Locus i dubbla roller

Senaste numret av Locus, tidskrift för forskning om barn och ungdomar, har tema maskuliniteter. Rickard Jonsson är forskare på Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap och medverkar med en text om den så kallade "antipluggkulturen" som vissa menar är anledningen till att pojkar får sämre skolresultat än flickor.

Rickard Jonsson började intressera sig för ämnet när han själv arbetade som lärare i en gymnasieskola och har länge intresserat sig för genus- och identitetsskapande i olika former.

Locus tillhör ju de akademiska tidskrifterna med en bitvis akademisk ton, vilka vill du ska läsa dina texter?
– Min inställning till de texter jag skriver är att den som är intresserad av att läsa är den viktiga läsaren - det kan vara studenter, skolpersonal, forskarkolleger, eller vem som helst med intresse för ämnet. Alla är lika betydelsefulla.

Jonsson menar att en tidning som Locus är viktig just eftersom den inte bara befinner sig i det inomvetenskapliga utan också erbjuder en möjlighet för forskning att nå ut till skolpersonal som läser.
– Det är ett av få fora som har den dubbla rollen och är därför mycket betydelsefull.

Hans avhandling Blatte betyder kompis gavs ut av Ordfronts förlag och har medverkat i ett antal antologier, både akademiska och mer populärvetenskapliga. Jag undrar hur han ser på relationen mellan akademiska tidskrifter och mer allmän media, om dagspressen till exempel gör eller borde göra större ansträngningar för att plocka upp nyheter från forskningen.
– Jag tror det finns ett ömsesidigt behov och möjligen också problem här: forskare kan ofta vara (för) ängsliga för att deras poänger blir onyanserade när de presenteras i journalistisk text. Om jag ska måla upp en stereotyp skulle jag säga att akademiker ofta vill reservera sig och akta sig för att vara enkla, för att då framstå som FÖR enkla. Å andra sidan har nog de flesta forskarkolleger jag känner erfarenheten av att efter flera års forskning fått sina resultat förenklade till en catchy rubrik som de alls inte skulle ställa sig bakom, vilket förstås är svårsmält. Så detta problem finns, men icke desto mindre viktigt att få ut forskning till allmänhet, och jag tror absolut att det är möjligt och eftersträvansvärt.

Artikeln om pojkar i skolan handlar mycket om riskerna med att dela upp i kön och bli blind för det heterogena inom könen, hur ser du på framtiden, kommer vi bli bättre på att tänka vidare, någonsin slippa dikotomin och dess inneboende hierarki?
– Det är väldigt svårt att skissa framtiden, mitt material handlar ju om vad som utspelat sig, vad jag själv dokumenterat i skolan - sedan försöker jag förstå det. Där slutar mitt projekt. Men, nej, jag tror inte att vi kommer leva i en värld utan hierarkier, dikotomier och kategoriseringar. Det är en del av våra försök att förstå världen, att dela upp den i delar, att förstå en social grupp i relation till en annan. Jag tror att sociala relationer alltid innefattar detta, även om de tar sig olika uttryck i olika tider och olika sociala sammanhang. Vad vi dock kan göra är att synliggöra dessa processer och vad de får för effekter, och jag tror vi är bättre idag än för några decennier sedan på att synliggöra exempelvis kön. På så vis är vi också bättre rustade att fatta mer rättvisa och jämlika beslut, och det hoppas jag förstås ska bli ännu mycket bättre.

Läs Rickard Jonssons artikel här.

Alice Eggers

Publicerad: 2010-06-10

Köp Locus (Nedlagd)
Läs mer om Locus (Nedlagd) i katalogen
Fler artiklar knutna till Locus (Nedlagd)
Fler tidskrifter i kategori NEDLAGDA