En hederssak

Men vi får inte bara återblickar. Johan Ehrenebergs evighetslånga reportage från det nya Island kunde inte ha skrivits vid någon annan tidpunkt än just nu. Det är just nu som Island är en hyperkapitalistisk, nyliberal dröm.
Ehrenberg är en av få skribenter som vågar visa att allt hänger ihop, en text om ett ekonomiskt fenomen är också en text om de mänskliga villkoren, om ansvar och vanmakt och lycka. Egentligen borde väl alla reportage handla om det.
Då blir det nästan okej att han sätter sig själv på omslaget.

Neo presenterar sig som liberal, men man ska inte förledas att tro att liberalismen i stort representeras. Här är det en negativ syn på frihet som dominerar, det vill säga frihet ifrån politiskt ingripande. Inom borgerligheten finns dock fler sätt att se på kvinnors frihet. Nyligen väckte moderaternas chefekonom Anders Borg rabalder genom att skriva om vikten av att motarbeta kvinnors underordnade position.

Tidskriften Arena samlade för en tid sedan ihop en katalog av mer eller mindre disparata exempel på att postmodernismens befrielsetankar stod under attack av ångestfyllda värdekonservativa från vänster till höger, med dragning åt det religiösa.
Ett av bevisen för värdekonservatismen var att bang hade publicerat en artikel som jag skrivit, om retoriken kring porr i ett nummer med temat moral. Bara att den fanns där i tidningen var alltså i sig en reaktionär tendens. Min poäng i artikeln var, och är fortfarande, att pornofieringen inte är förtryckt av moralister. Tvärtom, i en intellektuell och kommersiell kontext handlar det sedan 90-talet om en mycket trygg etablering.

I artikeln China and the world economy- From T-shirts to
T-bonds i The Economist 30 juli 2005, dras slutsatsen att Kinas enorma armé av billig arbetskraft har »reducerat förhandlingsutrymmet för de anställda i rika länder«.
För en likartad slutsats pläderar ekonomerna Mats -Persson och Marian Radetzki i tidskriften -Ekonomisk Debatt 1/2006. De hävdar att vi kan få en »utbudschock på den globala arbetsmarknaden«, med lägre löner i väst som konsekvens.

MEN EFFEKTEN AV den asiatiska svallvågen är omstridd. I numret därpå av Ekonomisk Debatt invänder ekonomerna Bertil Holmlund och Arne Bigsten att det inte finns något empiriskt stöd för att billig arbetskraft i länder som Kina leder till lägre löner i vår del av världen. Det avgörande för att klara lönerna, enligt dessa ekonomer, är i stället att svenska exportpriser inte försämras relativt importpriserna.

Fyra gånger om året ankommer Filosofisk tidskrift till redaktionen.
Den är inte lätt. Texterna, inte sällan långa, är fyllda av begrepp jag inte förstår och resonemangen kräver för det mesta en tankeskärpa som jag saknar. Men jag har gjort det till en hederssak att läsa den kortaste artikeln i varje nummer.