Omslagsbild

Recension: Revenant, en film med iskrisp


Revenant, en film med iskrisp och gud som en blodig ekorre

Filmen Revenant handlar om en värld som skulle kunna beskrivas “dog eat dog”, i naturen finns ingen gud eller moral, den starkare äter den svagare, punkt slut. Darwins teori men för människan med. Men det hade så klart inte varit en amerikansk film om det inte vore för en gnutta hopp om en gud ändå. Eller i alla fall en slags högre rättvisa. Klassisk naturrätt skildrat i hisnande vackra storslagna vinterlandskap i kreativa bildvinklar. Detta är den första film jag sett där kameralinsen immas till exempel. Vi skall påminnas om att det trots allt är en historia som filmas. Jag tänker själv på Norge och dess berg och på de norrländska älvarna. Filmen har en rad styrkor och en rad svagheter.

Men först kort om handlingen. Hugh Glass spelad av Leonardo di Caprio är en pälsjägare baserad på en verklig person som var med om ett liknande öde. Glass färdas med sin son som han fått med en indian, samt ett team av halvskumma pälsjägare osh ett befäl som är ute i vintern i ingenstans och samlar en massa pälsar. Det är älgar och hjortar och annat. Saken är den att naturen är ett minerat slagfält, farligast är indianerna som skalperar och spetsar med pilar.

Ingen är direkt god, alla vill bara överleva i den iskalla vintern. Dock så var ju indianerna där först och försvarar ju bara sitt land mot inkräktarna. Men mitt i denna moraliskt relativistiska finns trots allt språket och att hålla ett löfte. Filmens skurk Fitzgerald spelad av muskelpaketet Tom Hardy är nihilistisk egoist men trots allt med ett visst stråk av begriplighet. Han är väl inte egentligen värre än de flesta andra bara lite mer falsk och han hatar Glass och hans son. Tom Hardy studerade Tom Berenger i filmen Plutonen för inspiration för sin roll och det märks. The Revenant har ett drag av krigsfilm i vildmark också. Hardy läser aldrig manus innan han filmar men di Caprio övertalade honom att läsa halva manuset i alla fall till denna film. Kanske lyckades det eftersom manuset inte är så långt, till skillnad från filmen?

Läs vidare

Publicerad: 2016-02-18

Köp Slynglar
Läs mer om Slynglar i katalogen
Fler artiklar knutna till Slynglar
Fler tidskrifter i kategori DANS, FILM, TEATER & UTSTÄLLNINGAR
Fler tidskrifter i kategori LITTERATUR


Annons:

Senaste nummer:

2024-11-18
Amnesty Press 3 2024

2024-11-09
Omkonst Höst 2024

2024-11-01
Signum 7

2024-10-30
Tidig Musik 3 2024

2024-10-28
Medusa 3 2024

2024-10-26
Haimdagar 3-4

2024-10-16
Konstperspektiv 4

2024-10-13
Akvarellen 3 2024

2024-10-11
Utställningskritik 4 2024

2024-10-03
Opera 4 2024

2024-09-30
SocialPolitik Höst 2024

2024-09-22
Balder 3 2024

2024-09-14
Hjärnstorm 156 2024

2024-09-13
Signum 6

2024-09-10
Medusa 2 2024

2024-09-01
Utställningskritik 3 2024

2024-08-29
Glänta 1 2024

2024-08-21
Konstperspektiv 3

2024-08-20
Karavan 2 2024

2024-08-19
OEI 104-105 2024
Utställningskritik 2 2024

2024-08-09
Fjärde Världen 2 2024

2024-07-21
Parnass 2 2024

2024-07-16
Tidig Musik 2 2024

2024-06-29
Balder 2 2024

2024-06-28
Signum 5

2024-06-25
Opera 3 2024

2024-06-23
Omkonst Vår 2024

2024-06-21
Amnesty Press 2 2024

2024-06-09
KLASS 2 2024

2024-06-02
Akvarellen 2 2024

2024-05-31
Signum 4

2024-05-28
SocialPolitik Maj 2024

2024-05-21
20TAL 10-11 2024

2024-05-20
Karavan 1 2024

2024-05-17
Opera 2 2024

2024-05-14
Med andra ord 118 2024

2024-05-13
OEI 102-103 2024

2024-05-10
Haimdagar 1-2 2024

2024-05-02
Fjärde Världen 1 2024
Glänta 3-4 2023
Amnesty Press 1 2024

2024-04-29
Konstperspektiv 2
Tidig Musik 1 2024

2024-04-26
Signum 3
Nio-Fem 1 2024

2024-04-20
Balder 1 2024

2024-04-05
Populär Astronomi 1 2024

2024-03-17
Medusa 1 2024

2024-03-16
Hjärnstorm 154-155 2023

Äldre resuméer