Tidskrift.nu: Artiklar från Tidig Musik

Artiklar från Tidig Musik

2024-01-20 Vinterns nummer kastar sig ut i 1700-talets musikliv och låter dig stifta bekantskap med både proffs och amatörer: en dansk operasångerska, en cellovirtuos från Neapel, en prästdotter från Öjebyn, en ung adelsman på bildningsresa och en vetenskapsman med stor kärlek till musikinstrument. Dan Laurin berättar om Caroline Müller, sjömansdottern som från enkla förhållanden arbetade sig upp inom den danska operan för att så småningom göra succé i Stockholm och föräras både diamantring och guldur. Müllers enastående karriär är ett exempel på hur talang är viktigare än bakgrund, att man inom konsten kunde göra sig ett namn utan att "ha" ett namn. Laurin konstaterar dock att det är sorgligt att vissa utövare helt glömts bort av eftervärlden, kanske på grund av kön, eller av härkomst? En annan kvinna som kanske inte rönt så mycket intresse från eftervärlden är Gertrud Sophia Solander. Hon var prästdotter från Norrland och befann sig några år i Uppsala. Troligtvis studerade hon bland annat musik, även om kvinnor då inte fick vara inskrivna vid universiteten. Gertrud Sophia avled i barnsäng i 30-årsåldern, men efterlämnade en skinninbunden notbok med samtidens operahits, en bok som Rebecka Karlsson har studerat. Gertrud Sophia fick söka sin bildning i Uppsala. Den unge Hans von Fersen gjorde sin bildningsresa ända till Paris — som sig bör för en ung ädling. von Fersen skulle här drillas i dans, sång, fäktning, språk och andra viktiga färdigheter för en ung aristokrat. Ganska snart tog musikstudierna dock över, och särskilt intresserad var von Fersen av lutan. Anders Hammarlund berättar om von Fersens tid i Paris, och om Charles Mouton, tidens verkliga auktoritet inom den franska lutmusiken. En annan auktoritet inom sitt gebit var cellisten Salvatore Lanzetti. I början av 1700-talet fanns en rad cellister i Neapel som bidrog till att lyfta cellospelet mot nya höjder. En av dessa var Salvatore Lanzetti. Johannes Rydén skriver om Lanzetti, en av sin generations mest innovativa cellister som också kom att sprida kunskaperna vidare ut i Europa. Den sista 1700-talspersonligheten ni får möta i detta nummer är Emanuel Swedenborg, vetenskapsman och kristen mystiker med stor passion för musikinstrument. Petra Adolfsson berättar om Swedenborg och följer hans orgelpositiv genom historien. Till ett vinternummer hör ju också julmusik. "Advents- och jultiden har historiskt sett alltid inspirerat kompositörer till att skriva riktigt bra musik" inleder Magnus Kjellson sin text om hur konserten <em>En riktigt gammaldags julkonsert</em> växte fram. I skivkrönikan ger Daniel Blockert också tips på julskivor som bör finnas i var persons skivhylla (eller digitala albumbibliotek, för den delen). Den "nya" redaktionen tackar med detta för vårt första år med Tidig Musik, och önskar alla läsare en riktig god jul och ett gott nytt år! »

Tema Hav #3 2023

2023-10-07 Höstnumrets tema är vittomfattande i både tid och rum. Vi speglar musikutövare och samarbeten tvärs över världshaven — även om det svallande havet i sig ofta bara kan anas som en faktor som påverkar kontakterna. Någon gång träder det fram mera påtagligt i musiken, som i Carl Heinrich Grauns tonmåleri som Daniel Blocken skriver om: "han låter orkestern bölja fram och tillbaka för att gestalta de brusande vågorna och spegla solistens upprörda inre". Andra gånger är havet det avståndsskapande gränsland som måste passeras för att knyta samman avlägsna platser och kulturer ... (från presentationen Tidig Musik #3 2023)»

