Halva ekonomin knark i Afghanistan
Ur afghanistan.nu nr 1/05
I snart tre år har de amerikanska trupperna i Afghanistan – 18.000 man i dag – haft en stående order. Förstör droger enbart om ni stöter på dem under militära uppdrag. Ta inga egna initiativ rörande opiumlagerhus eller heroinlaboratorier.
Underförstått: Ingrip bara mot fiendens narkotika.
Rutinmässigt har amerikansk militär låtit lastbilar fulla med opium och andra droger passera sedan de försäkrat sig om att de varken kom från eller skulle till områden där talibanerna fortfarande är starka.
Officerare i Natos Isaf-styrkor, som till vardags jobbar som narkotikapoliser, har också tvingats att se vallmogrödorna växa och smugglarna passera i konvojer eller blänkande lyxbilar.
Med tanke på att USA sedan många år utkämpar ett kostbart och blodigt krig mot kokainkartellen i Colombia så är agerandet makabert. Den officiella förklaringen är att kriget mot terrorismen måste ges all prioritet.
Men det finns andra skäl som man inte talar högt om.
· En stor del av opium- och heroinhandeln handhas av krigsherrar som är allierade med USA som bidrog till Kabuls befrielse och anses viktiga i jakten på Osama bin Laden och talibanerna.
· Det afghanska heroinet hamnar i EU-länderna medan mycket lite når nordamerikanska fastlandet.
På tre år har Afghanistans narko-ekonomi stärkts undan för undan och i dag svarar drogerna för nästan hälften av landets BNP. 2,8 miljarder dollar i år trots usla väderförhållanden vilket är mer än det totala biståndet. Den imponerande återuppbyggnaden av Kabul och de större städerna finansieras huvudsakligen av inkomst från heroinhandeln.
– Narkotikan är i dag ett större hot mot Afghanistan och övergången till demokrati än terrorismen, säger Antonio Maria Costa, chef för UNODC, FN:s kontor mot droger och brottslighet.
Nyvalde presidenten Hamid Karzai instämmer och menar att nationens blotta existens är hotad.
Det är Vita Huset och Pentagon som tillåtit situationen att förvärras till en absurditet: Var femte vuxen afghan anses i dag inblandad i droghandeln och två av tre bönder säger i en FN-enkät att de kommer eller vill odla opiumvallmo nästa år.
Enligt UNODC produceras i dag för 87 procent av allt opium i världen i Afghanistan.
Många journalister som besöker Kabul tar upp narkotikaproduktionen. Men fram tills nyligen var det rent rutingöra och USA:s ställningstagande har aldrig lett till debatt. EU har också, bortsett från England, varit märkligt tysta.
Först i somras ställdes frågan på sin spets i Washington då en rapport slog fast att al Qaeda och talibanerna finansierade en del av sin terrorverksamhet genom droghandeln.
Den första kritiken bemöttes genom utpekandet av en lokal figur i Södern, Juma Khan, som drogkung med nära kontakter till bin Laden. Han påstods ha flera fartyg och ett nätverk av medarbetare i Karachi och Balochistan. I dec 2001 hade han gripits och förhörts om misstänkt samröre med "araberna" men släppts.
I dag jagas han med en stor belöning på sitt huvud trots att många ser honom mest som en nödvändig syndabock.
Någon aktion mot de mäktiga krigsherrarna som man försett med både vapen och pengar har det inte blivit.
Meningarna går isär. Donald Rumsfeld förordar populistiskt "drug eradication" vilket innebär flygbesprutning av opiumfälten. På så sätt skulle man undvika att marktrupperna dras in i kampanjen.
Men den strategin angrips från både höger och vänster. I en uppmärksammad debattartikel har Ted Galen Carpenter, vice president på konservativa Cato-institutet, starkt varnat för varje form av intervention.
– Det är högst olyckligt att regeringen ökat påtryckningarna mot Karzai för åtgärder som skulle försvaga också hans position, skriver Carpenter som uppmanar amerikanska tjänstemän och officerare att blunda eller titta åt andra hållet vad det gäller de afghanska böndernas opiumodlingar.
Han menar att kampen mot drogerna är en "distraktion" och att kriget mot bin Laden och den radikala islamska terrorismen måste ges odelad prioritet.
FN och olika NGOs menar att besprutning ökar böndernas fattigdom och misär samtidigt som krigsherrarna inte bara går skottfria utan också kan få ut betydligt högre priser för den överproduktion av opium och heroin som man har i lager.
Karzai är också mot besprutning och lovar ständigt givarländerna att ta itu med sina forna vänner krigsherrarna som i flera fall satt med i hans interimregering. Tidigare i år har han neutraliserat Ismail Khan i Herat och Mohammad Atta i norr men hans egen polis och armé väger mycket lätt mot många av de andra.
Minst två är i dag miljardärer räknat i kronor och deras privata arméer som finansieras med opiumpengar har omkring 150.000 man. Och opiumodlingarna är utspridda i 28 av landets 32 provinser.
USA väger nu noga sin roll i kampen mot narkotikan.
Redan vid planeringen av invasionen hösten 2001 var Washington väl medvetet om vad krigsherrarna sysslade med. Talibanerna har året innan förbjudit odling av vallmo i landet sannolikt pga fulla lager och Norra Alliansen hade ökat produktionen i Badakshan och de områden som man behärskade. Men USA
behövde krigsherrarnas hjälp och ställde varken krav eller frågor.
I dag säger man sig ha identifierat en "handfull individer" för åtal. Men inga namn nämns utöver Juma Khan. Pakistanska narkotikaspanare pekar hellre på Hazrat Ali, krigsherren som blev polischef i Jalalabad och anses vara spindeln i det största nätet. Han ses av USA som en "välgörare" eftersom han
hotat sitt manskap och lokala ledare med "stora problem" om de bråkar med dem.
Hazrat Ali representerar en ny kraft i dagens Afghanistan, en stark man med 18.000 man som utmanar en svag centralregim som ser sig tvingad att samarbeta med honom. Han har t o m överlevt anklagelser om att ha vilselett den amerikanska armén i jakten på bin Laden i Tora Bora för tre år sedan.
USA fruktar att alienera både sina allierade och den fattiga bondebefolkningen. Hittills har man inte rört ett finger för att bidra till det s k DDR-programmet – avväpning av krigsherrarna, demobilisering och
återuppbyggnad.
Utan en framgångsrik kamp mot heroinhandeln så förblir alla andra målsättningar en illusion.
Bo Gunnarsson/Tokyo
Publicerad: 2005-03-10
Köp afghanistan.nu
Läs mer om afghanistan.nu i katalogen
Fler artiklar knutna till afghanistan.nu
Fler tidskrifter i kategori SAMHÄLLE, MILJÖ & POLITIK
Fler tidskrifter i kategori MEDLEMSTIDSKRIFT