Hotet från djurindustrin

Ur Djurens Rätt nr 1/06


På kort tid har ”fågelinfluensan” blivit ett ord på mångas läppar. Kommer den att leda till en pandemi, en jätteepidemi som sprider sig bland människor?

Mellan 2003 och 2005 har världen sett ett omfattande utbrott av fågelinfluensa. Tamfåglar på en mängd platser i Sydostasien har drabbats av virusutbrotten, och i några fall har smittan spridit sig till andra delar av världen. Ett hundratal människor har smittats efter att ha varit i nära kontakt med sjuka fåglar, och cirka 70 människor har dött.

Fågelinfluensa, eller aviär influensa, som är det vetenskapliga namnet, är en av de allvarligaste sjukdomarna som finns hos fåglar. Aviära influensavirus i olika former förekommer naturligt bland vilda fåglar. Men under de senaste åren har någonting hänt.

1997 blev människor för första gången smittade av fågelinfluensavirus i Hongkong i Kina. För att stoppa smittspridningen slaktades alla tamfåglar i området. Viruset fanns dock kvar bland vilda fåglar. Det blandade sig med andra influensavirus och muterade, och den nya formen har lett till stora epidemier bland fåglar.

– Det är när de vilda fåglarna kommer i kontakt med fåglar som hålls i kommersiella syften som en epidemi kan börja växa till, säger Ulla Carlsson, t f statsepizootolog på Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA.

– Dagens kommersiella djurhållning är en utmärkt grogrund för farliga mikroorganismer, säger Per-Anders Svärd, ordförande för Djurens Rätt. Svensk uppfödning av broilerkycklingar är ett tydligt exempel. Där får fåglarna under större delen av livet medicin i fodret för att motverka parasitangrepp.

Själva företeelsen att det uppkommer nya virusformer är inte ny. Alla typer av virus genomgår ständiga förändringar av sina egenskaper -- de muterar. I naturen händer det att virus som i vanliga fall inte dödar sitt värddjur kommer i kontakt med nya värddjur, muterar och blir mer elakartade.

– Men i naturen skulle ett elakartat virus som snabbt dödar sitt värddjur inte kunna sprida sig i någon större utsträckning -- genom att döda sitt värddjur sågar det ju så att säga av den gren det sitter på, säger Jan Danielsson på Jordbruksverkets smittbekämpningsenhet. När, som i det här fallet, många tusen fåglar hålls inom ett begränsat geografiskt område kan dock även elakartade virus få en stor spridning.

Mer än 100 miljoner fåglar har hittills dött, eller slaktats i olika försök att sätta stopp för fågelinfluensaspridningen. Masslakten har ofta tagit sig mycket plågsamma uttryck. Kycklingar har slagits ihjäl, förgiftats, begravts levande och i vissa fall bränts till döds.

Ändå fruktar många nu en mänsklig epidemi. Om samma person smittas av både fågelinfluensa och vanlig ”mänsklig” influensa kan det leda till att fågelviruset byter ut några av sina gener till gener som är bättre anpassade till mänskliga celler. En ny typ av influensavirus uppstår då, en typ som lättare kan spridas bland människor. Än så länge har fågelinfluensaviruset dock inte börjat smitta från människa till människa.

– Ingen vet hur riskerna ser ut för att just fågelinfluensan ska leda till en pandemi, säger Jan Danielsson. Det finns många andra djursjukdomar som dödar sina vanliga värddjur innan de hinner spridas, men som i teorin kan gå över till människor och leda till farliga epidemier.

– Det är vinstmotivet i animalieproduktionen som är den verkliga skurken, säger Per-Anders Svärd. De låga priserna på djurprodukter i butiken beror på en genomgående industrialisering i rent vinstsyfte. Hittintills är det miljarder djur som har fått betala priset när deras naturliga beteende har rationaliserats bort. Men nu kanske vi har trätt in i ett nytt skede, där djurfabrikerna börjat utgöra ett allvarligt hot även mot oss människor.

Toivo Jokkala

Publicerad: 2006-01-29

Köp Djurens Rätt
Läs mer om Djurens Rätt i katalogen
Fler artiklar knutna till Djurens Rätt
Fler tidskrifter i kategori SAMHÄLLE, MILJÖ & POLITIK