Astra Nova nr 6/2004: Diskussion behövs – och handling

Vad händer när kvinnor klampar eller smyger sig in på ”manligt” territorium eller står utanför manlig kontroll? När de börjar jobba i skogen, när de får makt, när de visar att de kan segla utan hjälp av män. Allt för ofta leder det till försök att bevara illusionen om mäns överlägsenhet eller den manliga makten. Försöken kan se ut på olika sätt. Allt ifrån de mest patetiska tricken som att hänga upp porrbilder, sprida rykten om kvinnans moral och dra sexistiska skämt till härskartekniker av olika slag – och slutligen det mest brutala, det fysiska våldet.

En av de häftigaste sakerna i att jobba med tidning är att texterna börjar tala med varandra. Det bildas spår genom tidningen, ofta utan att man ens planerat något specifikt tema. Den här gången talade texterna om olika sätt att förtrycka eller utöva makt. Ibland kan man misstänka att tidningsarbete handlar om magi eller om telepati. Men egentligen tror jag att det handlar om något helt annat, om det mest verkliga och konkreta. Kanske kommer vi inte undan de viktiga tankarna och frågorna. De gror i vrårna i vår vardag – de finns i luften – och de landar till slut på tidningens sidor.

Överallt förekommer förtryck och felaktig maktutövning. Överallt får man se att förtryck och övergrepp rättfärdigas eller slätas över. I Gorazde i östra Bosnien-Hercegovina där misshandel inom äktenskapet blev straffbart för tre år sedan, i den kristna kyrkans tal om att lida och förlåta, i Svenskfinland på 2000-talet.

Den finska poeten Arno Kotro skriver i veckotidningen Anna (47/2004) att många klagar över att det finns så få kvinnliga tonsättare och låtskrivare. Han lyfter fram musikern och låtskrivaren Maija Vilkkumaa som ett exempel på den bästa sortens feminism, en feminism som inte handlar om att klaga, utan om att göra. Att sätta ord på förtrycket, att ”klaga” är alltid känsligt eftersom det väcker frågor om skuld och ansvar. Vem är skyldig, vem måste se sig i spegeln och förändras, vem ska ta ansvar?

Jämställdhetsdebatten är ofta tröttsam, enformig och gnällig. Men utan den kan vi inte göra så mycket, för utan den vet vi inte vad som behöver göras, var felet ligger. Feminismen finns inte huvudsakligen till för att den skulle vara trendig och rolig – eller för att den bjuder på intellektuell stimulans. Den föds ur ett verkligt behov. Den är alldeles nödvändig.

Det här numret av Astra Nova försöker sätta ord på olika former av förtryck. Men det innehåller också konstruktiva förslag på hur man ska förebygga våld mot kvinnor och hjälpa misshandlade kvinnor, och vad man ska göra när någon annan blir förlöjligad eller osynliggjord. Dessutom innehåller den positiva berättelser, en berättelse om en kvinna som otvivelaktigt bevisar att hon är ”rätt man på rätt plats” och en berättelse där en ung kvinna efter en resa med systrar runt Östersjön skriver: ”Vi har seglat. Fria och oberoende.”

Anna Biström, chefredaktör

Publicerad: 2005-02-17

Köp Astra
Läs mer om Astra i katalogen
Fler artiklar knutna till Astra
Fler tidskrifter i kategori GENUS
Fler tidskrifter i kategori ALLMÄNNA