Fidel Castro 90 år, firad i Stockholm och världen

RESUMÉ

En stor del av detta Kuba-nummer handlar om Fidel Castro, med anledning av hans 90-årsdag. I Stockholm bjöd Svensk-Kubanska Föreningen och Kubaner för Kuba i Sverige in till trädgårdsfest vid Solidaritetshuset på Söder. Där serverades härlig musik och goda tårtor. Talare tackade Fidel för den inspiration han och Kubas folk givit kampen för en bättre värld, mot all världens smutskastning, lögner, krig och förtal. Från gerilllatiden då USAs raketer slog ner på Sierra Maestras fattigbönder och Fidel insåg sin livsuppgift - att befria Kuba från USAs välde. När Warszawapakten föll ihop och Kuba utsattes för dubbel blockad, kunde han också ingjuta hopp: Kuba gav inte upp och fanns kvar som stöd för Latinamerikas frigörelse på 2000-talet.

1953 hade Fidel sagt: ”Döm mig, det betyder inget, historien kommer att frikänna mig.” Historien har inte bara frikänt Fidel utan också hyllat hans livsverk. Med sin förankring i nutiden förstod han att nyckeln till en bättre värld i framtiden ligger i nationell självständighet och kamp för hållbar utveckling.

I en liten krönika över ett stort liv finns i Kuba 3.16 bilder från Fidels möte med Che i Mexiko 1956, kampen i Sierra Maestra 1956-58, segern 1 januari 59, besök i New York 59, möte med Chrusjtjov och Malcolm X; Tricontinentalmötet i Havanna1965 med Tredjevärldenledarna, 1973 med Giap i Hanoi och Allende i Chile, med Palme i Havanna 75, Gabriel Garcia Marquez 82, Mandela 91, Chávez 94 och så vidare. Och Fidel är fortfarande den världsledarna vill träffa när de kommer till Havanna.


Ett nytt skede av debatt och ideologisk kamp
Vi som lever i den globala mediemaktens värld har på goda grunder kunnat och kan använda oss av kubanska medier som tillförlitliga källor, både när det gäller rapporteringen från Kuba och från övriga världen. Men många kubaner – på alla nivåer - har kritiserat sina medier för att vara ”tråkiga, ytliga, formalistiska” och att de inte speglar folks verklighet. Nu ska Granmas nya unga redaktörer se till att det blir bättring.

I dessa dagar, med öppnade förbindelser med USA oroar sig många över imperiets möjligheter att undergräva Kuba inifrån. Så det är viktigt att förstå den psykologiska krigföringens metoder och förbereda sig bättre för den ideologiska kamp som nu tar vid. USA definierade den redan i kalla krigets början: att genom medial och annan propaganda för eget syfte påverka länders, folks, rörelsers, personers idéer, känslor, uppfattningar och handlingar.

Och USA präglas av storbolagens absoluta dominans. De små och medelstora företagen köps upp eller drivs till konkurs. Mellan storföretag och småföretag råder en del av monopolkapitalismen oundvikliga motsättningar. Så det är intressant att USA lägger ner sådan energi på att framstå som en välvillig gynnare av småföretagandet i Kuba med ”spontana” erbjudanden om företagarutbildning om hur de ska berika sig.

USAs blockad fortsätter - kapitalet trycker på för att få bort den
Under Obamas tid har stora böter utfärdats för brott mot USAs Kubablockad: 14 miljarder US$. Halliburton fick böta 304 706 US$, franska CGG Services SA 614 250 US$, osv. Samtidigt hänger USA-företag på låset för att komma in på Kubas sedan 56 år stängda marknad. Turistsektorn hittar kreativa lösningar för att komma runt förbudet att resa till Kuba. För unga USA-kubaner har Kuba blivit ett trendigt resmål, de längtar efter att med egna ögon se det land vars historia och kultur i så hög grad präglat deras identiteter. Affärsvärlden trycker på kongressen för att få bort alla krångliga blockadbestämmelser. I oktober är det dags för den årliga omröstningen i FNs Generalförsamling, där Kuba för 25e året i rad lägger fram kravet att USA ska häva blockaden som är det största hindret för Kubas ekonomiska utveckling.

Hälsovården en annan drivkraft
USA hälsoindustri intresserar sig för Kubas framgångsrika hälsovård och i juni undertecknade Kubas och USAs hälsovårdsministrar ett historiskt samarbetsavtal inom global hälsosäkerhet, smittsamma sjukdomar, forskning, utveckling och informationsteknologi. Zika-epidemin som Kuba bekämpat framgångsrikt har drivit på intresset. ”Kuba är förmodligen duktigare på att hålla myggorna i schack än något annat land i världsdelen” säger internationella experter.

