Tidskrift.nu: Artiklar från META H - historiskarkeologisk tidskrift

Artiklar från META H - historiskarkeologisk tidskrift

Innehåll META H

2018-09-12 Var så goda! Meta 2018 är det fjärde numret sedan nystarten år 2015. Vi är glada att kunna meddela att det redaktionella arbetet nu löper på bra och att nästa år kommer firas med pompa och ståt. Meta fyller då 40 år! I skrivande stund har planeringen för detta evenemang kommit igång. Meta 40 år vill vi bland annat fira med ett brett och fullmatat jubileumsnummer som bland annat speglar Metas historia. Med temat Från Skåne till Sapmi och världen vill vi understryka den historiska arkeologins geografiska bredd idag. Något att se fram emot! Gemensamt för artiklarna i detta nummer att de alla lyfter fram den handlande människan. Människan som aktör har varit ett teoretiskt perspektiv inom arkeologin under de senaste åren, det är tydligt att detta nu har fått ett genomslag inom såväl uppdragsarkeologi som forskning. De inledande artiklarna i Meta 2018 utgår från den medeltida stadens befolkning ur skilda synvinklar... (ur de inledande orden META H 2018)»

Innehåll META - historiskarkeologisk tidskrift 2017

2018-04-18 Den finns en klyscha inom musikbranschen som handlar om utgivningen av ”det svåra tredje albumet”. Utifrån en sådan metafor är det glädjande att här presentera det tredje numret av nya META - och det är ett lödigt nummer som omfattar 10 artiklar på sammanlagt över 140 sidor. Årets artiklar har en stor bredd, såväl kronologiskt som innehållsmässigt. De representerar en resa i tid och rum från tidig medeltid i svenska städer till 1900-tal i Arktis - från svenska mynt i Frisland till blodiglar i USA. Det måste betraktas som illustrativt för hur historisk arkeologi idag omfamnar ett brett perspektiv av samhället och gör arkeologin delaktig i en större historieskrivning och inte bara som en metod eller ”hjälpvetenskap”. Hälften av artiklarna i årets nummer behandlar stadsarkeologiskt material ur olika aspekter och perioder. Därtill kommer två artiklar som rör sig i stormaktstiden Sverige och med uttalad koppling till Holland. De två övriga artiklarna utgör helt separata kategorier då de behandlar blodigelodlingen i Sverige under tidigmodern tid respektive tolkningsprocessen och diskussionen kring Andrée-expeditionens öde i ishavet. Numret avslutas med en recension av en essäsamling om samtidsarkeologi. Niklas Eriksson diskuterar stormaktstidens teknologi i form av skeppsbyggeri. Utgångspunkten är det spektakulära fyndet av regalskeppet Svärdet som gick under i ett sjöslag 1676 utanför Öland. Fokus ligger på den svenska flottans förhållande till holländskt skeppsbyggeri och Svärdet som ett av de sista konstruerade enligt holländsk modell. Den följande artikeln av Frank Postma, Christiaan Schrickx och Michiel Bartels diskuterar också relationen mellan Sverige och Holland (Frisland) under stormaktstiden. Artikeln redogör för fynd av svenska mynt på landsbygden i västra Frisland. Myntfynden ligger till grund för teorier om hur den främmande valutan kom till användning av lokala handelsmän och berättar historier om hur vardagliga relationer mellan människor fortgick trots den oroliga perioden och politisk spänning mellan länderna. Georg Haggréns artikel rör sig också i en interregional sfär av samhället men i denna gång i ett tidigmedeltida sammanhang. Haggrén diskuterar implikationerna av de relativt ovanlig fynden av glasringar (smycken) som är vanligt förekommande inom slaviskt bosättningsområde. Dimensionerna på delar av materialet indikerar närvaro av barn (med slavisk härkomst?) i de svenska städerna. Diskussionen om dessa fynd öppnar för intressanta jämförelser med förekomst av t.ex. östersjökeramik i samma städer. I en artikel om Andrées olycksaliga expedition till Arktis granskar Rune Edberg de tolkningar som under åren framförts kring vad som egentligen