Tidskrift.nu: Artiklar från Kritiker

Artiklar från Kritiker

Läsningens Rum #64 2022

2022-11-17 Läsningen, särskilt sedan den framför allt blev en tyst företeelse, kan framstå som en immateriell, inre process - ett inhämtande av information där kroppsliga och materiella villkor inte är av någon större vikt. Men utgångspunkten för det här numret är att det spelar roll vem som läser, och varifrån. Medvetet eller omedvetet har läsaren olika ingångar till texten. Omvärlden tar sig in på olika sätt, läsningen glider ihop med det som sker runt omkring; förstunden och förut, skapar en hybridtext. Ibland minns man bara en text av en tågresa, tittar yrvaket upp i en kupé som ter sig annorlunda än innan läsningen. Ibland bara en varm brygga mot magen av en bok. Ett uppbrott som sker precis i slutet av boken (läser i väntan på att någon ska vakna). I sin text »Läsa: ett sociofysiologiskt utkast« vill Georges Perec teckna ett slags läsningens hur; en läsningens ekonomi i förhållande till dess fysiologiska och spatiotemporala omgivning. Han skriver: »Läsa under semestern. Läsningar under ledigheter. Läsningar när man kurerar sig. Läsningar när man är turist.« Han frågar sig, och vi med honom: »Hur uppfattar man en roman som läses mellan Montgallet och Jacques-Bosergent? Hur fungerar detta uppstyckande av texten, detta omhändertagande som avbryts av kroppen, av de andra, av tiden, av det kollektiva livets muller?« Läsa på den slingriga vägen mot Lake Tahoe, titta upp i kurvorna för att inte bli åksjuk. Inse att mitt i Cărtărescus <em>Solenoid</em> står en utbrunnen barrskog. Även själva läsakten är fysisk ... (från de inledande orden Läsningens Rum #64 2022) »

»jag går ut« #63

2022-07-04 När vi skriver den här texten, den 24:e februari, har Putins Ryssland precis invaderat Ukraina. Ryska trupper har sedan början av 2022 funnits stationerade också i Belarus, välkomnade av landets diktator Aleksandr Lukasjenko. Hur situationen ser ut när det här numret är ute vågar vi inte spekulera i. Klart är att det möter en mycket orolig värld. Samma dag som Ukraina invaderades greps över 1000 personer i Ryssland för att ha demonstrerat mot invasionen. “Tack till alla i Ryssland som gick ut och protesterade mot kriget idag”, skriver den belarusiska poeten Hanna Komar i ett facebookinlägg. Hon väljer därmed att framhålla solidariteten och värmen mellan människor också i den mörkaste av tider. Försöken att sprida rädsla och förtryck ... (från redaktionen Kritiker #63 2022)»

Mellem sprog / mellemsprog #61-62 2021

2022-01-04 Vores ønske med nærværende temanummer var at udforske sproget i alle dets kringelkroge og forhold til omverden, gerne med inddragelse af de mere marginale og skæve positioner en sprogbruger kan befinde sig i. Vi ville give plads til poetiske udtryk i flersproglige, mellemsproglige og mere-end-sproglige omgivelser. Vi ville udforske modersmålet kærligt såvel som kritisk og undersøge dets relation til variationer så som dialekter og nye sprogbrugeres tilførte særpræg. Hvordan er det fx at skrive på et andet sprog end modersmålet eller at skrive på flere sprog samtidig (fordi ens verden måske nu en gang er flersproglig), og hvordan overhovedet skrive, hvis ens egentlige modersmål mangler et skriftsprog? Vi var også interesserede i sprogets sprækker og dets multimodale interaktion med billede og lyd. Hvad sker, når sproget nærmest selvopløses, og ordene forvandler sig til skulptur? Eller når hullerne, mellemrummene og flertydighederne i sproget understreges og dyrkes i en grad, så det svimler for os, og virkeligheden selv begynder at dirre? Her ligger også en erkendelse af sprogets og betydningens skrøbelighed, der peger tilbage på en sårbarhed hos os selv. Hvordan kan sproget fx indfange kompleksiteten i vores kulturelle og kønsmæssige interaktioner? Hvordan kan vi tale om og til hinanden med den fornødne sensibilitet og respekt, og hvordan kan vi overhovedet oversætte mellem sprog, når sproget aldrig bare er en gennemsigtig bærer af mening, men i sig selv udgør en særegen livsverden? Vi ville udforske forståelsen på tværs og på trods af sprog. Vi ønskede at lade os lege, forvirre, oplyse, forstyrre og overraskes af det komiske, indsigtsfulde og afslørende i alle disse bånd mellem sprog og sprog og sprog og verden. Sådan at gøre selve sproget til tema var lidt af et sats … (från de inledande orden #61-62 )»

