MINARET

CIVILISATION:
ETT VÄSTERLÄNDSKT MONOPOL?
Yüksel Peker


I vår alltmer globaliserade värld används många ord och begrepp som kan ha gemensamma drag i det yttre men som kan skilja sig grundligt innehållsmässigt. När man i västerlandet pratar om "den civiliserade världen" avses ofta den västerländska civilisationen. Man tänker då på modernism, sekularism, demokrati och hänsyn till mänskliga rättigheter.

Den moderna västerländska civilisationen har sitt ursprung i renässansen. Den hämtade sina ideal bland annat från översättningar av den grekiska filosofins stora verk till arabiska som kommit till Europa från den muslimska civilisationen i Andalusien. Men i takt med teknologins framfart och de kristna värderingarnas marginalisering uppstod ett tomrum när det gällde etik och andlighet. De moderna filosoferna, från Kant till Hegel, tog sin utgångspunkt i protestantismen _ ändå kunde en ursprungligen spiritualistisk filosof (Hegel) ge upphov till en materialistisk efterföljare (Marx). Man kan fundera över hur mycket Nietzsches idéer om en "övermänniska" och Adlers felfria människoideal påverkade uppkomsten av national-socialistiska och fascistiska ideologier och den organiserade terrorismen som fick fotfäste i dessa strömningar. Sedan kolonialismen satt sina djupa spår i den s.k. tredje världen har historien bevittnat två världskrig. Atombombens offer i Japan och flera hundratusentals oskyldiga liv under de senaste decennierna var en annan konsekvens som teknologin fick i vapenindustrins händer när den kristna-etiska komponenten gavs upp.

Civilisationens historia börjar dock inte med den västerländska renässansen. Arnold Toynbee räknade i sin bok A Study of History till 21 betydande civilisationer genom historien. Enligt Samuel Huntington, författare till den uppmärksammade boken Civilisationernas Kamp, finns det nu sex civilisationer kvar. I boken driver han en rad sammanhängande hypoteser, enligt vilka konflikter mellan olika civilisationer i allt högre grad kommer att ersätta ideologiska och andra motsättningar. På kort sikt uppmanas västvärlden att främja samarbete och integration inom den egna kultursfären, i synnerhet mellan Europa och Nordamerika. Vidare förespråkas en integration mellan Östeuropa, Latinamerika, Ryssland, Japan och västvärlden. Västvärldens politiker uppmuntras att utnyttja skillnader och konflikter bland muslimska länder. Sådana långsiktiga åtgärder syftar till en ökad ekonomisk och militär makt över "de andra". Den praktiska tillämpningen av Huntingtons hypoteser i Mellanöstern, Persiska Viken och Asien idag är oroväckande, oavsett vad de utlösande yttre skälen har varit. De grundläggande demokratiska principerna i rättsväsendet med rättssäkerhet och individens integritet förefaller inte längre utgöra ett hinder för ett slags "kollektiv bestraffning" på världspolitisk skala. Medan de som bevisligen stått för systematiska massmord på Balkan fortfarande väntar på en internationell domstolsprocess tillåts förödande bombningar av muslimska länder för att få tag på misstänkta personer eller grupper. Bombningarnas direkta och indirekta effekter, döda och skadade samt humanitära katastrofer med massflykt legitimeras med hänvisning till att detta är det pris man måste betala för att "rädda civilisationen". Miljöförstörelsen och eventuella långsiktiga jordbävningsframkallande effekter på de berörda områdena väger lätt i förhållande till återskapandet av "en ny världsordning".

