 2024
2024-08-19
OEI 104-105 2024
Utställningskritik 2 2024
2024-08-14
Parnass 3 2024
2024-08-09
Fjärde Världen 2 2024