Politikens kulturtidskrifter 1

”Vad är en kulturtidskrift?”


Svaren på de sex frågorna - om bland annat kulturtidskriftsstödet, distributionen och nättidskrifter - kommer att presenteras dagligen denna vecka fråga för fråga. Svar har inkommit från samtliga riksdagspartier, och svaren kommer så småningom även att finnas tillgängliga partivis. Tilläggas ska att socialdemokraterna i sitt svar påpekade att ”eftersom regeringen för närvarande bereder vissa frågor som du frågar om är det ännu inte möjligt att ge några precisa svar.” Det börjar dock med en allmänt hållen fråga.

---

Fråga 1: I Demokratiutredningens slutbetänkande (SOU 2000:1) konstaterades att ”den roll organisationstidskrifter och kulturtidskrifter spelar i samhället har försummats såväl inom forskningen som i mediepolitiken.” Vad är en kulturtidskrift för Dig och Ert parti? Vad är enligt Dig/Er kulturtidskrifternas uppgift och funktion i dagens och morgondagens samhälle? Och vad vill Du/Ni göra för lyfta fram kulturtidskrifterna ur skuggan i mediepolitiken?

Socialdemokraterna i kultur-
och konstitutionsutskottet:
”Tidskriften som medium är nära besläktad med boken. Tidskriften kombinerar bokens översikt och inträngande analys med pressens aktualitet och periodiska bevakning. Utöver detta fungerar kulturtidskriften som ett viktigt forum för såväl nya som etablerade författare, illustratörer, journalister, fotografer och grafiska formgivare. Det är i kulturtidskriften som många av dessa ges möjlighet att debutera, utveckla sin förmåga och fördjupa sig inom ett ämne på egna villkor.

Tidskriften fyller en särskilt viktig funktion inom skol- och biblioteksområdena. Utifrån sin periodiska bevakning inom de flesta ämnesområden fungerar den som en ovärderlig kunskapskälla inte minst genom att täcka det stora behovet av samtidsorientering. Tidskriften har i allmänhet mer utrymme än dagspressen för utförliga presentationer och kritisk analys.”

Moderata kulturkommittén:
”Kulturtidskrifter spelar en mycket central roll i utvecklandet av kulturlivet. De ger möjlighet för nytänkande och nyskapande. Om man t ex besöker er webbplats på kultur.nu förstår man hur brett detta område är och hur många olika kulturyttringar som finns representerade i form av olika tidskrifter. Vi tror att kulturtidskrifter kommer att fortsätta spela en central roll för utvecklandet av nya kulturyttringar samtidigt som de kan fungera som en länk tillbaka.”

Vänsterpartisterna i kulturutskottet:
”För oss är kulturtidskrifterna oerhört viktiga som en del av den offentliga debatten och därigenom är de också en viktig och oundgänglig del av den materia som vår demokrati vilar på. De är också en källa till mycken kunskap, insikt och, ibland, njutning. För skribenter/författare/poeter/bildkonstnärer/fotografer är de en möjlighet att få sina texter och bilder publicerade - därmed fungerar tidskrifterna också som ett slags författar- och konstnärsskola.”

Kristdemokraterna via Dan Kihlström
(ledamot i kulturutskottet):
”Varje vecka får jag någon kulturtidskrift i mitt postfack. Det kan vara från någon musikförening eller något statligt verk på kulturområdet. Jag bläddrar alltid i dem och hittar ofta intressanta fakta och reportage från kulturens Sverige.

I en politisk demokrati har den fria åsiktsbildningen en avgörande betydelse. Den politiska kommunikationen och åsiktsbildningen kan ske på olika sätt - till exempel inom ramen för personliga samtal och genom organisationer och föreningsliv. Det är dock genom medierna som skilda åsikter och opinioner når den stora allmänheten. Staten har ett ansvar för att yttrandefriheten i praktiken kan utnyttjas. Det övergripande målet för statsmakternas agerande gentemot medierna måste vara att demokratin stärks och fördjupas. Tillsammans kan medierna genom debatt, nyhetsförmedling och annan information ge underlag för medborgarnas fria och självständiga ställningstaganden.