Tema Vasatiden #2 2023

2023-06-29 Från ett jubileum till nästa, 2023 går i festens tecken. I förra numret var det Kungliga Operan 250 år som uppmärksammades, och i detta nummer är det 500-årsminnet av valet av Gustav Vasa till Sveriges kung som står i fokus. Valet hölls den 6 juni 1523 vid riksmötet i Strängnäs, och många framhåller också denna händelse som startskottet för nationen Sverige. Därför är det inte bara Gustav Vasa som firas, utan även hela Sverige firar jämnt. 500-årsminnet firas med pompa och ståt i många städer, och musik från 1500-talet är förstås ett givet inslag. I kalendariet hittar ni konserter med koppling till jubileet, framför allt i Mälardalen som var centrum för kungamakten under 1500-talet. Tidig Musik uppmärksammar 500-årsjubileet med temat VASATIDEN. I strålkastaljuset står den förste Vasakungen själv och hans musikaliska omgivning. I Gustav Vasa och musiken lotsar Kia Hedell oss genom musikaktiviteterna vid Gustav Vasas hov under 1520- och 30-talen. Med hjälp av svenska och internationella förstahandskällor ger hon en levande och detaljrik beskrivning av musiken i fält och till fest. Anders Hammarlund berättar i 500 år med lutan om lutans roll under Vasatiden, en tid när en furste inte bara skulle omge sig med politisk och militär makt utan också besitta ett stort kulturellt kapital. I detta kapital var lutan en viktig spelare. I Roggebibliotekets notsamling skriver Elin Andersson om musikalier i Roggeborgens arkiv. Roggeborgen i Strängnäs byggdes ursprungligen som biskopspalats åt biskopen Kort Rogge, men togs över av kronan under reformationen och inhyste från 1626 Sveriges andra gymnasieskola. I dess arkiv finns musikskatter gömda. Utanför temat kan man bland annat läsa andra delen i artikelserien om Kungliga Operans första 50 år av Owe Ander. Denna gång är det fokus på hovkapellmästarna. Heidi Rohlin Westin skriver om sina erfarenheter av att arbeta med tidig musik i babyrytmik och Ingrid Anders-son Kjellsdotter om hur musiker inom tidig musik använder arkiv, bibliotek och museer i sin konstnärliga praktik. Trevlig läsning och ett fyrfaldigt leve för Sverige 500 år och för Vasatidens musikaliska miljöer! »

Tema Scener #1 2023

2023-04-01 Under mer än två decennier har Birgitta Wennerström och Hillevi Hogman gjort Tidig Musik till en viktig spegel av en betydande del av det musikaliska kulturarvet. Nu lämnar de över stafettpinnen till oss tre: Saga Samuelson har arbetat med Tidig Musik sedan 2010 men tar nu ett litet större ansvar, framför allt för layouten. Saga är utbildad ämneslärare i dans och historia och arbetar nu som doktorand vid Gymnastik- och idrottshögskolan. Hennes intresse för den tidiga musiken kommer just genom dansen, framför allt barockdans. Anna Bjermqvist är utbildad musikvetare vid Uppsala universitet. Hon har de senaste åren frilansat som musikskribent och redaktör, och har sedan länge varit särskilt intresserad av tidig musik. Carl-Johan Bilkenroth jobbade drygt 30 år på Svenska Dagbladet men har nu övergått till frilansverksamhet. Han har varit passiv medlem i föreningen sedan 90-talet. Då var det körsång som gällde. Calle har de senaste åren deltagit allt mer i föreningens speldagar, som är en fantastisk möjlighet för en amatör att få spela med proffs. Vi hoppas kunna upprätthålla den höga nivån på Tidig Musik som våra företrädare har byggt upp. Och för att klara det är vi helt beroende av alla engagerade och kunniga skribenter som också har bidragit till att göra Tidig Musik till den unika tidskrift i Musiksverige den är i dag.»

Tema Himmel #4 2022

2022-12-16 När detta skrivs vräker snön ner från himlen och mörkret sänker sig trots att det bara är eftermiddag. Så har människan på våra breddgrader haft det under vinterhalvåret sedan urminnes tider, utan att riktigt förstå vad mörkret, kylan och snön berodde på. Inte underligt då att hon riktade sin blick mot himlen och försökte fundera ut rimliga förklaringar på årstidernas skiftningar och vädrets nyckfullhet. Temat för 2022 års sista nummer av Tidig Musik är HIMMEL. »

Tema Portugal #3 2022

2022-10-01 Så långt man kan komma i sydvästra Europa ligger ett land de flesta av oss svenskar inte vet så mycket om. Medan vi har ett nordligt, germanskt perspektiv på det europeiska kulturarvet har invånarna där en sydlig, latinskt vinkel på vår kontinent. Landet är Portugal och utgör temat för detta höstnummer av Tidig Musik. Under 1400- och 1500-talen var Portugal ett av världens ekonomiska, politiska och kulturella centra, med kolonier i Sydamerika, Afrika och Asien. Hoven anställde musiker och kompositörer och katedralen i Évora blev ett centrum för den sakrala musiken. Den här perioden räknas som den portugisiska renässanspolyfonins guldålder. Hillevi Hogman tipsar om var man kan hitta några av de mest uppskattade tonsättarnas musik — såväl noter som inspelningar ... (från de inledande orden Tidig Musik #3 2022)»

