Tio år i Piratens spår

Ur PiratenPosten nr 1/05


I snart tio år har Magnus Öhrn haft Fritiof Nilsson Piraten som något av en evig följeslagare. Nu kan han skönja slutet på den långa vandringen. Efter sommaren disputerar Magnus Öhrn på den första litteraturvetenskapliga avhandlingen om Piraten och Piratens berättande i muntlig och skriftlig form.

Magnus Öhrn är känd av Fritiof Nilsson Piraten Sällskapets medlemmar sedan tidigare. Sedan 1998 är han redaktör för Piratensällskapets årsbok. Piratensällskapets medlemmar har också med betydande ekonomiska bidrag stött Magnus i hans forskning.

Nu – den 16 september – doktorerar han och blir den förste någonsin med rätt att titulera sig filosofie doktor på Fritiof Nilsson Piraten. Men doktorshatten byts nog mot en lagerkrans som brukligt är inom humaniora.

Hur väcktes ditt intresse för Piraten?

– Det måste ha varit TV-serien om Bombi Bitt med Stellan Skarsgård som visades i rutan första gången 1968. Jag var bara sju, åtta år men tyckte att det var spännande.

Vad fick dig att börja forska på Piraten?

– Det var nog mest slumpen. Jag läste litteraturhistoria och skulle skriva en C-uppsats. Som underlag för en sådan uppsats blir en hel roman gärna för omfattande. Texten i en novell är ofta mera lagom. Jag letade helt enkelt bland svenska noveller och hamnade hos Piraten och berättelsen ”Mannen som blev ensam”. Då hade jag inte läst mycket av Piraten. Det har jag verkligen tagit igen sedan dess..

Har din bild av Piraten och hans berättarkonst förändrats under resans gång?

– Ja, det har den. Det hoppas jag kunna förmedla i min avhandling. Det finns många tydliga spår av hans muntliga berättande i hans texter. Men det finns också, vilket är mera spännande, gömda eller indirekta spår av muntligt berättande i det han skrev. Det ser man kanske inte första eller andra gången man läser hans texter men kopplingen blir tydlig när man läser författarskapet flera gånger. Det finns ett tilltal i texterna, nästan halvt gömt, där han återvänder till sin egen krets och sin ursprungliga muntliga arena, antingen det nu är supbröderna runt krogbordet, herrsällskapet eller något annat. Oavsett sammanhang är det nästan alltid en manlig värld. Det manliga tilltalet genomsyrar författarskapet. I min avhandling har jag ett kapitel, ”Från krogbord till skrivbord”, där jag försöker visa hur han tar med sig publiken även när han sitter och skriver; hur han berättar för en tänkt grupp av åhörare också i texterna. Den kopplingen såg jag inte först.

Du menar att Piraten behåller mycket av det muntliga berättandet när han går över i skriftlig form?

– Både och. Samtidigt är han ju ganska litterär. Det finns väldigt mycket litterära influenser från både August Strindberg, Mark Twain och andra i hans texter.

Har det varit svårt att hitta vittnesmål om Piraten som muntlig berättare?

– Ja, absolut. Många som var med lever ju inte längre. Och i de intervjuer jag gjort har det inte varit lätt att få ut något konkret som jag kunnat använda. Alla jag talat med säger att det var jätteroligt att lyssna på Piraten. Men det är svårare att få dem att berätta om hur han berättade och i vilka sammanhang. En del nytta har jag haft av de bevarade radioprogrammen. Men det är ändå inte samma sak som när han berättade i den mindre kretsen. Berättandet i radio blev säkert tillrättalagt för att inte stöta sig med lyssnarna.

Vilket namn har din avhandling och hur får man tag i den?

¬– Rubriken är Talat glöms, men skrivet göms. Jag har lånat den från ett gammalt ordspråk som Piraten använder i Bombi Bitt och Nick Carter. Piraten hade fått det av kapten Mattsson, en av de skeppare på Kivik som han gärna umgicks med. Det finns en notering om det i Piratens dagböcker. Avhandlingen ges ut i bokform. Den bör vara ute i handeln några veckor före disputationen. Jag tror att det också med PiratenPosten kommer att gå ut ett erbjudande till Piratensällskapets medlemmar.

Jag gissar att du trots tio års forskande fortfarande bär på ett antal obesvarade frågor om Piraten. Om det hade varit möjligt – vad skulle du vilja fråga honom om?