Mångfald i medierna är ett medel för att främja demokratin och därmed den fria åsiktsbildningen. Det innebär att medierna speglar den variation och de olikheter som existerar i samhället. Det finns en klar risk för att en minskad mångfald i medierna också kan medföra en minskning av utbudet av åsikter. Att stödja kulturtidskrifterna är ett sätt att värna om mångfalden. Genom kulturtidskrifterna väcks nya frågeställningar och världen betraktas ur nya perspektiv, vilket bör värnas. Minoriteternas röst försvinner ofta i dagens mediebrus, det är ett stort problem i en demokrati som bör värna även om den lilla människan. Kulturtidskrifterna fungerar därför ofta som språkrör för mindre grupper i samhället och därigenom har de en nyckelfunktion i demokratin.”

Centerpartiet via Birgitta Sellén
(ledamot i kulturutskottet):
”Kulturtidskrifterna har en viktig roll att fylla både i dagens och i morgondagens samhälle eftersom de ger utrymme för en fördjupning och stimulerar debatt och analys inom många skilda områden.

Kulturrådet har en viktig roll att fylla för att stödja och lyfta fram kulturtidskrifterna.”

Folkpartiet via Ana Maria Narti
(ledamot i kulturutskottet):
”För mig - och jag hoppas också för partiet - bildar kulturtidskrifterna tillsammans en arena för fördjupad analys och debatt.. Deras uppgift är att etablera och utveckla den genomträngande och förnyande tanken, att släppa fram tidigare oupptäckta erfarenheter, att gestalta överraskande och obekväma ställningstaganden. Vad vi nu diskuterar inom partiet är en genomgripande förstärkning av kulturens ekonomi i allmänhet. Detta skulle också ge tidskrifterna en bättre position. Vi vill sätta i gång en offensiv för bättre ekonomi inom kulturen; hur vi ska göra detta är långt ifrån fastställd. Vi väntar alltså innan vi lanserar ett genomtänkt och djupt förankrat program.”

Två svar från Miljöpartiet,
1. via Ewa Larsson (ledamot i kulturutskottet):
”En kulturtidskrift för mig är en tidskrift som går mer på djupet i olika kulturella samtidsfrågor. Kulturfrågor i ett vitt perspektiv får utrymme att fördjupas och analyseras. Tidskrifterna kan på ett sätt sägas vara tidlösa, därför är även äldre nummer aktuella. Samtidigt som de kan sägas vara högaktuella för de utgör en scen för ett pågående offentligt samtal. Det samtalet är en del i det demokratiska samhället. I föregående års partimotion skrev vi så här:
’Tidskrifternas betydelse för det kulturella klimatet får inte underskattas. Trots att den rika flora av artiklar och texter som tidskrifterna producerar idag är den kanske största källan till mer ingående kunskap om svenskt och internationellt kulturliv, så kämpar många av de etablerade tidskrifterna för att överleva. Många drivs helt ideellt eller av ett litet antal underbetalda eldsjälar. Detta är skandalöst. Ett bra sätt för tidskrifterna att låta höra av sig och locka till sig nya läsare är att ordna kulturella evenemang, som exempelvis Gläntas filosofibarer och 00-tals lyrikkvällar. Evenemang som Gläntas filosofibar har inte bara varit exempellösa framgångar med fullsatta hus och långa köer utanför, utan det har även visat sig dra en helt ny publik. Därför vill miljöpartiet att regeringen ger ökat stöd till de årligt återkommande evenemang som kulturtidskrifterna så framgångsrikt har arrangerat. Detta bör ges regeringen tillkänna.’
Regeringen hade också skrivningar i budgeten som aviserade mer stöd i den riktningen. I årets partimotion har vi igen tagit upp kulturtidskrifternas behov ekonomiskt stöd. Vid dagens justering av betänkandet kan utskottet endast konstatera att regeringens utlovade stöd har uteblivit och vi upprepar behovet igen, suck.”

2. via Per Lager (suppleant i kulturutskottet,
ledamot i konstitutionsutskottet):
”Kulturtidskrifterna är rösten för det fria ordet, bilden, och något av kulturens och historiens stenvändare och framtidens viktiga stigfinnare.”

---

Nästa fråga kommer imorgon och behandlar det statliga kulturtidskriftsstödet.

Utfrågare: Dan Abelin

Relaterad länk:
Riksdagen - http://www.riksdagen.se
Demokratitorget - http://www.demokratitorget.gov.se

Publicerad: 2001-11-13