Tema Miljö #2 2022

2022-06-11 Efter två långa år med restriktioner ser det ut att kunna bli en nästan normal sommar 2022. Vi ser alla fram emot att få musicera, turnera, gå på konsert och uppleva kultur i samklang med andra människor. Ett öppet samhälle är ju en förutsättning för blomstring och utveckling och det verkar som om vi äntligen ska kunna få njuta av allt det. Temat i detta sommarnummer är MILJÖ, ett aktuellt tema med många aspekter. En fråga vi ställde oss var på vilket sätt en historisk teatermiljö skiljer sig från en modern motsvarighet när man sätter upp ett verk skapat för mellan 250 och 400 år sedan. Per-Erik Öhrn har stor erfarenhet som regissör av både barockopera och modernare verk och berättar om de fördelar och nackdelar regissören möter i den historiska miljön, i det här fallet Drottningholmsteatern ... (från de inledande orden Tidig Musik #2 2022)»

Tema Dramatik #1 2022

2022-04-01 Vi går mot ljusare tider på mer än ett sätt. Våren närmar sig och samhället öppnar upp efter månader av vintermörker och pandemirestriktioner. Äntligen kan arrangörerna satsa på nya operaproduktioner och konsertserier. Under sommaren 2022 sätts inte mindre än fyra tidiga operor upp i Sverige och detta vårnummer av Tidig Musik far temat DRAMATIK. På Drottningholms slottsteater satsar man på ett tidigt musikdrama av Antonio Vivaldi, Il Giustino från 1724. Emma Sohlgren berättar om verket och Tidig Musik har intervjuat teaterns nya vd och konstnärliga ledare, Anna Karinsdotter. Ulriksdals slottsteater i Solna norr om Stockholm, allmänt kallad Confidencen, sätter upp en gustaviansk opera som hade premiär just där 1781: Proserpin med musik av Joseph Martin Kraus. Regissören och koreografen Sara Ekman berättar om verket och uppsättningen och vi kompletterar med flera av Anna Kjellsdotters kostymskisser till föreställningen, bland annat den för rollen Gustav III som vi placerat på tidningens omslag. Gustavianskt blir det också under Stockholm Early Music Festival, där man spelar Birger Jarl och Mechtild, som hade premiär vid Gustav IlIs hov 1774, men inte har spelats sedan dess. Ditte Hammar har pratat med den musikaliskt ansvarige, Mark Tatlow, om glädjen i att få använda ny kunskap om den tidens uppförandepraxis, både vad gäller musiken och det sceniska... (från de inledande orden) »

Tema Cermoni #4 2021

2021-12-21 Helgerna närmar sig och med dem några av de ceremonier som rör många är årets viktigaste och mest älskade. Tändningen av adventsljusen, luciatågen, pyntandet inför julhelgen och, sist men inte minst, själva julfirandet och att vaka in det nya året. Temat för detta julnummer av Tidig Musik är CEREMONI.»

Tema Sträng #3 2021

2021-09-20 Hösten börjar göra sig påmind samtidigt som vi slits mellan förhoppningar och oro inför framtiden. Kommer vi att klara oss undan en fjärde våg av coronaviruset, kommer tillräckligt många att vara vaccinerade eller ha haft viruset, så att smittspridningen inte tar fart igen? De flesta av oss hoppas och planerar för framtida kulturaktiviteter. Det gäller inte minst alla musiker, dansare, arrangörer, producenter, regissörer och kulturansvariga runt om i landet som praktiskt taget har haft yrkesförbud i 18 månader. Årets höstnummer har tema STRÄNG. Hillevi och Roland Hogman har besökt HansErik Svensson, som under sitt mångåriga arbete med att bygga och restaurera historiska klaverinstrument har skaffat sig betydande kunskaper om deras konstruktion. Mycket av hans verksamhet har handlat om strängar och besträngning och nu delar han med sig av sina insikter om hur material, mensur, spänning och strängens ändpunkter kan förändra klangen. Heidi Rohlin Westin har via Skype och telefon intervjuat harpisten och sångerskan Arianna Savall. Som dotter till den katalanske gambanestorn Jordi Savall och sångerskan Montserrat Figueras blev hon tidigt medveten om musikens alla möjligheter och bestämde sig så småningom för att det var harpa hon ville spela. Idag har hon, tillsammans med norskfödde maken Petter Udland Johansen, sin bas i Schweiz och har just kommit ut med sin första soloskiva. En som har många strängar på sin lyra är Per Buhre — violonist, saligare, regissör, fotograf och videokonstnär baserad i Västsverige. Tidig Musik har frågat honom hur det kommer sig att han har en sådan bredd. Läs hans svar i intervjun! Vi har även ställt några frågor till fyra "strängmusiker"... (från de inledande orden Tidig Musik #3 2021»