USA bekämpar Kubasolidariteten och kräver kompensation
I ett kvarts sekel har Präster för Fred fört karavaner till Kuba med allt möjligt: läkemedel, fordon, skolmaterial m.m. I protest mot blockaden, av kärlek för Kubas folk. Som ideell organisation har de varit skattebefriade. Nu har skattemyndigheten fråntagit dem denna status och kräver att de betalar skatt. De vädjar nu om stöd för sin protest mot detta, som starkt skulle minska stödet till Kubas folk.

Detta medan arvingarna till Meyer Lansky, maffiabossen som höll i hasardspelet på Kuba 1933-1958, hoppas på stor utdelning från förhandlingarna mellan Kuba och USA. Hans Rivierahotell och kasinon var hörnstenen i kubanska gangsterstaten, en av Latinamerikas värsta förtryckarregimer. Och konfiskerades när gangsterstödda diktatorn Batista störtats. Och nu vill arvingarna ha ersättning.

Kuba i nyckelroll för Fred för Colombia, USA för regimskifte i Venezuela
”Fred en seger för hela Colombia, men också för hela Vårt Amerika”, sa Raúl Castro den 23 juni när den slutliga överenskommelsen mellan Colombias regering och FARC-gerillan undertecknades om eldupphör och avväpning. ”Många förutspådde ett misslyckande som med tidigare fredsprocesser. Att uppnå fred i Colombia innebär ett hopp för miljontals människor vars värsta bekymmer fortfarande är att överleva i en värld som skakas av våld och krig.”

Oppositionen i Venezuela, samlad i MUD, kände ”omvärldens” stöd: USAs, EUs och internationella mediemakten för att störta regeringen. Den 1 september skulle en miljon ”erövra Caracas”. Det blev ingen miljon men många hundratusen, och fredligt eftersom våldsgängen avväpnats. Och chavisterna samlade till en demonstration i samma storleksordning, och regimskiftet kom av sig för denna gång, men USA och Latinamerikas högerkrafter fortsätter sin kampanj för vrida klockan tillbaka till förra århundradet då Latinamerika kallades USAs bakgård.


Alla artiklar finns att läsa i Globalarkivet




Publicerad: 2016-10-19

Köp Kuba
Läs mer om Kuba i katalogen
Fler artiklar knutna till Kuba
Fler tidskrifter i kategori GLOBALT



Annons:

Senaste nummer:

2019-05-19
Iconographisk Post 3-4 2018

2019-05-17
Galago 134 2019

2019-05-16
Nordens Tidning 2 2019

2019-05-14
Accent 3 2019
Amnesty Press 1 2019
Nordens Tidning 1 2019

2019-05-13
Lyrikvännen 1-2 2019

2019-05-12
Verk. 2 2019

2019-05-10
Nio-Fem 1 2019

2019-05-06
Hjärnstorm 134-135 2019

2019-05-01
Bildkonstnären 1, 2019

2019-04-24
Lira Musikmagasin 1 2019

2019-04-13
Signum 3 2019

2019-04-12
Opera 2 2019
Accent 2 2019

2019-04-07
Populär Poesi 38
Populär Poesi 39

2019-04-03
Haimdagar 1-2 2019

2019-04-01
Medusa 1 2019

2019-03-29
Utställningskritik 1 2019

2019-03-25
SocialPolitik 1 2019

2019-03-19
Tidig Musik 1 2019

2019-03-18
Populär Astronomi 1 2019

2019-03-16
Accent 1 2019
Lyrikvännen 6 2018

2019-03-14
Världshorisont 1 2019

2019-03-13
Iconographisk Post 1-2 2018

2019-03-12
Iconographisk Post 3-4 2017

2019-03-11
Iconographisk Post 1-2 2017

2019-03-08
Signum 2 2019
Akvarellen 1 2019

2019-03-06
Walden 11-12 2019

2019-02-28
10TAL 31 2018
Aiolos 62-63 2018

2019-02-25
Konstperspektiv 1 2019
10TAL 29-30 2018

2019-02-24
Glänta 3-4 2018

2019-02-20
Kritiker 51 2019

2019-02-19
Parnass 1 2019

2019-02-18
Bazar Masarin 6 2018
Opera 1 2019

2019-02-16
Arkitekturtidskriften KRITIK #38/39

2019-02-11
Ottar 4 2018

2019-02-06
Haimdagar 5-6 2018

2019-02-03
ponton 4 2018

2019-01-30
Signum 1 2019
Nordens Tidning 4 2018

2019-01-24
Judisk Krönika 4 2018

2019-01-22
Bildkonstnären 4, 2018
Hjärnstorm 133 2018

Äldre resuméer