Kulturrådets fördelning av produktionsstöd 2017
2016 fick betydligt fler stöd än föregående år, då endast 80 till antalet. I år är det 91 istället för 94 som får bidrag. 120 tidskrifter sökte mot 126 föregående.
Sammantaget äskades det 41 miljoner och totalt delas 20 500 300 kr ut.
27 ansökningar kom från tidskrifter som inte sökt stöd föregående år och av dessa var det sju som fick stöd. Föregående år var det hela 20 nya som fick stöd.
I beslutet sägs att ämnesområden tidskrifterna spänner över är omfattande, arkeologi och historia, arkitektur, bibliotek och museer, barn och ungdom, film och foto, filosofi, genusfrågor, internationella frågor, konst och konsthantverk, litteratur och språk, miljö och natur, musik, religion, psykologi, samhälle och debatt, tecknade serier, teater och dans.
Referensgruppen som berett ärendet har bestått av:
Madeleine Bergmark, bibliotekarie, Goteborg
Linda Fagerström, konstkritiker och forskare, Lund (ordforande)
Rasmus Fleischer, författare och historiker, Stockholm
Carl Henrik Fredriksson, skribent och översättare, Wien
Magnus Halldin, skribent och handläggare Svenska akademien, Stockholm
Dan Jönsson, skribent och kritiker, Eslov
Jenny Leonardz, journalist, Varmdö
Carl Henrik Fredriksson och Jenny Leonardz har ersatt Malin Palmqvist och Henrik Berggren
Stödet som så avser kostnader för produktion, distribution och marknadsföring.
Sammantaget har 91 kulturtidskrifter beviljas stöd. Kulturrådet ger stöd till 11 tidskrifter helt eller delvis på annat språk än svenska. 7 tidskrifter som får stöd behandlar nationella minoriteters språk och kultur. 14 digitala tidskrifter får stöd".
Fördelning produktionsstöd tryckta tidskrifter 2017
Glänta, 700 000 (+/-0))
Karavan, 675 000 (+/-0)
Bang, 650 000 (+/-0)
Paletten, 600 000 (-25 000)
10TAL, 600 000 (+25 000)
Ord & Bild, 550 000 (-25 000)
Fronesis, 500 000 (+/-0)
Lira, 500 000 (+/-0)
Lyrikvännen, 500 000 (+25 000)
Provinns, 500 000 (+/-0)
OEI, 475 000 (+25 000)
Teatertidningen, 475 000 (-50 000)
Expo, 475 000 (+/-0)
Divan, 450 000 (+25 000)
FLM, 450 000 (+/-0)
Nutida Musik, 450 000 (+/-0)
Effekt, 400 000 (+50 000)
Arche, 375 000 (+/25 000)
Konstperspektiv, 375 000 (+/-0)
Re:Public, 375 000 (+/-0) 20st
Danstidningen, 350 000 (+/-0)
Kritiker, 350 000 (+ 75 000)
Opsis Barnkultur, 325 000 (+/-0)
Bild & Bubbla, 300 000 (+/-0)
Galago, 300 000 (+ 50 000)
Balder, 275 000 (+25 000)
Mana, 275 000 (+/-0)
OrkesterJournalen, 275 000 (+/-0)
Aiolos, 250 000 (+50 000)
Judisk Krönika, 250 000 (+25 000)
Ponton, 250 000 (+/-0)
OPERA, 250 000 (-75 000)
Cora, 225 000 (+25 000)
É Romani Glinda, 225 000 (+/-0)
Hjärnstorm, 225 000 (+/-0)
Ordfront magasin, 225 000 (+25 000)
Subaltern, 225 000 (+/-0)
Filmrutan, 200 000 (+/-0)