Tema (O)LIKA #2 2021

2021-07-01 I detta sommarnumner av Tidig Musik har vi velat lyfta fram det intressanta i att "olika" kan vara så berikande. Olika instrument som spelar tillsammans kan, som vi alla vet, resultera i fantastisk harmoni. Olika genrer, stilar, epoker eller kulturer som blandas ger upphov till spännande möten. Olika perspektiv på musikhistorien kan ge nya insikter. Fenomenet "broken consort" som även kallas "consort of six" blev populärt i senrenässansens England, i synnerhet inom teatervärlden. Man ville få en så rik och mångfasetterad klangbild som möjligt och satte därför samman ensembler med ett stråkinstrument i basregistret och ett i diskantregistret, ett träblåsinstrument, ett flexibelt knäppinstrument med sensträngar och stort omfång samt två metallsträngade knäppinstrument för textur och rytmisk effekt. Ibland ingick även en cembalo i denna ensemble, som ansågs "fulländad". Elisabeth Lutteman har för Tidig Musiks räkning översatt Ross W. Duffins text om den "samstämmiga olikhet" som blev resultatet... (Läs redaktionens förord) »

Nästa sida »

rss 0.91 för Tidskrift.nu: Artiklar från Tidig Musik

FRÅN TIDSKRIFTERNA

» Senaste nummer

REDAKTIONELLT

INFORMATION

» Om tidskrift.nu

» För tidskrifter

» Länka till oss

KATALOGEN

» Nättidskrifter

» Kulturtidskriften

SÖK PÅ TIDSKRIFT.NU

Annons:

Fastighetsbox

Forum för
fastighetsboxar

Cykelställ

Senaste nummer:

2024-04-05
Populär Astronomi 1 2024

2024-03-17
Medusa 1 2024

2024-03-16
Hjärnstorm 154-155 2023

2024-03-09
Akvarellen 1 2024

2024-03-08
Signum 2

2024-03-07
Opera 1 2024

2024-03-03
Parnass 1 2024

2024-02-19
Konstperspektiv 1

2024-01-27
Divan 3-4 2023

2024-01-26
Signum 1

2024-01-25
Haimdagar 1-2 2024
Karavan 4 2023

2024-01-20
Tidig Musik 4 2023

2024-01-15
Hjärnstorm 152-153 2023

2024-01-10
Utställningskritik 5 2023

2024-01-03
Medusa 4 2023

2024-01-02
Parnass 4 2023

2023-12-29
Akvarellen 4 2023

2023-12-13
Fjärde Världen 4 2023

2023-12-12
Populär Astronomi 4 2023

2023-12-08
Signum 8

2023-11-29
Opera 5 2023

2023-11-18
Amnesty Press 3 2023

2023-11-16
Teatertidningen 4 2023

2023-11-08
20TAL 9 2023

2023-11-01
Utställningskritik 4 2023

2023-10-27
Signum 7
Karavan 3 2023

2023-10-25
Nio-Fem 2 2023

2023-10-24
Konstperspektiv 4

2023-10-16
Lyrikvännen 4-5 2023

2023-10-12
Populär Astronomi 3 2023

2023-10-11
Divan 1-2 2023

2023-10-10
Glänta 2 2023

2023-10-09
Haimdagar 3-4 2023
Akvarellen 3 2023

2023-10-08
Medusa 3 2023

2023-10-07
Tidig Musik 3 2023

2023-10-05
Opera 4 2023
Parnass 3 2023

2023-09-29
Ale 2 2023

2023-09-18
Lyrikvännen 3 2023

2023-09-08
Signum 6

2023-08-28
Balder 2 2023

2023-08-22
FLM 3 2023

2023-08-20
Fjärde Världen 3 2023

2023-08-18
Teatertidningen 2-3 2023

2023-08-16
Utställningskritik 3 2023

2023-08-09
Populär Astronomi 2 2023

2023-08-05
Lira Musikmagasin 2 2023

Äldre resuméer