Den flexibla svenska nationaliteten

ur Pravo na rec/Rätt att orda, nr. 17, årg. V, maj 2004


I ett land med vikingar i det förgångna är vi vana att ta hem saker från utlandet. Från Norden seglades det både på de ryska floderna i öster och västerut till de brittiska öarna, Frankrike och ända till Amerika (via Island och Grönland).

Vi tycker det är intressant att vi fått maträtten kåldolmar från Turkiet och under kräftkalas förekommer turkiska hattar (fez). Vi firar stort ett katolskt helgon (Lucia) även fast Svenska Kyrkan stammar från Luther i Tyskland och därför är icke-katolsk och alltså inte tror på några helgon. Även kristna svenskar firar Midsommar som är en hednisk fruktbarhetsfest. Från icke-kristen folktro kommer Tomten, som ändå får ingå i det svenska kristna julfirandet, där ordet jul kommer från tiden före kristendomen.

Svenska upptäcktsresanden (Linné med flera) har samlat in uppgifter från världens alla hörn. Potatisen från Sydamerika gick sitt segertåg här i Norden såväl som på de Brittiska öarna. Den mycket produktive svenske sångförfattaren Evert Taube diktade på svenska till sydamerikanska rytmer. I Finland, som till stor del är svensktalande, har dansen Tango från Sydamerika ett starkt fäste.

Sverige har under perioder haft samma regering som Finland, Danmark, Norge, samt Polen och vissa andra områden vid södra Östersjökusten.

Även ön S:t Barthélemy i Västindien har varit svensk. Dess huvudstad kom att kallas Gustavia efter den svenske kungen Gustav III, som minskade adelns jordinnehav i Sverige och därför blev skjuten av en adelsman. Detta impopulära mord blev slutet på adelns makt här i landet.

Under 1700-talet hämtades siden och exotiska influenser från Ostasien.

På vikingatiden fanns keltiska influenser.

På 1500-talet var den spanska dräkten mode, senare den franska och med de engelska ångdrivna väverierna och ångfartygen spriddes den engelska dräkten (kavajkostym) över världen.

Nationaldagen firar vi knappast här i landet och de gamla nordiska gudarna ses som enbart mytologi, liksom grekerna ser på sina, som kanske är ursprunget till dem liksom till de romerska.

Publicerad: 2004-05-06

Köp Pravo na rec - Rätt att orda (Nedlagd)
Läs mer om Pravo na rec - Rätt att orda (Nedlagd) i katalogen
Fler artiklar knutna till Pravo na rec – Rätt att orda (Nedlagd)
Fler tidskrifter i kategori NEDLAGDA



Annons:

Senaste nummer:

2024-05-02
Fjärde Världen 1 2024
Glänta 3-4 2023

2024-04-29
Konstperspektiv 2
Tidig Musik 1 2024

2024-04-26
Signum 3
Nio-Fem 1 2024

2024-04-05
Populär Astronomi 1 2024

2024-03-17
Medusa 1 2024

2024-03-16
Hjärnstorm 154-155 2023

2024-03-09
Akvarellen 1 2024

2024-03-08
Signum 2

2024-03-07
Opera 1 2024

2024-03-03
Parnass 1 2024

2024-02-19
Konstperspektiv 1

2024-02-05
Amnesty Press 4 2023

2024-01-27
Divan 3-4 2023

2024-01-26
Signum 1

2024-01-25
Haimdagar 1-2 2024
Karavan 4 2023

2024-01-20
Tidig Musik 4 2023

2024-01-15
Hjärnstorm 152-153 2023

2024-01-10
Utställningskritik 5 2023

2024-01-03
Medusa 4 2023

2024-01-02
Parnass 4 2023

2023-12-29
Akvarellen 4 2023

2023-12-13
Fjärde Världen 4 2023

2023-12-12
Populär Astronomi 4 2023

2023-12-08
Signum 8

2023-11-29
Opera 5 2023

2023-11-18
Amnesty Press 3 2023

2023-11-16
Teatertidningen 4 2023

2023-11-08
20TAL 9 2023

2023-11-01
Utställningskritik 4 2023

2023-10-27
Signum 7
Karavan 3 2023

2023-10-25
Nio-Fem 2 2023

2023-10-24
Konstperspektiv 4

2023-10-16
Lyrikvännen 4-5 2023

2023-10-12
Populär Astronomi 3 2023

2023-10-11
Divan 1-2 2023

2023-10-10
Glänta 2 2023

2023-10-09
Haimdagar 3-4 2023
Akvarellen 3 2023

2023-10-08
Medusa 3 2023

2023-10-07
Tidig Musik 3 2023

2023-10-05
Opera 4 2023
Parnass 3 2023

2023-09-29
Ale 2 2023

2023-09-18
Lyrikvännen 3 2023

2023-09-08
Signum 6

Äldre resuméer