Om tidskrifter
Glänta nr 4/2000 består av sex separata häften, därtill en plansch av Andreas Roth. Sven Olov Wallensteins bidrag
Konst & forskning är en mer eller mindre fristående fond mot vilket man intertextuellt kan läsa övriga bidrag. En sådan läsning, som det står i förordet kan ta sikte på hur "en gestaltande, eller konstnärlig forskningsverksamhet skulle kunna se ut". Wallenstein förordar att konstnärlig forskning såsom högst specifika och singulära projekt bedrivs genom att undersökningsmetoder och presentationsformer uppfinns. En alltför långtgående subjektivitet tänker han sig balansera genom ett flertal individuella undersökningar. Han säger vidare att "Reglerna för denna verksamhet kommer i hög grad i efterhand, de föregår inte praktiken och kan inte formuleras som ett system eller en "metodologi"". Bakgrunden och motivet till förhållningssättet har med de senaste decenniernas utvidgning av konstbegreppet att göra och det tänker jag inte motsäga.
En god representation för denna utvidgning eller snarare en representation för en intermedial (bl a text och bild) undersökning finner vi i Andreas Roths dubbla bidrag. Andreas Roths ena text
På vilken kanal ligger MTV? är en monoman dialog för en person. Den ovan nämda planschen
Något om en förfest består av pratbubblor som angränsar direkt till varandra eller löper via trådar i kabelartade system från pratbubblor på ett ställe till pratbubblor på ett annat ställe. Texten i pratbubblorna har åtminstone visst släktskap med dialogen för en person men den fungerar näppeligen linjärt utan breder ut sig i en mängd riktningar. Texten "På vilken kanal ligger MTV?" repeterar och fragmentariserar sammanhanget. Därigenom tycks en kronologisk läsning svår och i den enskildes dialog är nuet totalt. Därigenom finner jag likheter i upplevelsen av planschen. Problemet är trots allt "jag själv" som inte riktigt klarar av att lösgöra mig från en rumslinjär bindning.
Utöver dessa båda medverkar Anna Brag, Mike Bode, Gunnar Sandin och Lars Blomqvist.
Här finns anledning att påminna om Gläntas programverksamhet. På måndag 26/3 Barbara Czarniawska om Richard Rorty, kvinnorna och den nya pragmatismen. Södra Teatern, Stockholm.
http://www.glanta.org
För den som är intresserad av
Friedrich Nietzsche är
Res Publica nr 48-50 en formidabel guldgruva. En rad texter av filosofen själv är invävda i ett material bestående av sentida uttolkare och tänkare som föregår Nietzsche. Ulf I. Eriksson ställer i inledningen Thomas Manns tolkning av Nietzsches filosofi gentemot Gilles Deleuze:
— För Mann är det emellertid framför allt en filosofi som vittnar om sitt ursprung i "lidande och offergärning" /…/" medans Deleuze: "Den som läser Nietzsche utan att skratta, utan att skratta ofta och mycket, ibland som förryckt, han har just inte läst Nietzsche alls."
Ulf I. Eriksson fortsätter med frågeställningen:
— Är han rentav det mest anstötliga: en nihilistisk mystiker, gnostikern som offrar (sig) åt en okänd gud…? Oavsett vilket perspektiv man anlägger — den anda av tro-löshet och kallt ursinnig bridge-burning som är hans filosofis särmärke röjer honom som den levandegjorda frågan och prövostenen: hur sker tanken och levandets stegring?
Inlednigsvis finner man också författare som tagit intryck av Nietzsches aforismer. Så Nikanor Teratologen med ett bidrag från.
"Apsefiston" I kapitlet
"Asocial livsföring"med underrubriken
"Ett svins besinning" säger han:
—"En kultiverad människa": alltså en primat som pga daning, fallenhet,förment gynsamma omständigheter förmår utestänga fullständigare och tillrättalägga grundligare än andra? "Bildningsgång": att utrota en medfödd vilsen förundran och ersätta den med välfärdsflinande pladdrande polyglott modeteoretiserande självbelåtenhet?" /…/ Att inte klart säga ut vad man anar och skådar, och heller inte handla efter därur vunna riktlinjer, därför att det bedöms vara olämpligt, oroväckande, otillbörligt: är inte detta att jämställa med den grövsta, fegaste och fräckaste lögn? Eller snarare: är detta "klokt försiktiga" väjande och tigande inte att betrakta som mycket mer mindervärdigt, emedan lögnen ofta har ett utmanande drag man inte gärna kan kalla annat än djärvt? Vilken besk fröjd att vältra sig i en ointaglig intighet, där det groende vansinnet fjärmar den varelse man inbillar sig vara allt längre från varje inrotad betingning och falsk tillhörighet! Bildningen måste inte bara undergräva utan reellt upphäva människan.
En kollega till Nietzsche, Frans Overbeck intygar i
"Minnen av Nietzsche" att han älskar honom högt men han tar med eftertryck avstånd från genikult och övermänniskan Nietzsche. Texten är ett personligt porträtt av en man som följt Nietzsche nära under många år. I sammanhanget vill man säga att det vore önskvärt att man inte bara hade problem med att bli profet i sin egen hemstad.
Något mer från tidskriftsfronten:
Tvåspråkiga (spanska och svenska)
Heterogénesis nr 34 gör nedslag i den nationella konstbiennalen i Oviedo, den första Öresunds-kulturbiennalen och den första internationella konstbiennalen i Buenos Aires.
På bildkonstområdet har också den internationella tidskriften
NU: the Nordic Art Review utkommit med nr 1/2001.
Ytterligare tidskrifter med färska utgåvor är
Ponton nr 1/2001,
Tidningen Boken nr 1/2001,
Filmhäftet nr 2/2001 och
Visslingar & Rop nr10 tema Rymd-plats-rum.
Bo Pettersson
Publicerad: 2001-03-26
