MINARET

INTERVJU MED GUNNAR HARDING OM POESI

Yüksel Peker: Vilka poeter var Dina favoriter när Du själv började skriva dikter?
Gunnar Harding: Av de svenska poeterna var det Tomas Tranströmer som var mest betydelsefull för mig när jag började skriva poesi under förstahälften av 60-talet. Anledningen var i hög grad de visuella dragen i hans poesi. Jag hade tidigare gått på målarskola och poeter som Tranströmer hjälpte mig att överföra bildkonstnärliga erfarenheter till poesin. De franska poeterna Apollinaire och Cendrars hade en likartad betydelse för mig. De var ju också starkt influerade av måleriet. Amerikanska beat-poeter som Allen Ginsberg och Lawrence Ferlinghetti var då också viktiga för mig. Till dem var det nog mitt intresse för jazzmusik som var en förmedlande länk.
Yüksel Peker: Vilken betydelse har traditionen för en ung poet?
Gunnar Harding: Som ung poet ägnade jag nog mer tid åt att orientera mig i den samtida poesin än traditionen. Jag tror det är ganska vanligt. Först senare inser man att det förflutnas poeter arbetat med problem som är ständigt aktuella. Numera ägnar jag mycket tid åt att läsa klassiker - inte minst antikens författare.
Yüksel Peker: Hur är poetens ställning i det svenska samhället nu jämfört med 40-och 50- talen?
Gunnar Harding: På grund av de senaste riktningarna i svensk poesi, tämligen likartad: ett slags estetiskt reservat som har ganska litet att göra med samhället i övrigt. Under 60- och 70-talet hade poesin en mycket mer öppen attityd till samhällsfrågor och poeterna arbetade aktivt för att nå ut till "folket".
Yüksel Peker: Tycker Du att poesin i allmänhet befinner sig i en existensiell kris nu, då få nya poeter får internationell uppmärksamhet?
Gunnar Harding: Jag har accepterat att poeter från ett litet land i regel väcker föga internationell uppmärksamhet. De flesta svenska poeter arbetar nog inte heller med tanke på en internationell publik. Att jag själv är översatt till ett stort antal språk ser jag med tacksamhet.
Yüksel Peker: Tycker Du att det är nödvändigt för en poet att uppleva ett slags metafysisk spänning innan han/hon tar pennan i handen ?
Gunnar Harding: Numera är det oftast så att jag är sysselsatt med så mycket annat att jag bara skriver dikt när den så att säga själv tränger på. Tidigare när jag skrev nästan dagligen kunde jag ofta uppleva att inspirationen kom under arbetet.
Yüksel Peker: Finns det några risker med att som poet ha sin inspirationskälla framför allt i naturen?
Gunnar Harding: I Sverige där naturlyriken är en så viktig tradition är det lätt att poeter fastnar i genrens klichéer och får svårt att skapa något personligt.
Yüksel Peker: Vilken konstart står närmast poesin för Dig? Hur viktigt är det visuella för en poet?
Gunnar Harding: Se svaret på fråga 1. Jag har över huvud taget svårt för poeter som inte kan ge visuella upplevelser. Men musiken har också varit mycket viktig för mig.
Yüksel Peker: Upplever du ofta att du bär fram ett budskap när Du skriver?
Gunnar Harding: Med min litet komplicerade montageteknik har jag svårt att bära fram enkla budskap. Men om inte annat så bär ju dikterna ofta fram budskapet att tillvaron kanske är mer komplicerad än många tänkt sig.

Publicerad: 2001-09-15

Köp Minaret (Nedlagd)
Läs mer om Minaret (Nedlagd) i katalogen
Fler artiklar knutna till Minaret (Nedlagd)
Fler tidskrifter i kategori NEDLAGDA