hände och hur expeditonsmedlemmarna tills slut dog. Edberg lyfter fram betydelsen av att aktivera den materiella kulturens spår för att rekonstruera det faktiska händelseförloppet. Madeleine Bonow och Ingvar Svanberg diskuterar den sällan uppmärksammade hanteringen av blodiglar i medicinalt bruk från tidigmodern och under 18- och 1900-talet. Författarna lyfter fram vikten av att i arkeologiska projekt identifiera och undersöka hur igeldammarna var konstruerade. Detta är ett segment av det tidigmoderna samhället där arkeologin skulle kunna bidra med mycket ny kunskap som inte bara relaterar till medicinalhistoria utan också till den samtida mentalitets- och föreställningsvärlden. De följande tre artiklarna har det gemensamt att de utgår från föredrag presenterade vid ett seminarium på arkeologiska institutionen i Lund. Seminariet var en hyllning tillägnad Hans Andersson på hans 80-årsdag. Det känns extra bra att kunna presentera dessa artiklar i META då arkeologiska institutionen i Lund är medeltidsarkeologiska föreningens ursprung och METAs förra hemvist. Martin Hansson lyfter i sin artikel den viktiga frågan om definitionen av städer. Utgångspunkten är skillnader och framförallt likheter mellan städer som erhöll stadsprivilegier och sådana som inte fick det i det senmedeltida Småland. Hansson diskuterar hur regionala skillnader inom landskapet påverka platsernas identitet och hur ”stadslandskapet” uppfattas olika beroende på var man befinner sig i regionen mer än om den enskilda platsen erhållit stadsprivilegier eller inte. Stefan Larsson reflekterar över ett intressant interdisciplinärt projekt i anslutning till samtida stadsplanering i centrala Kalmar. Larsson diskuterar arkeologins och kulturmiljövårdens roll i den moderna urbaniseringen och var i planprocessen en arkeologisk undersökning kan komma in i processkedjan. I det goda exemplet från Kalmar redogörs för konsekvenserna av arkeologins inträde i planprocessen i ett mycket tidigare skede än vad som är praxis idag. Med utgångspunkt i undersökningarna i Nya Lödöse under de senaste åren diskuterar Christina Rosén implikationer för tolkningsmöjligheterna och förståelsen av en plats där så omfattande ytor som i Nya Lödöse har kunnat undersökas inom ramen för ett arkeologiskt projekt. I det mycket stora materialet framträder stadens sammanhang i en västlig och sydlig kulturell sfär tydligt. Numret avslutas med en recension av Rune Edberg, där han kritiskt diskuterar samtidsarkeologins utifrån ett arkeologiskt perspektiv. Ambitionen är att Historisk arkeologisk förenings medlemmar tillsammans ska utgöra ett aktivt forum för historisk arkeologi där tidskriften bara är en sida av föreningens verksamhet. META:s hemsida (www.histark.se) och Facebooksida är igång, och förhoppningen är att de ska bli än mer ”levande” under 2017. Styrelsen har aktivt arbetat under året för att de gamla META numren ska bli tillgängliga via vår hemsida. Vi är nu mycket glada at kunna meddela att så har blivit fallet! Gå in där på upptäcksfärd och läs för att ta del av den stora kunskapsbank och ämneshistoria som META förvaltar från 1979 fram till idag. Vem vet om du också kanske blir inspirerad att skriva nåt till nästa nummer? I så fall får du göra det i god tid före vårt nya manusstopp som kommer att vara den 1a februari. Tanken är att vi fortsättningsvis kommer att släppa det nya numret lite senare på året - i tid för hängmattan och sommarläsning. Avslutningsvis presenterar artiklarna i 2017 års META en mångfald ämnen, med författare från en rad olika organisationer, myndigheter och universitet. Vi kan därmed med tillfredsställelse konstatera att även denna årgång med råge lever upp till syftet med META: att fungera som en plattform för alla som arbetar med historisk arkeologi inom såväl universitet, museer, myndigheter som inom exploateringsarkeologi. ur Redaktionellt »

