Röd Press 4 2004

David Alexandersson:

Inatt växte mitt stora bröst sig ännu större.
Nu i dagarna och veckorna som kommer
ska jag resa med tåg upp till södra skogslänen
Sverige, jag försöker säga älskade land
men det är som om det gick en man bredvid mig,
något i hans rörelser, hans böjda kropp
får mig att tiga.

Inne i ett älskande par finns ett svältande par
ute på vägarna i Europa har poliser funnit
oregistrerade långtradare med tunga handeldvapen
mer i skymundan bildas nya fotavtryck
på kontinentgränsens lackmuspapper

Min generation av flyktingar,
hur många mil kan man gå på en natt
med blod i stövlarna och släktfoton i magen?
Hur många köer kan man sitta i,
medan man längtar efter att skilja sig?
Ibland kallar man vår tids rymd för
Tokyo Metropolitan Parking Lot
vi har ju slutat röra oss i den
vi har klivit ner i transportsystemens kloaker
genom lagren av stålrör kan man ana att diset utanför.

Mitt stora bröst är svullet - det är
fyllt av längtan, saliv och fradga
all samlad hunger som vi inte klarar av att stilla idag.
Tänk att flytta lite krafter från borrmaskinerna
och när jag suckar under promenaden, du förstår:
jag har fortfarande känslan av statsmaktens automatkarbin
kvar i mina händer


(ur: Att bota den svenska poesins beröringsskräck för kollektiva frågor. Röd Press 4 2004.)

I övrigt med:

Sara Villius

Stefan Holm

Svenska Akademin

och reportage från

Natoland

Libanon

och vårt specialprojekt:

Bota den svenska poesins beröringsskräck för kollektiva frågor.


Extra! Lilla socialdemokratiska koreografiskolan!

och två helt galna förslag i största ödmjukhet.

Fullmatat!

HS