»Löftet om att byta mitt namn« #60 2021

2021-11-15 Vi som har sammanställt Kritiker no. 60 - Elin Bengtsson och Tova Gerge - gör en poetisk kartläggning av nordisk litteratur som förhåller sig till BDSM från millennieskiftet och framåt. Vi beskriver relationer mellan BDSM, fiktion och bespråkligande, samt utforskar den politisk-estetiska betydelsen av BDSM inklusive och bortom en erotisk ambition. I numret medverkar fjorton författare och konstnärer från Sverige, Finland, Norge och Danmark. »

Verklighetsnumret #59 2021

2021-04-19 Rebecca Sands diktjag som har skrivit en självbiografisk dikt ber sin läsare att snälla skilja på verk och person. Vi blir förvirrade, vad är på riktigt? I det här numret ställs Rebeccas diktjag inte till svars för den förvirringen. Istället har vi letat efter texter som lyfter fram att fiktion och verklighet blöder in i varandra. Flera av bidragen är genreöverskridande verk, där det verklighetstrogna och det otroliga snöras tätt samman... (från de inledande orden Kritiker #59 2021)»

Revolt och omsorg i den finlandssvenska litteraturen #4 2020

2021-01-24 Den finlandssvenska litteraturen behandlas ofta med en viss andfåddhet, kanske på grund av det uppdrag den tillskrivits som central kugge i produktionen av finlandssvensk identitet och kultur. I det här numret med tema Revolt och omsorg i finlandssvensk litteratur, har vi haft som mål att förhålla oss till den finlandssvenska litteraturen med “litet svalkande likgiltighet”, för att citera Henry Parland. Hunter Bolin och Sophie Whittemore skriver i essän We Believe in Poetry and We Believe in Revolt (Mask Magazine 10.6.2019) om vägvalen den amerikanska poesin med radikala och politiska förtecken tagit de senaste åren. Uppmaningen till att skriva politisk poesi kommer inte sällan från invändningen att ”poesin inte gör något”, vilket inte nödvändigtvis ska betraktas som ett problem, menar Bolin och Whittemore: att inte göra något är ”en av de svåraste sakerna i dagens ekonomi”. De efterlyser poesi som går bortom självuttryck... (från de inledande orden Kritiker #4 2020)»

«Herskerens nordiske hus» #56 2020

2020-12-01 Kritiker nr. 56, Herskerens nordiske hus, omhandler intersektionalitet eller mangel på samme i vores nordiske samtid. Nummeret har Audre Lordes ikoniske essay "The Master's Tools Will Never Dismantle the Master's House"(Sister Outsider, 1984) som rammesætning. Det vil sige, at alle medvirkende på en eller anden måde har gået i dialog med Lordes essay og tænkning i deres bidrag. Teksterne har dermed fokus på de forskellige vilkår grundet klasse, køn, etnicitet, seksuel orientering m.m., samt konsekvenserne heraf i både personligt og politisk perspektiv. Nummeret giver et bredt billede af og indblik i marginaliserende tendenser og strømninger i samtiden og ikke mindst i forhold til vores litterære praksisser, de litterære offentligheder og medierne.»

Vi ska gå in i erfarenheten oavsett #55 2020

2020-06-15 Kritiker No. 55 samlar poesi och essäer skrivna av fem egyptiska samtida poeter, fyra bosatta i Kairo och en i Kanada, och har sin utgångspunkt i litteraturutbytet <em>Shaerat</em> - ett projekt som vill lyfta översättningens möjligheter och utgöra en mötesplats för poeter, författare och översättare från Sverige och Mellanöstern. Hösten 2018 möttes de egyptiska poeterna Hoda Omran, Ghada Khalifa, Sara Abdeen och Nagat Ali och de svenska poeterna och översättarna Kholod Saghir, Burcu Sahin, Ida Börjel, Sarra Anaya och Anna Jansson i Kairo under en vecka, för samtal om poesi och skrivande i allmänhet, och om de egyptiska poeternas dikter och översättningen av dem i synnerhet. Våren 2019 besökte de fyra poeterna från Egypten Sverige, tillsammans med den egyptiska poeten Iman Mersal, numera bosatt i Kanada. Tillsammans gjorde vi uppläsningar och förde scensamtal om litteratur och skrivande och ämnen som tystnad, arv och revolt... (ur Inledning Kritiker #55 2020)»