Innehåll META - historiskarkeologisk tidskrift 2016

2017-01-18 /.../ En majoritet av årets artiklar behandlar stadsarkeologi, vilket inte är särskilt anmärkningsvärt med tanke på det uppsving i antalet stadsarkeologiska undersökningar vi har sett under den senaste tioårsperioden. Vad som skiljer senare tiders arkeologi i städer från den traditionella urbana arkeologin är att det - glädjande nog - blir allt vanligare med undersökningar av stadslager från tidigmodern och yngre tid. Möjligen är det denna utvidgning in i mer skriftligt väldokumenterade århundraden som har sporrat dagens arkeologer att bredda spektrat av frågeställningar som ställs till materialet. Artiklarna som berör städer i årets META spänner därmed över ett stort register i tid, rum och ämnesval. Liisa Seppänen har i sin artikel tagit sig an uppkomsten av Turku (Åbo) i Finland, och lägger med hjälp av nya arkeologiska resultat och skriftligt källmaterial fram ett förslag på en nytolkning av stadens datering och framväxt. Hennes gedigna materialgenomgång visar bland annat att man inte kan lita blint på årtal angivna i skriftligt källmaterial, att valet av plats för en ny stad påverkades av en mångfald faktorer, och att en stads tillblivande ofta är en långdragen process snarare än något som beslutas och därmed är ett faktum. Gunilla Gardelin och Ivan Balic lyfter fram problematiken kring alltför ”tekniska” tolkningsmodeller, t.ex. när lämningar från flera tomter sammanförs vid fasindelning. Lämningarna påtvingas därigenom en samlad tolkning och datering, och man avlägsnar sig från möjligheten till insikt i människornas vardagsliv. Istället föreslås ett införande av tolkningsramen "hushåll", som definieras som en juridiskt och ekonomiskt avgränsad grupp av människor som bor på en tomt. Mattias Öbrink diskuterar i sin artikel hur skilda kulturella normer kan ta sig uttryck i det arkeologiska materialet, speglade i relationen mellan den uppbyggda miljön och de handlings- och rörelsemönster som kan iakttas i de materiella lämningarna. Hans exempel kommer från de pågående undersökningarna av Nya Lödöse, beläget inom dagens Göteborg; en stad som grundades enligt ett strikt fastställt mönster år 1473. Öbrink ser till sådant som tillgänglighet till olika ytor, förekomst av skilda aktiviteter och bebyggelsemönster, skillnader i avfallshantering m.m., och påvisar en ”Nya Lödöse-kultur” med gemensamma idéer (och avvikande uppfattningar) om hur stadslivet skulle organiseras. Joakim Wehlin bidrar med en studie om slagg och dess relation till staden Falun. Han uppmärksammar hur den massiva mängden slagg, som uppkom genom gruvhanteringen, utgjorde en viktig faktor för stadens utveckling. Slaggen påverkade i hög grad människornas fysiska omgivning och därigenom blev den, på olika sätt, en del av Falubornas identitet. Stora delar av staden är också fysiskt grundlagd ovanpå slagglager. Med utgångspunkt i påvisandet av slaggens betydelse avslutas artikeln med ett upprop till stöd för en höjd ambitionsnivå, även vid mindre arkeologiska undersökningar. Joakim Kjellberg, Bent Syse och Anna Ölund bidrar med en artikel som dels summerar den senaste konferensen för nätverket Stadsarkeologiskt Forum (SAF) som hölls i Uppsala hösten 2014, och dels för en generell diskussion kring stadsarkeologins utveckling från 1970-talet till idag. Författarna ställer sig frågan hur dagens urbana arkeologi egentligen ”mår”, och avslutar med att resonera kring utmaningar och viktiga ställningstaganden inför framtiden. Årets META berör dock inte bara urbana lämningar, utan även intressanta fynd från andra sammanhang. Ett av årets bidrag avhandlar medeltida arkitektur. Björn Ambrosiani ger i sin artikel en översikt av det förhistoriska och medeltida Adelsö med kungsgården Alsnö/Hovgården. Här presenterar han en ny rekonstruktion av det medeltida kungapalatset Alsnöhus. Tesen är att palatsets arkitektur är knuten till den maktbärande östgötska Bjälboätten. Artikeln innehåller också ett nytt förslag till hur en föregående vikingatida hallbyggnad kan ha varit gestaltad. Niklas Ytterberg och Kristin Balksten diskuterar användning och handel med kalk under tidigmodern tid. Utgångspunkten är förvisso stadsarkeologisk: ett fynd av fyra nedgrävda tunnor med kalk, vilka påträffades i Uddevalla sommaren 2014. Artikeln behandlar dock kalk ur både ett naturvetenskapligt och kulturhistoriskt perspektiv: hur kalk och kalkbruk framställdes, vilka typer av kalk som fanns, hur de skiljer sig åt och hur de förvarades och användes. Här redovisas också var de större produktionsorterna för kalk fanns, och genom en kombination av skriftliga källor och kemisk analys kan författarna dra en slutsats gällande var kalket som påträffades i Uddevalla har framställts. Magnus Källströms artikel behandlar runristningar gjorda i puts. Här redovisas ett antal nyfunna ristningar i gotländska kyrkor, samt några ouppmärksammade ristningar i västgötska kyrkor. Dessutom diskuteras den hittills enda kända runristningen i puts på en profan byggnad, kastalen vid Stensö på Vikbolandet i Östergötland. Källström lyfter också förhållandet att så få runristningar i puts påträffats i de svenska landskapen utanför Skåne och Gotland, och redovisar ett antal möjliga förklaringar till varför. Torbjörn Holback skriver om en ovanlig brandgrav som undersökts i Rasbo socken i Uppland för några år sedan. Varför graven var ovanlig ska inte avslöjas här, men Holback ställer upp ett antal hypoteser kring hur det som var udda med den skulle kunna förklaras. Med några snitt med Ockhams rakkniv landar han sedan i en spännande - och trovärdig - historia som visar på vikten av att inte söka bekräftelse i standardiserade tolkningsmönster av materiell kultur. Sammanfattningsvis presenterar artiklarna i 2016 års META en mångfald av ämnen, med författare från en rad olika organisationer, myndigheter och universitet. Vi kan därmed med tillfredsställelse konstatera att även denna årgång med råge lever upp till syftet med META: att fungera som en plattform för alla som arbetar med historisk arkeologi inom såväl universitet, museer, myndigheter som inom exploateringsarkeologi. ur Redaktionellt »