¬– Jag hade velat veta mer om alla böcker som aldrig blev klara och som bara blev utkast och anteckningar. Om Lars Tobak, om Korsakow och andra bokplaner. Kanske är det enkla svaret att han inte orkade. Det hade ändå varit spännande att höra hans version, eftersom det är så otroligt många projekt som inte blev av trots att han hunnit rätt långt i planeringen.

Det finns många teorier om varför Piraten blev Piraten – vilken är din?

- Jag har ingen bestämd. I början av min forskning roade jag mig med att ta fram alla historier som finns om hans smeknamn. Det var rätt spännande. Bland annat hittade jag i en minnesbok att Frans G Bengtsson skall ha påstått att Piraten också hade kallats ”Korsaren”, som ju är ett annat ord för sjörövare. Jag har förstått att det vid den här tiden i Lund var vanligt med smeknamn i de kretsar Piraten umgicks. Alla hade det. Det har bland andra Sten Broman vittnat om. När det gäller Piraten var det möjligen som Gustaf Dahl berättar i en memoarbok. Dahl delade matlag med Piraten under studieåren i Lund. Piraten underhöll oavbrutet de andra i matlaget med sina skepparhistorier. När han äntligen tystnade lär Dahl ha sagt: ”Vi har visst fått in en riktig pirat i matlaget”.

Platsar Piraten på din tio-i-topp-lista över svenska författare?

- En svår fråga. Det har jag aldrig funderat på, men jo, det skulle han nog göra även om han inte hamnar allra högst upp.

Piratens storhet som författare?

– Det jag främst beundrar hos honom är just hans mästerliga förmåga att återskapa det muntliga berättandet i sina texter. Det är som man sitter med vid bordet och hör honom berätta när man läser hans böcker. Han kan som få förmedla en stämning och en atmosfär som närmast återskapar den muntliga arenan.

Vilken är Piratens bästa bok eller berättelse?

– När jag började studera hans verk tyckte jag nog att det var Bokhandlaren som slutade bada alternativt Historier från Färs. Men det har förändrats under resans gång och i dag lutar jag allt mer åt Bock i örtagård. Mycket därför att den bär så tydliga spår från det muntliga berättandet. Många av anekdoterna om exempelvis patron Esping berättade Piraten muntligt redan under sin Lundatid.

Vilken bild har du av människan Fritiof Nilsson Piraten?

¬– Jag vet inte om jag har någon bra bild av privatpersonen Fritiof Nilsson Piraten. Jag tycker nog att han verkade ganska undflyende. Han var ju en väldigt medveten artist och älskade att framträda, men på sina egna villkor. Det var betydligt svårare att komma honom in på livet. Kanske var det en fråga om integritet, kanske märkte han att människor gärna läste in författaren i mycket av det han skrev. Men den kan också ha varit ett medvetet sätt att skapa en myt kring sin person.

Du träffade aldrig Piraten?

– Nej, nej. Jag var bara elva när han dog och hade ingen aning om vem Piraten var. Däremot kommer jag ihåg att vår fröken hade klippt ut en tidningsartikel om hans gravsten, som hon berättade om i klassrummet.

Hur känns det nu när tio års forskning går mot sitt slut?

¬- Väldigt skönt. Inte för att jag är trött på Piraten, för det är jag inte. Men det finns andra skäl. Det är ekonomiskt ganska kämpigt att forska inom humaniora om man samtidigt skall livnära sig.

Vad gör du när du har doktorerat?

– Ingenting är bestämt. Jag skulle gärna fortsätta med Piraten. Att skriva en biografi om honom hade varit jätteroligt, men det gör man inte utan vidare. Det är ett omfattande arbete och skulle kräva att jag hade någon som är beredd att stötta ekonomiskt.

Namn: Magnus Öhrn.
Ålder: 43 år.
Familj: Hustrun Lotta, barnen Fabian, 9, Theodor, 5, och Fanny, 3.
Bor: På Söder i Stockholm.
Andra intressen: Musik. Samlar vinylskivor med pop/rock från 1970-talet. Håller igång med badminton och innebandy.
Aktuell: Lägger i september månad i år fram den första litteraturvetenskapliga avhandlingen om Fritiof Nilsson Piraten.

Magnus fem snabba:
Kött – Fisk
Öl – Vin
August Strindberg – Piraten
Bombi Bitt – Patron Esping
Österlen – Stockholm

Text: Bo Nordbeck, foto: Ola Sjösten

Publicerad: 2005-04-29

Köp PiratenPosten
Läs mer om PiratenPosten i katalogen
Fler artiklar knutna till PiratenPosten
Fler tidskrifter i kategori LITTERATUR
Fler tidskrifter i kategori MEDLEMSTIDSKRIFT