Mellom fortid og fremtid #53-54 2019

2020-03-28 I den gjøglete, mesterlige novellen «Goethe dauer» (1985), forteller Thomas Bernhard om Goethe (1749-1832) sitt dødsleie, om den tyske dikterens ønske om å få Ludwig Wittgenstein (1889-1951) på besøk før han dør, fordi Goethe, etter sigende, skriver Bernhard, mot slutten av livet har kommet til å tenke på Wittgensteins tenkning «som den som med ett stod hans egen nærmest, som avløste hans egen; at denne hans egen tenkning, nettopp der hvor det har kommet til en avgjørelse mellom det som Goethe hele livet hadde vært tvunget til å oppfatte og anerkjenne som Her og det som han hele livet hadde oppfattet og anerkjent som Der, til slutt hadde måttet dekkes over, om ikke endog fullstendig tildekkes av Wittgensteins tenkning»... (ur inledningen Kritiker #53-54 2019)»

Frihet #52 2019

2019-12-06 Detta nummer av Kritiker blir det första i tidskriftens historia som undersöker litteraturen utifrån ett urfolksperspektiv. Och eftersom frihet i en nordisk kontext ofta tas för given domineras numret av samiska författare och översättare, men det vänder även blicken mot andra urfolk i världen, exempelvis oji-cree i Kanada, zapoteker i Mexiko och chamoro i Guåhan (Guam). Vårt temanummer sammanfaller med att Unesco i år uppmärksammar urfolksspråk i världen/.../ (ur de inledande orden Kritiker #52) »

Förälskad text #51

2019-02-20 Text, förälskelse. Redan genom att mejsla ut temat har vi investerat vissa värden och idéer i begreppen: texten som en plats där begär, ömheter, förskjutanden och heartbreaks produceras och organiseras. Förälskelsen som någonting urskiljbart från lusten, besattheten eller solidariteten. Vårt nummer handlar om att förenas och att längta och att fullkomligas och att krossas. Förälskelsen uppfattar vi som den punkt där ömheten blir ett rus; en punkt där konturerna sammansmälter. Texten uppfattar vi som det ständiga spelet mellan motiv och struktur. Det i strukturen som möjliggör specifika motiv; det i motivet som möjliggör urskiljandet av strukturen bakom. I teorin om den språkliga performativiteten, såsom den har utvecklats av bland andra J.L. Austin och Judith Butler, framhålls hur språket inte bara beskriver, (ur inledningen Kritiker #51)»

Nästa sida »

rss 0.91 för Tidskrift.nu: Artiklar från Kritiker

FRÅN TIDSKRIFTERNA

» Senaste nummer

REDAKTIONELLT

INFORMATION

» Om tidskrift.nu

» För tidskrifter

» Länka till oss

KATALOGEN

» Nättidskrifter

» Kulturtidskriften

SÖK PÅ TIDSKRIFT.NU

Annons:

Fastighetsbox

Forum för
fastighetsboxar

Cykelställ

Senaste nummer:

2023-03-06
Utställningskritik 5 2023

2023-03-03
Signum 2

2023-03-01
Akvarellen 1 2023

2023-02-22
Konstperspektiv 1

2023-02-21
Parnass 1 2023

2023-02-16
Opera 1 2023

2023-01-29
Divan 3-4 2022

2023-01-27
Signum 1

2023-01-22
Sydasien 4 2022

2023-01-20
Medusa 4 2022

2023-01-18
Akvarellen 4 2022
Omkonst dec 2022

2023-01-13
Världshorisont 4 2022

2023-01-12
Kontrast Magasin 3-4 2022

2023-01-04
Teatertidningen 5 2022

2023-01-02
Hjärnstorm 150 2022

2022-12-30
OEI 96-97 2022

2022-12-27
Balder 4 2022

2022-12-24
Amnesty Press 4 2022

2022-12-22
Nordens Tidning 4 2022

2022-12-18
Haimdagar 5-6 2022

2022-12-16
Tidig Musik 4 2022

2022-12-10
Fjärde Världen 4 2022

2022-12-08
Signum 8
Galago 154 2022

2022-11-27
Parnass 4 2022

2022-11-17
Opera 5 2022
Kritiker 4 2022

2022-11-15
Världshorisont 3 2022

2022-11-14
Utställningskritik 4 2022

2022-11-11
Nordens Tidning 3 2022

2022-11-08
20TAL 7 2022

2022-11-05
Teatertidningen 4 2022

2022-11-02
Balder 3 2022
Sydasien 3 2022

2022-11-01
Verk. 4 2022
FLM 3-4 2022
Judisk Krönika 3 2022

2022-10-31
Nio-Fem 2 2022

2022-10-29
Parnass 3 2022

2022-10-27
Signum 7

2022-10-26
Konstperspektiv 4

2022-10-21
Fronesis 74-75 2022

2022-10-15
Signum 6
Omkonst sept. 2022

2022-10-11
Glänta 1-2 2022

2022-10-10
Med andra ord 112 2022

2022-10-06
FokusKina 3 2022

2022-10-05
Populär Astronomi 3 2022

2022-10-03
Akvarellen 3 2022

Äldre resuméer