 2021-01-27
Timbro har gett ut tre essäer om arbete och jämlikhet, en handlar om löner, en om kvinnors rätt till statlig tjänst och en om LO och invandringsfrågan. Syftet är att skildra några av de mindre kända delarna i historien om den svenska arbetsmarknaden. När jag funderar på varför Timbro ger sig in på detta område, där det både finns forskning och prisbelönta avhandlingar vars resultat är kända utanför akademins elfenbenstorn, läser jag i reklambladet, att de vill lyfta fram att ”jämlikhet inte alltid har varit det högsta värdet [inom den svenska arbetarrörelsen, min anmärkning], med drastiska konsekvenser för inte minst kvinnor och invandrare.” Det är klart, det som är nytt för forskaren är inte nödvändigtvis nytt för forskningen. Det gäller också för Timbros forskare... (från Ledaren Arbetshistoria #3-4 2020)»
2021-01-27
Timbro har gett ut tre essäer om arbete och jämlikhet, en handlar om löner, en om kvinnors rätt till statlig tjänst och en om LO och invandringsfrågan. Syftet är att skildra några av de mindre kända delarna i historien om den svenska arbetsmarknaden. När jag funderar på varför Timbro ger sig in på detta område, där det både finns forskning och prisbelönta avhandlingar vars resultat är kända utanför akademins elfenbenstorn, läser jag i reklambladet, att de vill lyfta fram att ”jämlikhet inte alltid har varit det högsta värdet [inom den svenska arbetarrörelsen, min anmärkning], med drastiska konsekvenser för inte minst kvinnor och invandrare.” Det är klart, det som är nytt för forskaren är inte nödvändigtvis nytt för forskningen. Det gäller också för Timbros forskare... (från Ledaren Arbetshistoria #3-4 2020)»
 2017-09-18
Alla som följt ett lag i motgång de senaste åren känner igen banderollen »Avgå alla!». Priserna har gått upp, en populär spelare bytts bort, eller så har resultaten på plan varit för dåliga — någon måste hållas ansvarig. Flera texter i det här numret skildrar och diskuterar vad som händer när avståndet mellan ledning och supportrar växer. Tillsammans visar de också tydligt hur idrotten speglar samhället. Dessa speglingar kan vi även se i två av det senaste årets största händelser.
Ta till exempel England, med Brexit och supporterprotester i engelsk proffsfotboll... (från ledaren #2-3 2017)»
2017-09-18
Alla som följt ett lag i motgång de senaste åren känner igen banderollen »Avgå alla!». Priserna har gått upp, en populär spelare bytts bort, eller så har resultaten på plan varit för dåliga — någon måste hållas ansvarig. Flera texter i det här numret skildrar och diskuterar vad som händer när avståndet mellan ledning och supportrar växer. Tillsammans visar de också tydligt hur idrotten speglar samhället. Dessa speglingar kan vi även se i två av det senaste årets största händelser.
Ta till exempel England, med Brexit och supporterprotester i engelsk proffsfotboll... (från ledaren #2-3 2017)»
 2016-11-24
Internationalismen utgör en konstituerande del av arbetarrörelsens identitet, i det Kommunistiska manifestet löd budskapet - proletärer i alla länder förenen er! När det inte har infriats har det fått förödande konsekvenser, men när man enats har betydelsen av arbetarrörelsens samlade styrka bekräftats. Arbetarklassens solidaritet över alla gränser manifesterades på ett lysande sätt under kriget i Spanien 1936-1939.
80-årsminnet av fascismens överfall på den demokratiska spanska republiken sammanfaller med att fascistiska rörelser och auktoritära regimer åter intar den politiska arenan/.../ (ur ledaren Arbetarhistoria #159-160, Folke Olsson)»
2016-11-24
Internationalismen utgör en konstituerande del av arbetarrörelsens identitet, i det Kommunistiska manifestet löd budskapet - proletärer i alla länder förenen er! När det inte har infriats har det fått förödande konsekvenser, men när man enats har betydelsen av arbetarrörelsens samlade styrka bekräftats. Arbetarklassens solidaritet över alla gränser manifesterades på ett lysande sätt under kriget i Spanien 1936-1939.
