Innehåll #3 2021
Ledare
Språkets väg till makt
Beata Hansson, chefredaktör
En bister kulturdebatt blossade nyligen upp. Om man vill vara lite dramatisk handlade den om framtidens yttrandefrihet. Vi talade om nätbutikerna och den stora distributören Adlibris, som i början av sommaren kom med ett krav som från grunden skulle ha förändrat villkoren för alla mindre förlag som vill sälja böcker över nätet.
Mindre förlag eller egenutgivare som inte använder sig av en extern distributör skulle inte längre få sälja sina böcker genom Adlibris utan att betala en väldigt dyr provision. Efter en massiv kritik från olika håll har Adlibris nu backat. Det är lite av segerns sötma när många går samman och vinner över jättar.
Vi är flera bland arbetarförfattarna som är utgivna av eller känner samhörighet med de små förlagen och även med biblioteken, som också skulle ha påverkats av Adlibris beslut. Men jag är försiktigt glad. Jag tänker att vi har vunnit ett viktigt slag om den litterära bredden. Ändå är det här bara ett av alla hot mot det tryckta ordet vi lever med idag. Språkets makt är tydligt på flera håll och politiker kastar lystna blickar åt kulturens håll.
Avskyvärda exempel på hur yttrandefriheten provoceras bland annat i Belarus just nu får i alla fall mig att tänka på hur viktigt det är att hålla uppfarten fri. Inte släppa fram mörkrets grindvakter med agendan full av olika kontrollärenden. Även på närmare håll finns det exempel att bjuda på som stryper den fria kulturen.
Jag tänker på Svalöv i Skåne. Var det någon som följde debatten när dess bibliotek lät hbtqi-certifiera sig? Det blev smäll på fingrarna, det var ingenting kommunens politiska styre ville att biblioteket skulle ståta med. Detta bibliotek var heller inte unikt utan samma sak har hänt på fler håll där vissa av våra folkvalda utryckt att Pride-rörelsen är vänsterpolitisk och flaggorna därmed hamnar under ”otillbörlig valpåverkan”. På nationell nivå har ett av riksdagens partier återkommande lagt motioner om att bibliotekslagen ska ändras så att medborgarskapet avgör på vilket sätt du kan utnyttja biblioteket. Och i exempelvis Sölvesborg vill kommunstyret ta bort böcker på vissa språk från biblioteken samtidigt som modersmålsundervisningen ifrågasätts trots att det finns ett stort vetenskapligt stöd för att man lär sig ett nytt språk snabbare om man samtidigt får utveckla sitt eget modersmål.
Detta med språkets makt och hur den används är en av de saker vi talar med författaren
Balsam Karam om i detta nummer. För inte så länge sedan användes arbetarlitteraturen i folkbildande syfte såväl i undervisning som i fackföreningspressen. Vad säger det om vår tid att detta knappast längre görs? Forskaren Catharina Bergman skriver på en avhandling om diskurserna kring bildning och utbildning. Hon frågar sig om vår samtida arbetarlitteratur har en plats i både formell utbildning, som gymnasiet, och i en informell, som folkbildningens studiecirklar. Och kan arbetarlitteraturen fungera på egen hand oavsett syfte? Även litteraturprofessorn
Magnus Nilsson diskuterar dessa aspekter i detta nummer. Han tar avstamp i sin nya bok
Kampdiktaren i Folkhemmet: Arbetarpoeten Stig Sjödin och noterar att de dikter som gått till litteraturhistorien inte är de som skrevs för fackföreningspressen och lästes av hundratusentals. Litteraturhistorikerna fäste sig istället vid de dikter som gavs ut av Bonniers och kanske lästes av tiondelen så många. Det säger något om var makten över litteraturen finns.
Makten över kulturen och vilken kultur som har möjlighet att nå ut är en högst levande och aktuell diskussion. Vad händer med utbudet när kanaler och distribution smalnar av än mer? Vem har ”ansvar” för att olika perspektiv förs fram, att olika röster når läsare och lyssnare, att olika erfarenheter gestaltas och kan göra intryck i såväl debatt som i bokform?
Vart är arbetarlitteraturen på väg och vilken funktion fyller den idag? Följ delar av brevväxlingen mellan
Ewa Bergdahl och poeten
Freke Räihä som bland annat diskuterar var den litteratur finns som inte är reaktiv utan progressiv. Den långa diskussionen mellan Bergdahl och Räihä kan läsas i sin helhet på vår webbplats.
I årets tredje nummer går vi på utställningen
Vi som arbetar med våra kroppar med fotografier av
Elisabeth Ohlson, samtalar med författaren och initiativtagaren
Annica Carlsson Bergdahl och några av de medverkande arbetarna. Vi samtalar också med författaren
Balsam Karam om hur språket kan förse människan med makt. Litteraturprofessor och författare
Magnus Nilsson berättar om sin senaste bok om Stig Sjödin. Ett tema detta nummer är Finland och några finska arbetarförfattare presenteras. Vi har också en brevväxling om arbetarlitteratur mellan Ewa Bergdahl och Freke Räihä, en minneskrönika tillägnad Peps Persson skriven av författaren
Kurt Nurmi. I övrigt har vi krönikor, noveller, dikter, essä och naturligtvis recensioner.
I numret recenseras:
Medan vi fortfarande kan av Jane Morén
Vänligen bygg inga berg av Lina Arvidsson
Stöld av Ann Helén Laestadius
Skiter i av Hanna De Canesie
Svarta bär av Pelle Sunvisson
Thors Anders av Leif Lindström
Multiplikationstabellen av Erik Pousette
De namn våra döda minns av Sam Carlqvist
Hon är ändå bara flicka av Ulla Brännström Engelsperger
De kom till skiljet i älven av Bo R Holmberg
Publicerad: 2021-09-10
Köp KLASS
Läs mer om KLASS i katalogen
Fler artiklar knutna till KLASS
Fler tidskrifter i kategori LITTERATUR
