Srečko Kosovel - Smrt

Srečko Kosovel - Smrt
Srečko Kosovel (1904-1926) hann under sin korta levnad bli en av Sloveniens stora poeter. Jag vet ingenting om honom och jag har bara läst en handfull av hans dikter i tysk eller engelsk översättning bredvid de slovenska originalen, men lite har jag börjat höra tonen i dem. Här är ett försök till tolkning av en av dem. Men först ska ni få läsa det slovenska originalet. Och till sist visar jag Jozej Strutz’ tyska översättning som vägledde mig:

Smrt

I.

Mi gremo
proti Kozmosu.

Povsod je Kozmos:
v vsaki duši,
v vsakem srcu.

Ko odpoljubi Smrt
nam vso bolest
in v srcu se ustavi čas,
se umaknemo
v veliki Prostor.

Svetal postane naš obraz.

II.

Kot mrzla, sinja svila
je zasumela jesen.
Zlato v sinjini
je čisto,
kot v solzah oprano.

Vse zakopano
je nekje v globini
srca.

Ko da razkriva
žalni pajčolan,
zaveje veter čez polje.

Rahlo pada mrzli dan.

≈≈≈

Död

I.

Vi går
mot Kosmos.

Överallt är Kosmos:
i varje själ, i varje hjärta.

När Döden kysser bort
all smärta från oss
och tiden stannar i hjärtat,
viker vi undan
in i det stora Rummet.

Ljust blir vårt ansikte.

II.

Som kallt blått siden
susar hösten.
Guldet i det blåa
är rent
som tvättat i tårar.

Allt är nergrävt
någonstans i hjärtats
djup.

Som om den lyfte
sorgeslöjan på nytt,
far vinden över fältet.

Mjukt sjunker den kalla dagen.

Läs vidare

Publicerad: 2015-12-15

Läs mer om Salongen (Nedlagd) i katalogen
Fler artiklar knutna till Salongen (Nedlagd)
Fler tidskrifter i kategori NEDLAGDA