80-årsminnet av fascismens överfall på den demokratiska spanska republiken sammanfaller med att fascistiska rörelser och auktoritära regimer åter intar den politiska arenan/.../ (ur ledaren Arbetarhistoria #159-160, Folke Olsson)»
 2016-08-30
I Arbetarhistoria vill vi bjuda er på läsning från vår forskningshorisont. Ibland gör internationella utblickar, ibland presenterar vi nya rön från forskare med svenska perspektiv. Men gemensamt är att artiklarna är stadigt grunade i den bas som utgör Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek, ARAB: Arkiv, Biblioteket och Forskningsfrämjande verksamhet. Det nummer  du håller i handen speglar verkligen hela institutionens verksamhet.
Vi stoltserar gärna med våra samlingar. De återfinns här, förutom i forskningsartiklarna, även i litografiska/.../ (ur ledaren Arbetarhistoria #158 Tema: Hyresgäströrelsen, Malin Nilsson).»
2016-08-30
I Arbetarhistoria vill vi bjuda er på läsning från vår forskningshorisont. Ibland gör internationella utblickar, ibland presenterar vi nya rön från forskare med svenska perspektiv. Men gemensamt är att artiklarna är stadigt grunade i den bas som utgör Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek, ARAB: Arkiv, Biblioteket och Forskningsfrämjande verksamhet. Det nummer  du håller i handen speglar verkligen hela institutionens verksamhet.
Vi stoltserar gärna med våra samlingar. De återfinns här, förutom i forskningsartiklarna, även i litografiska/.../ (ur ledaren Arbetarhistoria #158 Tema: Hyresgäströrelsen, Malin Nilsson).»
 2016-04-28
Det var då, och nu är nu
Den svenska versionen av historien om hur idén till den nordiska passunionen föddes är ett paradexempel på den nordiska samhörighetskänslan under efterkrigstiden inom de samhällsskick som hade makten att fatta beslut. Åtminstone om den är sann. I en biografi över Rolf Edberg, tecknar journalisten Kuno Beckholmen ett porträtt av sin gamle chefredaktör på Ny tid. Redaktör Edberg, som 1951 även var socialdemokratisk riksdagsledamot och ordförande i publicistklubben, åt lunch med den norske konsuln i Göteborg, Bjarne Dietz. Över maten diskuterades det krångel som gränsbor mellan Norge och Sverige dagligen var tvungna att stå ut med. Dietz, som var medlem i den norska Foreningen Norden, klagade på den/.../ (ur ledaren Arbetarhistoria #156-157 2016, Jonas Söderqvist)
»
2016-04-28
Det var då, och nu är nu
Den svenska versionen av historien om hur idén till den nordiska passunionen föddes är ett paradexempel på den nordiska samhörighetskänslan under efterkrigstiden inom de samhällsskick som hade makten att fatta beslut. Åtminstone om den är sann. I en biografi över Rolf Edberg, tecknar journalisten Kuno Beckholmen ett porträtt av sin gamle chefredaktör på Ny tid. Redaktör Edberg, som 1951 även var socialdemokratisk riksdagsledamot och ordförande i publicistklubben, åt lunch med den norske konsuln i Göteborg, Bjarne Dietz. Över maten diskuterades det krångel som gränsbor mellan Norge och Sverige dagligen var tvungna att stå ut med. Dietz, som var medlem i den norska Foreningen Norden, klagade på den/.../ (ur ledaren Arbetarhistoria #156-157 2016, Jonas Söderqvist)
»
 2015-12-01
En stor del av arbetarrörelsens diskussioner som förr fördes i studiecirklar, på möten eller i fikarum på arbetsplatser, förs idag i diskussionstrådar på bloggar, eller på plattformar som ägs av företag som Facebook, Instagram, Twitter och YouTube. Företagens arkivering av detta material kommer med alla sannolikhet lämna en hel del att önska. Detta gäller naturligtvis inte enbart arbetarrörelsens organisationer: hela det digitala kulturarvet är extremt kortsiktigt. Att förvara sina familjefoton enbart i mobiltelefonen är inte ovanligt idag, men det håller med alla sannolikhet inte i längden (från ledaren Arbetarhistoria #155 2015).»
