Flickböcker #3 2019

Flickböcker Margareta Lilja-Svensson

Nog är det märkligt att vad pojkar tyckte om flickböckerna fick ligga till grund för bedömning i recensionerna. Det är i varje fall vad litteraturforskaren Boel Westin såg var en av orsakerna till varför flickboken blev så förtalad och förlöjligad i början av 1900-talet. Flickboken hade dock en guldålder under 40- och 50-talen men när pojk- och flickböckerna ersattes av den könsneutrala ungdomsboken i mitten av 60-talet började de gamla flickböckerna betraktas som schablonmässiga och förlegade. Men vi som läste dessa flickböcker kan bekräfta att vi blev stärkta och glada av att läsa om alla dessa handlingskraftiga, begåvade och roliga flickor. Bara det att en flicka var huvudperson gjorde boken läsvärd. Beskedet att ett nummer av Parnass skulle handla om flickböcker mottogs med glada tillrop bland min kvinnliga vänner. De började genast med nostalgi i blicken rabbla... (ur de inledande orden Parnass #3 2019)

Äntligen finns det plats för flickorna Margareta Lilja-Svensson

Allt annat än passiva hjältinnor Margareta Lilja-Svensson

… och reportern Ulla visade vägen på 1950-talet Kristina Lundgren

Den motvilliga flickboksförfattaren Eva Söderberg

Kulla-Gulla - småflickornas hjältinna Eva Söderberg

Därför blev Lotta alla flickors favorit Lotta Malmstedt

Britt-Marie, Kerstin och Kati - flickor som har mycket gemensamt Ulla Lundqvist

Hästboken har en viktig uppgift att fylla Helena Asklund

Med feminismen fick flickboken nya skepnander Lena Kåreland

Anne- älskad sedan 1908 Ami Lönnroth

Sverige läser och behöver sina klassiker Birgitta Wistrand

Mannen som kunde allt. Om Topelius Leena Kristinää & Leif Pietilä

Sant och osant om Bellman och alla historier Carina Burman

Om Erik Lindorm och Vilhelm Ekelund

Kampen för kvinnlig rösträtt höll på i nästan 20 år

Publicerad: 2019-09-11

Köp Parnass
Läs mer om Parnass i katalogen
Fler artiklar knutna till Parnass
Fler tidskrifter i kategori LITTERATUR