Mot detta motsägelsefulla och degenererande civilisationsbegrepp ställer den samtida turkiska tänkaren Sezai Karakoc upp ett annat synsätt. I sin bok Yitik Cennet (Det förlorade paradiset; Dirilis förlag, Istanbul 1976) tecknar han mänsklighetens historia alltsedan den första människan och profeten, Adam. Med Profeten Noa bildades det lilla islamiska samhället och med Profeten Abraham den första islamiska nationen (millet). Med Profeten Josef byggdes den första islamiska staten, med Profeten Salomon förverkligades den första islamiska civilisationen _ det var den första civilisation som man idag känner till i mänsklighetens historia, nämligen den babyloniska civilisationen i Mesopotamien. Profeterna Mose och Jesus ingår också i detta civilisatoriska projekt som vilar på uppenbarelsens grund. Mose tid med den stora kampen mot de egyptiska faraonerna och Jesu tid med kampen mot den romerska staten utgjorde viktiga perioder i detta sammanhang. Arabvärldens snabba utveckling från ett primitivt urbant liv till en civilisation med utgångspunkt i Profeten Muhammeds budskap öppnade sedan vägen till nya historiska variationer med de abbasidiska, andulusiska, indiskt-islamiska, seldjukiska och ottomanska civilisationerna.

Ingen civilisation kan överleva under en längre tid utan att stå på en gudomlig grund och utan vetenskapliga, estetiska och etiska värderingar. Ur det historiska perspektivet kan Huntingtons tes om att bygga en ekonomisk och militär makt som kan behärska den islamiska världen möjligen rädda den västerländska ekonomin och vapenindustrin men inte civilisationen. Det globala mötet med muslimerna, muslimernas aktiva närvaro i västerlandet, de västerländska intellektuellas möten med det universella islamiska arvet och ett snabbt växande antal västerländska muslimer kommer att tvinga västvärlden att ändra sin härskarattityd, precis som kristna lärjungar en gång tvingade romarna att tänka om.

Trots den högljudda och självsäkra internationella terrorismretoriken står den västerländska civilisationen idag inför en historisk prövning. Inte kampen mot utan endast mötet och den ärliga dialogen med islam kan rädda den globala världen och leda till pånyttfödelsen av en verklig civilisation.

Artikel finns publicerad i MINARET 2001/4
Se vidare innehåll här

www.svenskaislamiska.org

Publicerad: 2001-12-31

Köp Minaret (Nedlagd)
Läs mer om Minaret (Nedlagd) i katalogen
Fler artiklar knutna till Minaret (Nedlagd)
Fler tidskrifter i kategori Nedlagda tidskrifter



Annons:

Senaste nummer:

2014-10-20
Arbetarhistoria
Arbetarhistoria
DramaForum 3-4 2014
Ord & Bild 3-4 2014

2014-10-19
Kuba 3 2014
Ekonomisk Debatt 6 2014

2014-10-17
Signum 6

2014-10-16
Världshorisont 3-14

2014-10-12
Punctum saliens

2014-10-09
flum 31

2014-10-08
Punctum saliens
Teatertidningen 4/2014

2014-10-07
Effekt 3/2014
Mana 1 2014

2014-10-01
Arkitektur
100% Culture 90
100% Culture 91

2014-09-30
Bildkonstnären 3, 2014

2014-09-29
Lyrikvännen
Hemslöjd 5

2014-09-25
Internationella Studier 3

2014-09-23
Ottar 3 2014

2014-09-22
Fritänkaren 228

2014-09-20
Punctum saliens

2014-09-16
Opera

2014-09-12
Signum 5

2014-09-11
Svenskläraren 3 2014

2014-09-09
Arkitekturtidskriften KRITIK #22/23

2014-09-04
Världspolitikens dagsfrågor 9
Populär Poesi 21

2014-09-03
Med andra ord 80

2014-08-29
Konstperspektiv Nr 3, 2014

2014-08-26
Arkitektur

2014-08-19
Akvarellen

2014-08-13
Fronesis 1-2 2014
Punctum saliens

2014-08-06
Punctum saliens

2014-08-02
100% Culture 88
100% Culture 89

2014-07-22
Bildkonstnären 2

2014-07-09
Filmrutan 2 2014

2014-07-01
Merdeka och Östtimorinformation 61
Världspolitikens dagsfrågor 7-8

2014-06-30
RiktpunKt 5/14

2014-06-28
Teatertidningen 3/2014
Fyrahundrafemtio 2 2014

2014-06-27
Signum 4
Horn of Africa Bulletin 3/2014

2014-06-25
I Halland 2 2014
Världspolitikens dagsfrågor 6

Äldre resuméer