Frysning av kulturtidskriftsstöd

I regeringens budgetförslag (proposition 2000/2001:1) har en oroväckande frysning av stödet till kulturtidskrifterna föreslagits, som - oförändrat under de tre kommande åren - i praktiken innebär en minskning. Dessutom föreslås stödet nu även innefatta evenemangsverksamheter. Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter ställer sig därför frågande till om detta anslagsförslag överhuvudtaget är genomtänkt.
När riksdagen onsdagen den 29:e november fattar beslut om kulturbudgeten för år 2001, innebär det som vanligt att den svenska kulturklimatet både får en del solglimtar att glädjas åt, men tyvärr även en hel del mörka moln som man inte behöver vara klarsynt kulturmeteorolog för att kunna se. Ett av dessa moln som tornar upp sig i år är stödet till kulturtidskrifterna.

Det konstaterades redan i Kulturutredningens slutbetänkande (Kulturpolitikens inriktning, SOU 1995:84) kulturtidskriftsstödet innebär "att staten till förhållandevis låg kostnad främjar kvaliteten och bidrar till ökad mångfald." Därför måste man nu starkt ifrågasätta politikernas handlande när årets föreslagna belopp - 20,7 miljoner kronor - är samma anslagssumma som för år 2000. När dessutom anslaget till kulturtidskrifter är beräknat att vara oförändrat under de tre kommande åren, innebär detta i kraft av inflationen i praktiken en sänkning av stödet till kulturtidskrifterna.

Därtill föreslås det i budgetpropositionen att anslagsändamålen, trots oförändrat anslagsbelopp, ska utökas till att även innefatta de evenemangsverksamheter som flera kulturtidskrifter ägnat sig åt som en biverksamhet. Självklart är det viktigt att kulturtidskrifter, liksom alla andra kulturföreningar och organisationer, ska kunna få stöd för arrangemang som utan statliga, regionala eller kommunala bidrag skulle gå med förlust. Men varför ska dessa pengar tas från stödet till kulturtidskrifterna? Förvisso kan en del av dessa evenemang ses som marknadsföringsåtgärder inom ramen för det utvecklingsstöd som ingår i kulturtidskriftsstödet, men man måste ändå fråga sig om kulturtidskriftsstödet verkligen ska användas som evenemangsbidrag när det finns andra åtgärder som det vore vettigare att använda anslaget till.


Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter frågar sig därför hur noggrant våra politiker egentligen hinner läsa de utredningar som de själva drar igång. För den som exempelvis har läst Statens kulturråds senaste omvärldsanalys (Om världen 2000) är det inte svårt att komma till slutsatsen att det både finns behov av ett större anslag till kulturtidskrifterna och av ett mer genomtänkt användande av de anslagna pengarna:
"Distributionskostnaderna tenderar att öka, vilket är mycket besvärande för merparten kulturtidskrifter, som postdistribuerar sina i allmänhet prenumererade upplagor. Även försäljning via kommersiella kanaler är ur ett ekonomiskt perspektiv idag praktiskt taget omöjligt för de flesta kulturtidskrifter. I detta läge är folkbiblioteken särskilt viktiga och det är ett betydande kulturpolitiskt problem att antalet årsprenumerationer på folkbiblioteken på tidningar och tidskrifter har sjunkit kraftigt under senare år. Från 1988 till 1998 uppgår nedgången till 29 procent.1989 prenumererade landets folkbibliotek på 153 000 tidningar och tidskrifter. Siffran tio år senare var 109 000."

Oron gäller dock i detta fall inte bara kulturtidskriftsstödets framtid utan - i förlängningen - även demokratins framtida utveckling. Den i budgetpropositionen föreslagna urholkningen av stödet till kulturtidskrifter utgör alltså ett dagsaktuellt och övervägande hot mot inte bara enskilda kulturtidskrifter utan även demokratin i Sverige. Historiskt sett har nämligen kulturtidskriften varit avgörande för offentlighetens och därmed demokratins framväxt. I dagens medielandskap bär den inte längre denna börda ensam, men i en situation där den massmediala mångfalden - och därmed också en väsentlig del av den medborgerliga offentligheten - hotas av publicistiska enhetssträvanden, tidnings- och tidskriftsdöd och ensidigt affärsmässiga strategier utgör den oberoende tidskriften en oundgänglig demokratisk institution. Också fortsatt har kulturtidskriften en viktig roll att spela vad gäller att värna demokratin och den publicistiska mångfalden - inte minst med tanke på den pågående europeiska integrationen: inför uppgiften att skapa en europeisk offentlighet kan den visa sig helt avgörande. Kulturtidskrifternas roll för demokratin är också något som Demokratiutredningen uppfattar som viktigt. I slutbetänkandet (En uthållig demokrati!, SOU 2000:1) poängteras kulturtidskrifternas roll i det demokratiska samtalet:
"Även relativt små tidskrifter kan spela en stor roll för opinionsbildningen och det offentliga samtalet. Den roll organisationstidskrifter och kulturtidskrifter spelar i samhället har försummats såväl inom forskningen som i mediepolitiken. Det är inte minst viktigt att säkerställa att även oberoende tidskrifter kan distribueras på rimliga villkor."

Produktionsstödet till kulturtidskrifterna och utvecklingsstödet till kulturtidskrifterna och tidskriftsverkstäderna har gjort att Sverige har ett kulturtidskriftsutbud som saknar motstycke. Inget annat land kan, relativt sett, uppvisa en tidskriftsflora med en sådan kombination av bredd och kvalitativt djup. Föreningen för Sveriges kulturtidskrifters förhoppning är att landets beslutfattare inser att de genom att rösta för regeringens förslagna frysta anslag till kulturtidskrifter inte bara förringar kulturtidskrifternas betydelse och angelägenhet i det demokratiska samhället utan dessutom i längden minskar tillgängligheten till den viktiga kulturbärare och -introduktör som Sveriges kulturtidskriftsflora än så länge utgör.

Styrelsen för Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter

Föreningen för Sveriges kulturtidskrifter
Södra Förstadsgatan 18
211 43 Malmö
Tel: 040-78096 Fax: 040-78084
E-post: kansli@fsk.net
Hemsida: www.fsk.net

Publicerad: 2001-01-12