Historiskan, 200 000 (ny)
Socialpolitik, 200 000 (-25 000)
Tidig Musik, 175 000 (+25 000)
Artikel 14, 170 000 (+20 000)
Biblis, 150 000 (+/-0)
Konstnären, 150 000 (+25 000)
Medusa, 150 000 (+25 000)
Populär Arkeologi, 150 000 (+/-0)
Scoop, 150 000 (-50 000)
Klass, 125 000, (ny)
Kris och kritik, 125 000 (Ny)
Med andra ord, 125 000 (Ny)
Nuorat, 125 000 (+/-0)
Signum, 125 000 (+/-0)
Arkitekturtidskriften KRITIK, 100 000 (+/-0)
Brand, 100 000 (+25 000)
Carruurteenna, 100 000 (Ny)
Det Grymma Svärdet, 100 000 (-25 000)
Författaren, 125 000 (+25 000)
Grafiknytt, 100 000 (+/-0)
Kinarapport, 100 000 (+25 000)
Liekki Sverigefinsk kulturtidskrift, 100 000 (+/-0)
Parnass, 125 000 (+ 25 000)
Populär Poesi, 100 000 (+/-0)
Verk, 100 000 (Ny)
Avaye Zan, 85 000 (+/-0)
Byggnadskultur, 75 000 (+/-0)
Jefferson, 75 000 (+/-0)
METavisi, 50 000 (-25 000)
Tummuz, 70 000 (+/-0)
Fjärde Världen, 50 000 (-50 000)
Meänmaa, 50 000 (+/-0)
Samefolket, 50 000 (+/-0)
Sans, 50 000 (+/-0)
Västsahara, 50 000 (+/-0)
Staden, 30 000 (+/-0)
Alsada, 25 000 (+/-0)
bis, 25 000 (+/-0)
Tydningen, 10 300 (Ny)
Fördelning nättidskrifter som fått produktionsstöd 2017
Dixikon, 325 000 (+ 75 000)
Kunstkritikk, 325 000 (+25 000)
Utställningsestetiskt Forum, 175 000 (+/-0)
Dissidentbloggen, 170 000 (Nygammal hade stöd 2015)
Konsten.net, 100 000 (+/50 000)
Walden, 100 000 (+50 000)
Alba
Omkonst, 75 000 (+/-0)
Sydasien, 75 000 (+/-0)
Kulturen, 75 000 (+/-0)
100% Culture, 50 000 (-25 000)
Kultwatch, 50 000 (+/-0) (Denna webbplats för tillfället avstängd! 2017-01-04)
Latinamerika.nu, 50 000 (-25 000)
Hujådå, 40 000 (+/-0)
7 nya tidskrifter har fått stöd och 2 av dessa har tidigare haft bidrag, Dissidentbloggen & Med andra ord.
Tydningen, Verk, Carruurteenna, Med andra ord, Klass, Dissidentbloggen och Historiskan.
... och här de som hade stöd 2016 men som inte sökt
Åtta tidskrifter som hade stöd 2016 har inte sökt och det står för mig skrivet i stjärnorna varför. Men det finns faktorer som att man helt enkelt inte är på när ansökningsfönstret är öppet under ca en månads tid.
Suecia Polonia 50 000 (2016)
Tidskriften Svenskt konsthantverk 50 000 (2016)
Anushilon 50 000 (2016)
Opus 75 000 (2016)
Sonic 100 000 (2016)
Utopi Magasin, 100 000 (2016)
Arena, 325 000 (2016)
Kurage, 75 000 (2016)
Sökt men inte fått
Tre tidskrifter som tidigare hade stöd 2016 och då naturligtvis är förödande för utgivningen. Det handlade 2016 om ett bidrag på in alles 225 000. Antas kan massor som de inte lyckats leva upp till men det kan tyckas väl så gnidet av staten att inte se till att viktiga publikationer hålls vid liv.
Darvag 25 000 (2016)
Alif 25 000 (2016)
Pockettidningen R 175 000 (2016)
Läs om produktionsstödet 2016.
Finns det något som sticker ut i årets stöd?