Innehåll META - historiskarkeologisk tidskrift 2015

2016-01-01 /.../ första numret av den nya tidskriften präglas till viss del av det uppdämda behov som funnits sedan ”gamla” META försvann. Här återfinns både nyskrivna artiklar och sådana som fått mogna ett par år i väntan på publicering. Den sistnämnda gruppen utgörs i första hand av de artiklar som skevs efter det åttonde Nordiska stratigrafimötet i Jönköping 2011, och som vi är glada över att få publicera här. Tre av de fem artiklarna i denna grupp behandlar problematik kring gravar. Kristina Jonsson tar upp problemet med stratigrafiska relationer mellan gravar och gravfaser på medeltida och efterreformatoriska kyrkogårdar, där fysiska överlappningar mellan gravarna sällan finns. Istället behövs ett fokus på en mikrostratigrafisk nivå, där stratigrafin för varje enskild begravning studeras för att på så sätt komma åt skillnader och likheter i begravningspraktiker. Joakim Kjellberg diskuterar kisttypologi och hur denna relaterar till samtida stilströmningar i samhället under tidigmodern tid. Det material han utgår från kommer från en stor undersökning i Uppsala domkyrka. Den tredje gravartikeln är skriven av Hanna Kivikero, som presenterar en undersökning av animalben i finska skelettgravar från historisk tid, och diskuterar deras förekomst utifrån kultiska och sociala praktiker. De båda andra artiklar som har sin upprinnelse i stratigrafimötet är skrivna av Björn Ambrosiani, som sammanfattar det omfattande stratigrafiska arbetet med materialet från undersökningarna i Birka 1990-1995, respektive Ulrika Rosendahl, som utifrån ett horisontalstratigrafiskt perspektiv presenterar en landskapshistorisk studie med utgångspunkt i den medeltida bytomten Mankby i Espoo i södra Finland. En annan grupp artiklar har tillkommit i samband med en session som hölls under den fjortonde Nordic TAG-konferensen i Stockholm 2014. Konferensens tema var ”Archaeology as a source of theory”, och den aktuella sessionen tog upp relationen mellan historia och arkeologi ur detta perspektiv. Hantverkarna i våra tidigmoderna städer är föremål för en metodiskt inriktad artikel av Göran Tagesson och Dag Lindström, som hämtat exempel från Jönköping och Kalmar. Artikelns syfte är att skapa historia utifrån en kombination av skriftliga och arkeologiska källmaterial. Författarna - en historiker och en arkeolog - argumenterar för att historia och arkeologi tillsammans genererar nya frågor men också att tolkningarna kan bli vidare och nya slutsatser kan dras. Minst lika viktigt är att de två disciplinernas företrädare inleder med en gemensam teoretisk diskussion liksom att frågeställningarna har en gemensam grund. Det handlar således inte enbart att kombinera skilda källmaterial. Liknande teman återkommer och utvecklas även i de tre andra artiklarna. Georg Haggrén utforskar på ett välinitierat sätt skärningen mellan de historiska och arkeologiska disciplinerna, med tonvikt på betydelsen för utvecklingen av det historiskarkeologiska forskningsfältet i Finland och Sverige. Liisa Seppänen diskuterar frågan om den historiska arkeologins relation till historieämnet i Finland. Denna diskussion, menar hon, är fortfarande relevant även för övriga nordiska miljöer, trots ämnets nu relativt långa tradition. Kristian Reinfjord utgår ifrån ett konkret exempel, nämligen badanläggningar som finns inrymda i privata hus, domus, i Pompeji, för att belysa hur skriftliga källor och materiell kultur kan kombineras, i det här fallet för att förstå det romerska badets sociala roll. Till sist två fristående artiklar. I den ena, skriven av John Ljungkvist, diskuteras dateringen av de yngsta brand- och kammargravarna i Uppland. Ljungkvist jämför fynden från gravarna med material från bland annat stratigrafiskt undersökta kulturlager i Sigtuna, mynt och analogier från Gotland, för att på så sätt kunna göra bättre uppskattningar av dateringarna. Resultaten visar att många av gravarna är yngre än vad som tidigare antagits, att de sannolikt är samtida med kristna runstenar från sent 1000-tal och tidigt 1100-tal, vilket bland annat ger en något förändrad utgångspunkt i diskussionen kring regionens kristnande. I Thomas Westbergs artikel är det istället lämningar med äldre datering än förväntat som diskuteras. Westberg behandlar ämnet båthus, nauster, från yngre järnålder utifrån nyligen undersökta lämningar i kvarteret Åkroken i Nyköping. De stora båthusen, som har daterats till vendel- respektive vikingatid, har legat längs åstranden innan staden växte fram, vilket bland annat gör frågan om vem eller vilka som låtit uppföra dem intressant. Den tryckta tidskriften META Historiskarkeologisk tidskrift är tänkt att kompletteras med en debattsida som återfinns på adressen www.histark.se. Först ut i raden av debattörer är Stefan Larsson och Conny Johansson Hervén, därefter kanske det är din tur? På webben finns också också flera nummer från tidigare årgångar av META- medeltidsarkeologisk tidskrift. Avslutningsvis vill vi i redaktionen rikta ett stort och varmt tack till alla er, privatpersoner såväl som institutioner, som på olika sätt hjälpt till, kommit med uppmuntrande tillrop, deltagit i uppstartsmöten och på andra sätt stöttat och underlättat omstart av förening och tidskrift. Ett särskilt tack till de institutioner som har bidragit ekonomiskt med ett startbidrag inför nyutgivningen. Redaktionen META - historiskarkeologisk tidskrift»