2015-12-01
En stor del av arbetarrörelsens diskussioner som förr fördes i studiecirklar, på möten eller i fikarum på arbetsplatser, förs idag i diskussionstrådar på bloggar, eller på plattformar som ägs av företag som Facebook, Instagram, Twitter och YouTube. Företagens arkivering av detta material kommer med alla sannolikhet lämna en hel del att önska. Detta gäller naturligtvis inte enbart arbetarrörelsens organisationer: hela det digitala kulturarvet är extremt kortsiktigt. Att förvara sina familjefoton enbart i mobiltelefonen är inte ovanligt idag, men det håller med alla sannolikhet inte i längden (från ledaren Arbetarhistoria #155 2015).»
 2015-04-06
Juni 2014. Jag sitter på ett café i Murmansk, Ryssland - den största staden norr om polcirkeln där solen inte går ned under sommarmånaderna. Och jag tänker på Rickard Sandler. På andra sidan bordet sitter miljöaktivisten och mänskliga rättighetsförkämpen Tatiana Kulbakina. Tatiana är en karismatisk kvinna. Håret i dreadlocks i olika färger och ringen i näsan får hela hennes uppenbarelse att stå ut i ett övrigt grått Murmansk. Hon berättar att hon blivit arresterad flera gånger på grund av hennes engagemang för mänskliga rättigheter i Ryssland. Tatiana, som arbetar för organisationen Natur och Ungdom (Priroda i Molodezh), håller självbildningsidealet högt (från ledaren Arbetarhistoria #153-154 2015).»
2015-04-06
Juni 2014. Jag sitter på ett café i Murmansk, Ryssland - den största staden norr om polcirkeln där solen inte går ned under sommarmånaderna. Och jag tänker på Rickard Sandler. På andra sidan bordet sitter miljöaktivisten och mänskliga rättighetsförkämpen Tatiana Kulbakina. Tatiana är en karismatisk kvinna. Håret i dreadlocks i olika färger och ringen i näsan får hela hennes uppenbarelse att stå ut i ett övrigt grått Murmansk. Hon berättar att hon blivit arresterad flera gånger på grund av hennes engagemang för mänskliga rättigheter i Ryssland. Tatiana, som arbetar för organisationen Natur och Ungdom (Priroda i Molodezh), håller självbildningsidealet högt (från ledaren Arbetarhistoria #153-154 2015).»
 
2025-10-23
Tidig Musik  3 2025
2025-10-21
Konstperspektiv  4
2025-10-17
Signum  6
2025-10-09
Hjärnstorm  160 2025
2025-09-27
Medusa  3 2025
2025-09-20
Parnass  3 2025
2025-09-19
Signum  5
2025-09-17
Opera  4 2025
2025-09-04
Konstperspektiv  3
2025-08-25
Glänta  1 2025
2025-08-22
Fjärde Världen  2 2025
2025-08-17
Utställningskritik  3 2025
2025-07-25
Haimdagar  1-2 2025
2025-07-21
Tidig Musik  2 2025
2025-07-20
Opera  3 2025
2025-07-07
Hjärnstorm  158-159 2025
2025-07-02
Medusa  2 2025
2025-06-28
Sydasien  Vår 2025
2025-06-23
Signum  4
2025-06-15
Omkonst  Vår 2025
2025-06-09
Filmrutan  1 2025
2025-06-03
Parnass  2 2025
2025-05-24
CBA  68 2025
2025-05-14
Utställningskritik  2 2025
2025-05-08
Tidig Musik  1 2025
2025-05-07
OEI  106-107
2025-05-02
Signum  3
2025-04-25
Populär Astronomi  1 2025
2025-04-24
Medusa  1 2025
2025-04-19
Opera  2 2025
2025-04-12
Fjärde Världen  1 2024
2025-04-10
Glänta  3-4 2024
2025-04-09
Amnesty Press  1 2025
2025-03-21
Signum  2
2025-03-08
Hjärnstorm  157 2024
2025-03-04
Utställningskritik  1 2025
2025-03-03
Akvarellen  1 2025
2025-02-18
Opera  1 2025
2025-02-11
Tidig Musik  4 2024
2025-02-10
Sydasien  2024
2025-02-07
Signum  1
Haimdagar  5-6 2024
2025-02-02
Medusa  4 2024
2025-01-25
Utställningskritik  5 2024
2025-01-24
Amnesty Press  4 2024
2025-01-15
Populär Astronomi  4 2024
2025-01-08
20TAL  12 2024
2025-01-07
Akvarellen  4 2024
2024-12-24
CBA  66-67 2024
2024-12-22
Glänta  2 2024