Myten om den goda nationalismen

Tidigare publicerad i Aftonbladet 2004-07-11


Det finns ingen god nationalism.

Och kampen för sociala framsteg ska inte förväxlas med försvaret av nationen.

Det anser historikern Samuel Edquist, som i en befriande artikel i Röda Rummet gör upp med två av de missuppfattningar som gör debatten om nationen så svårforcerad.

Idén om en god "medborgar"-nationalism i kontrast mot den onda, "etniska", främlingsfientliga nationalismen måste överges. Vi kan inte inbilla oss att det är harmlöst att heja på landslaget, gratta kungen på födelsedagen eller sjunga nationalsången. Också sådan "godartad" nationalism skapar föreställningen att "vi" svenskar är något speciellt, och att "vi" trots allt hör ihop oberoende av klasskillnader och inhemska orättvisor.

Den lägger sig som ett täcke över interna motsättningar. "Den nationella gemenskapen för samman arbetare och arbetsköpare under samma fana, och stänger ute dem som inte tillhör nationen."

Samförstånd och arbetsfred hemma, konkurrenskraft internationellt.

Denna "goda nationalism" är försåtligare än det krigiska flaggviftandet och därför mer effektiv.

"Detta sätt att tänka har haft den geniala funktionen att legitimera och stärka nationalismen: vi patrioter och fosterlandsälskare är minsann inte som de där primitiva nationalisterna!"

Varje EU- eller globaliseringskritiker vet att försvaret för kollektivavtal, offentlighetsprincip eller alkoholrestriktioner riskerar att utmålas som nationalistiskt i dålig mening - vilket går desto lättare då det faktiskt finns de som bedriver EU-kritik i namn av nationell självständighet.

Territorialstat och nation blandas ihop. Av båda sidor.

Vi måste skilja dem åt, menar Edquist. Å ena sidan idén om en nation byggd på gemensam kultur, historia, språk och annat som brukar användas för att frammana den falska föreställningen av samhörighet. Å andra sidan den politisk-administrativa enheten Sverige, inom vars gränser det finns saker som är värda att slåss för. (Och mot.)

Sociala framsteg ska försvaras för att de är bra, inte för att de skulle vara svenska: "Motstånd mot EMU eller EU:s nya grundlag ska inte ske i namn av den svenska nationen, utan för att man därigenom motsätter sig kapitalets ytterligare landvinningar i den här territorialstaten, som råkar heta Sverige".

För en vänster som vill vara vänster - och inte överge vare sig välfärdskraven eller den globala solidariteten - är det två nödvändiga utgångspunkter.


Publicerad: 2004-07-28

Köp Röda Rummet
Läs mer om Röda Rummet i katalogen
Fler artiklar knutna till Röda Rummet
Fler tidskrifter i kategori SAMHÄLLE, MILJÖ & POLITIK



Annons:

Senaste nummer:

2024-04-05
Populär Astronomi 1 2024

2024-03-17
Medusa 1 2024

2024-03-16
Hjärnstorm 154-155 2023

2024-03-09
Akvarellen 1 2024

2024-03-08
Signum 2

2024-03-07
Opera 1 2024

2024-03-03
Parnass 1 2024

2024-02-19
Konstperspektiv 1

2024-01-27
Divan 3-4 2023

2024-01-26
Signum 1

2024-01-25
Haimdagar 1-2 2024
Karavan 4 2023

2024-01-20
Tidig Musik 4 2023

2024-01-15
Hjärnstorm 152-153 2023

2024-01-10
Utställningskritik 5 2023

2024-01-03
Medusa 4 2023

2024-01-02
Parnass 4 2023

2023-12-29
Akvarellen 4 2023

2023-12-13
Fjärde Världen 4 2023

2023-12-12
Populär Astronomi 4 2023

2023-12-08
Signum 8

2023-11-29
Opera 5 2023

2023-11-18
Amnesty Press 3 2023

2023-11-16
Teatertidningen 4 2023

2023-11-08
20TAL 9 2023

2023-11-01
Utställningskritik 4 2023

2023-10-27
Signum 7
Karavan 3 2023

2023-10-25
Nio-Fem 2 2023

2023-10-24
Konstperspektiv 4

2023-10-16
Lyrikvännen 4-5 2023

2023-10-12
Populär Astronomi 3 2023

2023-10-11
Divan 1-2 2023

2023-10-10
Glänta 2 2023

2023-10-09
Haimdagar 3-4 2023
Akvarellen 3 2023

2023-10-08
Medusa 3 2023

2023-10-07
Tidig Musik 3 2023

2023-10-05
Opera 4 2023
Parnass 3 2023

2023-09-29
Ale 2 2023

2023-09-18
Lyrikvännen 3 2023

2023-09-08
Signum 6

2023-08-28
Balder 2 2023

2023-08-22
FLM 3 2023

2023-08-20
Fjärde Världen 3 2023

2023-08-18
Teatertidningen 2-3 2023

2023-08-16
Utställningskritik 3 2023

2023-08-09
Populär Astronomi 2 2023

2023-08-05
Lira Musikmagasin 2 2023

Äldre resuméer