Ja, till exempel stödet till Tydningen eftersom det är en så låg och ojämn pening, 10.300 kr. Vet sedan tidigare att stöd som bevilljat utanför de gängse beloppsintervallen 25.000 kr kan vara frågan om stöd som faktiskt äskats (se länken nederst, beviljat stöd 2004, Fea Livia).
Årets raket är Historiskan, från ingenting till 200.000 kr. Det är ovanligt med såpass kraftfulla stödinsatser, men förekommit tidigare som tex Klimatmagasinet Effekt som fick 250.000 som ny.
Annat påfallande är att så många som 30 har beviljats ett högre bidrag, kan vara något av ett rekord:
10TAL, Lyrikvännen, OEI, Divan, Effekt, Arche, Konstperspektiv, Re:public, Kritiker, Dixikon, Kunstkritikk, Galago, Balder, Aiolos, Judisk Krönika, Cora, Ordfront, Tidig Musik, Artikel 14, Konstnären, Medusa, Forfattaren, Kris och kritik, Parnass, Brand, Kinarapport, Konsten, Kritik, Walden och Alba.
I beslutet står att "Kulturrådet ställer sig bakom referensgruppens prioriteringar, bedömningar och förslag /.../". Så heter det "nog" varje år, inget gnissel i maskineriet och så kanske det bör vara!
Mängder av utsagor! Det heter "betydelse för en kulturellt värdefull mångfald" och "kvalitetsmässigt likvärdiga tidskrifter". Sistnämnda citat är hämtat ur ett stycke som i dess helhet lyder:
Referensgruppen har valt att göra en utjämning av bidragen i den meningen att tidskrifter som sedan långt tillbaka har högt stöd inte prioriterats i jämförelse med kvalitetsmässigt likvärdiga tidskrifter som jämförelsevis fått ett lägre stöd tidigare år.
Vad innebär det att både tala om "värdefull mångfald" och "likvärdiga tidskrifter"? Här blir jag nyfiken på hur den
värdefulla mångfalden relateras till
likvärdiga tidskrifter. Kan väl inte vara så bra om tidskrifter är likvärdiga för mångfalden! Borde inte de uppmärksammas. Tidskrifter som är "kvalitetsmässigt likvärdiga" borde uppmärksammas på det så de kan sära på identiteterna förutsatt att det är av innehållslig art. Men det vet man ju inte.
När uppträder likvärdighet? Det är många parametrar beslutet förhåller sig till och det står:
"Den innehållsliga kvaliteten väger in en rad aspekter som:
• förnyelse
• angeläget och initierat innehåll
• tillförlitlighet i sak
• aktualitet
• analys och fördjupning
• tilltal
• källkritik
• relation till dagskritik och övrig media
• unikt material"
Om två eller fler tidskrifter om till exempel konst och konsthantverk i X antal fall av ovanstående bär jämnt skägg är de då likvärdiga?
Lägg därtill formella krav, som det går att läsa om
här och annat. Men när uppträder likvärdigheten, har det med ämnesorienteringen att skaffa eller uppträder den i ovan listade punkter. Annat är till exempel att fördelningens som så – vilket inte berör respektive tidskrift – skall karaktäriseras av:
hög kvalitet
förnyelse och utveckling
ett mångsidigt utbud av åsikter, perspektiv och behandlade ämnen
att tidskrifter för och om barn och ungdom särskilt främjas
att tidskrifter på de nationella minoritetsspråken prioriteras
ett internationellt perspektiv
ett interkulturellt perspektiv
ett jämställdhetsperspektiv
ett tillgänglighetsperspektiv
Kulturrådet har i uppdrag att få till en kollektion och det utifrån referensgruppens förslag. Ingen nätt uppgift!
