30 år med Konstperspektiv

Ur Konstperspektiv nr 4/05


När det första numret av Konstperspektiv utkom för 30 år sedan rörde det sig om en medlemstidning för Sveriges Konstföreningars Riksförbund. Att det överhuvudtaget blev någon tidskrift ska man nog tacka förbundsintendenten Uno Kampmark för, som också var Konstperspektivs förste redaktör. »Konstperspektiv är inte tänkt som en traditionell konsttidskrift« skriver han i det första numret. Den skulle vara en tidskrift som förde en livlig kulturdebatt och kritiskt granskade det kommersiella utbudet av konst. Men det var som sagt för 30 år sedan. Hur ser dagens och framtidens Konstperspektiv ut? Jag ställde frågan till Monica Larsson (ML), redaktör för Konstperspektiv 1998–2002,och Anders Olofsson (AO) som idag är Konstperspektivs redaktör.

Uno Kampmark hade under drygt 20 år satt sin prägel på tidskriften, så det kunde inte vara någon lätt uppgift att ta över efter honom? Men om man ser tillbaka på dina år som redaktör så ser man att här lades grunden för den tidskrift Konstperspektiv är idag. Vad hade du för ambitioner när du blev redaktör 1998?

ML: Jag hade varit redaktionssekreterare sedan 1993 och mitt inflytande hade hela tiden ökat. Därför var det inte frågan om någon radikal omgörning. Jag ville fortsätta att värna den allsidighet som var Konstperspektivs styrka. Det året hade vi bland annat en längre artikel om kinesisk samtidskonst och svensk industridesign fick en bred presentation i samband med att ett formmuseum diskuterades. Båda artiklarna låg under något som kallades X-redaktionen; ett extra fylligt och fördjupande avsnitt med olika gästredaktörer i varje nummer.

På hösten 2000 utkom det 100:e numret av Konstperspektiv och i samband med det får tidskriften en ny, modern layout. Det blir också startskottet för en ambitiös artikelserie om modernismen. Vad var tanken bakom förändringen?

ML: Att Konstperspektivs utseende skulle vara mer i fas med innehållet; lyfta fram det bättre. Layouten var så invand, man såg den liksom inte längre och loggan hade ingen vågat tumma på under alla år, fast layouten hade skiftat ett par gånger. Och vilket lyft det nya utseendet blev! Sedan lyssnade vi på läsekretsen, som vi alltid gjort, och man önskade sig då mer av konsthistoria.

Anders, Konstperspektiv är ju med sina 30 år nästan en institution i konstlivet, så det måste ha känts ganska ansvarsfullt när du tog över rodret för snart 3 år sedan. Vad hade du för visioner när du började som redaktör för Konstperspektiv och har de förändrats under vägen?

AO: Jag ville bygga vidare på den öppna inställning som kännetecknat Konstperspektiv sedan starten. Det vill säga ambitionen att nå en bred publik även med material som inte alltid är helt lättsmält. Det är viktigt att Konstperspektiv har en ton som inbjuder till eget upptäckande.

Konstperspektiv profilerade sig från starten 1973 som en tidskrift som skulle föra en aktiv kulturdebatt. Idag finner man nästan ingenting av debatt eller kritiska kulturartiklar i Konstperspektiv. Behövs det inte längre, eller finns det idag andra medier där den debatten och granskningen äger rum?

AO: Jag tycker det är svårt att föra en debatt i en tidning som kommer ut 4 gånger om året. Debatt kräver tempo, och det fungerar inte särskilt väl i kvartalstidskrifter. Däremot skulle jag gärna vilja ha längre artiklar som utför kritisk analys av någon intressant företeelse på konstscenen. Men sådant material är inte lätt att komma över.

Vilken är den stora utmaningen för en konsttidskrift i framtiden? Jag har en känsla av att få människor idag verkar ha tid att sitta ner och läsa längre artiklar, och de yngre generationerna verkar befinna sig på nätet eller framför tv:n. Hur ska en kulturtidskrift kunna överleva i det klimatet?

AO: Det är en tiotusenkronorsfråga! Här kan jag se motsatta rörelser i samtiden. Å ena sidan tar andra medier som tv och Internet över en allt större del av kakan, å andra sidan kan vi se hur det oftare än någonsin tidigare poppar upp nya små bokförlag och tidskrifter. Det talar för att tidskriften som medium har en attraktionskraft, förmodligen som motvikt mot det hetsiga tempot på Internet.

ML: Utmaningen består i att göra sig ännu mer behövd i konstlivet om det går, för Konstperspektiv har redan nu en egen position som initierad och nyfiken och med ett personligt tilltal, en tidning för både publik och konstnärer. En sådan mötesplats tror jag inte blir inaktuell i framtiden, tvärtom eftersom konsten utvecklar sig mot allt större mångfacettering och samtalet blir viktigare och viktigare. Att ta initiativ till publikarrangemang är också viktigt, för att stärka rollen som en konstens medaktör och sammanföra läsare, skribenter och konstnärer. Man kan också tänka sig ytterligare utbyggnad på nätet, men en papperstidning kommer alltid att behövas.

Mathias Jansson, konstvetare

Publicerad: 2005-12-15

Köp Konstperspektiv
Läs mer om Konstperspektiv i katalogen
Fler artiklar knutna till Konstperspektiv
Fler tidskrifter i kategori KONST & DESIGN