rss 0.91 för Tidskrift.nu: Artiklar från META H - historiskarkeologisk tidskrift

FRÅN TIDSKRIFTERNA

» Senaste nummer

REDAKTIONELLT

INFORMATION

» Om tidskrift.nu

» För tidskrifter

» Länka till oss

KATALOGEN

» Nättidskrifter

» Kulturtidskriften

SÖK PÅ TIDSKRIFT.NU

Annons:

Fastighetsbox

Forum för
fastighetsboxar

Cykelställ

Senaste nummer:

2024-11-18
Amnesty Press 3 2024

2024-11-09
Omkonst Höst 2024

2024-11-01
Signum 7

2024-10-30
Tidig Musik 3 2024

2024-10-28
Medusa 3 2024

2024-10-26
Haimdagar 3-4

2024-10-16
Konstperspektiv 4

2024-10-13
Akvarellen 3 2024

2024-10-11
Utställningskritik 4 2024

2024-10-03
Opera 4 2024

2024-09-30
SocialPolitik Höst 2024

2024-09-22
Balder 3 2024

2024-09-14
Hjärnstorm 156 2024

2024-09-13
Signum 6

2024-09-10
Medusa 2 2024

2024-09-01
Utställningskritik 3 2024

2024-08-29
Glänta 1 2024

2024-08-21
Konstperspektiv 3

2024-08-20
Karavan 2 2024

2024-08-19
OEI 104-105 2024
Utställningskritik 2 2024

2024-08-09
Fjärde Världen 2 2024

2024-07-21
Parnass 2 2024

2024-07-16
Tidig Musik 2 2024

2024-06-29
Balder 2 2024

2024-06-28
Signum 5

2024-06-25
Opera 3 2024

2024-06-23
Omkonst Vår 2024

2024-06-21
Amnesty Press 2 2024

2024-06-09
KLASS 2 2024

2024-06-02
Akvarellen 2 2024

2024-05-31
Signum 4

2024-05-28
SocialPolitik Maj 2024

2024-05-21
20TAL 10-11 2024

2024-05-20
Karavan 1 2024

2024-05-17
Opera 2 2024

2024-05-14
Med andra ord 118 2024

2024-05-13
OEI 102-103 2024

2024-05-10
Haimdagar 1-2 2024

2024-05-02
Fjärde Världen 1 2024
Glänta 3-4 2023
Amnesty Press 1 2024

2024-04-29
Konstperspektiv 2
Tidig Musik 1 2024

2024-04-26
Signum 3
Nio-Fem 1 2024

2024-04-20
Balder 1 2024

2024-04-05
Populär Astronomi 1 2024

2024-03-17
Medusa 1 2024

2024-03-16
Hjärnstorm 154-155 2023

Äldre resuméer