Jag ställde frågorna vilka dessa "kvalitetsmässigt likvärdiga tidskrifter" är och om formuleringen betyder att nuvarande referensgrupp anser att tidigare fördelning varit ojämlikt/orättvist disponerat till Jan Kärrö, handläggare på Kulturrådet.
– Som du känner till är ett av problemen med produktionsstödet till kulturtidskrifter att de medel vi har att fördela inte har blivit mer. En konskvens av detta, av flera, är att nya tidskrifter och relativt nya tidskrifter har svårt att komma ifråga för ett högt stöd eftersom det i så fall måste ske på bekostnad av att någon eller några andra får mindre i stöd. Det är så att säga ett nollsummespel. Det orättvisa och frusterande i detta är väl möjligen att vi ser att det finns ett behov både av att långsiktigt stödja väletablerade tidskrifter som sedan länge har stöd samtidigt som vi ser flera nyetablerade tidskrifter med höga ambitioner som vi också gärna stödjer, säger Jan.
Förvisso mycket intressant men kanske inte svar på frågorna så jag mailar frågorna igen.
– Jag, Kulturrådet eller referensgruppen kommer inte att diskutera, eller exemplifiera med enskilda tidskrifter.
– Mitt svar och den formulering som du citerar i beslutet betyder inte att vi anser att tidigare fördelningar varit orättvis eller ojämlik. Fördelningen av produktionsstöd är inte enbart en bedömning av varje enskild tidskrifts kvaliteter men i lika hög utsträckning en diskussion i referensgruppen om fördelningen i sin helhet.
Längre än så kommer man inte. Frågan är om det skulle vara en positiv retning att se vilka som är likvärdiga, generera lite mer intresse? Likvärdighet i det här sammanhanget kan inte vara bra för titlarna, självfallet vill man vara unik? Har respektive tidskrift koll på det? Nej säger känslan, man är ingrottad i sina egna förehavanden. Går inte utesluta att en mindre hävdvunnen tidskrift snegla åt de väletablerade och även vice versa, man inspireras.
Kanske ska man ska påpeka sådant för att tidskrifter skall kunna justera profilen. Frågan om likvärdighet är inte en fråga om en enskild tidskrift. Det står heller inte i förordnandet att
hävd skall prioriteras vilket verkar vara något referensgruppen faller till föga för när man balanserar fram bidraget.
Staten får säkerligen mycket innehåll för pengarna, men i viken utsträckning det når ut är en annan fråga.
Annat som synes intressant är bidraget till Alsada, sedan tidigare har de 25 000 kr – hur lång de nu kommer med det beloppet. Alsada faller tillbaka på en mandeistisk etablering i Sverige. Enligt
Wikipedian bor det mer än 8000 mandéer i Sverige och i hel världen finns det enligt samma källa 100.000 utövare. Vad är skillnaden är mellan utövare och att få kalla sig mandé?
"För att någon skall räknas som mandé så måste båda föräldrarna vara mandée" och "Ett antal mandéer utvandrade under 1990-talet till Sverige. Orsaken är att de inte fått ett erkännande som bokens folk och därför inte fått sina giftermål godkända vilket medfört att deras barn betraktats som utomäktenskapliga" står det i Wikipedian.
Här infinner sig mängder med frågor som det inte finns plats för här men Alsad har ingen hemsida, de finns på facebook men ganska så svåråtkommlig för de flesta.
Tänker man sig att några tidskrifter skulle kunna bli ekonomiskt oberoende från ett fortsatt stöd – vilket alls kanske inte är syftet – borde bidraget för enskilda och i dess helhet vara betydligt mer tilltaget. Vissa identiteter, inte alla borde ges en ekonomisk boost under X antal år för att möjligöra ett eget ansvar. Kulturrådet borde få uppdraget att laborera mer, inte bara vara en "preservation act" för den här kulturella verksamheten.
Så här såg det ut angående produktionsstödet 2004.
Artikel är uppdaterad 2017-01-02.
Bo Pettersson
Publicerad: 2017-01-02
