Fråga pappa

Fråga pappa
Ibland säger man att någon skrivit en bok med sitt eget hjärteblod. Oftast är detta inte ens bildligt i närheten av sanningen. Men nu sitter jag med en roman som är skriven just så. Det är Jan Balabáns Fråga pappa och den fick sin slutliga form några dagar innan författaren, för omgivningen helt oväntat, dog, 49 år gammal. Men kanske var döden för Balabán själv något väntat. Jag tror det, för romanhandlingen rör sig på ett obeskrivbart sätt fram och tillbaka över eller genom dödens skärningslinje. ”Bördorna bär oss. Våra bördor ska bära oss även när vi inte längre är här”, lyder en skimrande mening någonstans i början av boken. De som dör är huvudpersonens far, hans syster (fast hon överlever och kommer tillbaka) och författaren själv. En av huvudpersonerna verkar vara ett slags ställföreträdare för författaren och han har samma förnamn, fast han kallas för Hans för att fadern också heter Jan. Hans är ganska vagt tecknad, kanske är han främst ett slags ”platshållare”, som ger texten en fast punkt.

Romanens innersta är en familj, Jan Nedoma och hans fru Marta och deras söner Hans och Emil och deras dotter Kateřina eller Katka. Viktiga i berättelsen är också Jeny, Emils fru och hennes vilsna syster Johana.

Som barn drabbas Katka av två sjukdomar, diabetes och njursvikt och en gång i romanen står det och väger mellan liv och död:

När hon den gången hade ritat en liggande åtta på täcket, kändes det som om föräldrarna var på sjukhuset för att ta farväl av henne. Men sedan, när de hade gått, började hon dela den, hon delade ögonblicken i halvor, fjärdedelar, åttondelar, tiondelar, hundradelar, tusendelar och levde i de där bråkdelarna, som till slut var så korta att inte ens de två sjukdomar som borde ha dödat henne kunde slutföra sitt verk i detta oändliga delande.

Läs vidare

Publicerad: 2016-02-18


Läs mer om Salongen (Nedlagd) i katalogen
Fler artiklar knutna till Salongen (Nedlagd)
Fler tidskrifter i kategori NEDLAGDA