Heterogénesis nr 38

Ledare:

Globalisering från konstens perspektiv

Ximena Narea*

Tre faktorer har bidragit till föreställningen om en modell av en "gemensam" värld för alla jordens invånare: utvecklingen av transportmedel, särskilt under 1900-talets senare del, som har möjliggort förflyttningen av människorna mellan åtskilda platser på kort tid, den svindlande utvecklingen och spridningen av kommunikationsmedier, särskilt under seklets två senaste decennier med dess senaste uppfinning, Internet, och till sist, finanskapitalens rörlighet som överskrider de nationella gränserna. Jorge Capelán gör en omvärdering av globaliseringsbegreppet och diskuterar konceptet branding som en symbolisk dominationsstrategi och vars mest anmärkningsvärda exempel inom konsten utgörs av Guggenheims museer. Han presenterar dessutom några drag i den globala motståndsrörelsen mot den globaliserade kapitalismens strategier.

Tillökningen av distributionsmodellerna - beprövade i de hegemoniska centrumen - som tills nyligen inte befann sig inom "avantgardekonstens" karta, har stimulerat konstnärernas rörlighet: en dag utställer de i New York och dagen efter i Oviedo. Biennalens modell, som skapades i Venedig för ett drygt århundrade sedan upprepas fortfarande i platser som Sydafrika, Istanbul, Havanna, Sydkorea, Buenos Aires och senast i Tirana, bara för att nämna de mest kända; hundratals biennaler av diverse slag äger rum över hela världen. Den demokratiska principen hos biennalen i Venedig, som gav alla länder (med tillräckliga resurser för den sortens aktiviteter) möjligheten att visa sin konst, har gett vika för en selektiv deltagarmodell som vanligtvis har ett specifikt tema. Emellertid, brukar deltagandet av konstnärer med en "karriär" bakom sig inom de internationella biennalkretsarna vara viktigare är de inhemska konstnärernas. Martin Schibili reflekterar kring existensen av ett konceptuellt konstnärligt förslag i globaliseringen, ett förslag som inte har med möjligheten att förflytta konstverk och konstnärer från en plats till en annan att göra, utan framför allt, med existensen eller utvecklingen av ett begrepp som kan vara gilltigt varsomhelst i världen. Dock kräver ett globaliserat begrepp en värld som fungerar under samma materiella och socio-kulturella premisser, vilket är mycket långt från verkligheten. Schibli tänker på en värld baserad på demokratiska principer som gynnar de flesta av världens invånare. Men ett globaliserat koncept svarar inte nödvändigtvis mot en demokratisk deltagarprincip utan mot en ideologisk modell som är giltig i hela världen och finns utan hänsyn till majoriteterna. Historiskt sett har hegemonierna inte gynnat majoriteterna utan bara en viss grupp. Givetvis föreslår globaliseringen ett nytt sätt att konfronteras med det vardagliga, som Fernando Martínez påpekar, och när den gör det får den oss att tänka om vårt sätt att representera världen.

Läs fortsättningen här.

*Ximena Narea är konsthistoriker och konstkritiker

----------------

Heterogénesis
Revista de artes visuales * Tidskrift för visuell konst
Box 760
220 07 Lund - Sweden
Tel/Fax: 0046 - 46 - 159307
e-mail: heterogenesis@telia.com hetero.genesis@telia.com
hemsida: http://welcome.to/heterogenesis

Omslag: bild av Arturo Duclós

helena

Publicerad: 2002-05-03

Köp Heterogénesis (Nedlagd)
Läs mer om Heterogénesis (Nedlagd) i katalogen
Fler artiklar knutna till Heterogénesis (Nedlagd)
Fler tidskrifter i kategori NEDLAGDA