Omslagsbild Elina Garanca

Opera nr 1 2008

Tidskriften OPERAS pris har delats ut för 21:a året i rad, även om det har haft lite olika namn under årens lopp. 2007 års pristagare Lars-Åke Thessman fick priset i samband med att Macbeth spelades på Göteborgs­Operan, där han gjort scenografin. Priset består av statyetten Eldslinga signerad ädel­smeden Sigurd Persson samt prissumman 10.000 kronor. Sponsor för priset är sedan 1996 AB Volvo.

Så här löd min prismotivering: Opera är något så ovanligt som en kollektiv konstform i individualismens tidevarv! Men varje uppsättning består av en mängd olika komponenter, där scenrummet och kostymerna utgör det mest påtagliga visuella intrycket. Lars-Åke Thessmans scenrum är ofta väsenskilda och jag har sett de flesta av dem: Elektra i Göteborg var en Bauhausinspierarad stående scenbild som påstod mycket om vad som hade förevarit i rummet. Eller Wozzeck, också i Göteborg, som hade det djärva greppet att låta scenrummet antingen förstoras eller förminskas likt en kameralins. Eller Thessmans geniala lösning på Karlstad teaters lilla tittskåpsscen när man spelade Wagners Tristan och Isolde, där scenografin var medskapande med hjälp av speglar, skärmar, projektioner och ljus som gjorde att rummet ständigt var föränderligt och som växlade mellan konkreta rum, inre landskap och evigheten. Sceno­grafi är, liksom opera, en konstform som är irrationell och som inte alltid kan förklaras verbalt. Lars-Åke Thessman har själv i en programartikel förklarat det på ett alldeles lysande sätt: ”Opera har en fullständig galen expressivitet, som både frammanar och kräver tillbaka ett bild­­språk fjärran från all realism. Just detta gör att den i sina bästa ögonblick tangerar den verkliga livsnerven”. Och så sker ofta när man ser dina scenrum Lars-Åke och det är därför våra läsare har röstat fram dig till vinnare av vårt Operapris 2007!

För Folkoperans nya konstnärliga ledare, Mira Bartov, är opera ett livselixir. Något som förhöjer livskänslan. Hon är först ut i vår serie om svenska operachefer. Nu har Bartov lagt sin första säsong 2009 och då bjuder hon på lite ovanliga verk som Giancarlo Menottis Konsuln och Georges Bizets Pärlfiskarna. Hon talar om Folkoperans arv när det gäller att ta risker. Mira Bartov anser att dagens kulturpolitik ställer krav på institutionerna för att få in i biljettintäkter, att göra fler föreställningar och att nå en bredare publik. Något som kan leda till säkra och fega val. I slutändan leder det till en nivel­le­ring inom kulturlivet där ingen vågar sticka ut och göra något annorlunda. Just nu arbetar Folkoperan ihop med Stockholms Parkteater om att få till sex föreställningar av Giacomo Puccinis enaktare Gianni Schicchi i Vitabergsparken under augusti. Nu hänger det på finansieringen som man hoppas kunna lösa med sponsorpengar, då produktionen inte är bud­ge­terad och om det blir en uppsättning vet vi först i mitten av mars.

En som har vågat och satsat på att göra annorlunda är Lars Tibell, operachef för Malmö Opera, som tog över en institution i djup kris för några år sedan. Han har lagt en repertoar som består av kända och helt otippade verk. Han är också numrets gästkrönikör och det lät vi honom vara därför att ordföranden i Region Skånes kulturnämnd gick ut i pressen och uttryckte åsikter om repertoaren i Malmö. Politikern ansåg att det är nödvändigt att en större publik kommer till föreställningarna. Tibell tycker sig se en ny ”signalgivning”. Med detta uppenbarar sig många frågeställningar som i grunden handlar om den konstnärliga frihet som scenkonstens utövare och företrädare mer eller mindre betraktat som näst intill grundlagsskyddad. Nu får politikerna huka sig i bänkarna, då Malmö­scenen nästa säsong kommer att spela Wilhelm Stenhammars Tirfing. Lars Tibell verkar vara en garant mot all form av repertoaratrofi.

Det har Vadstena-Akademien varit i decennier och om sommarens begiven­heter kan ni läsa mer om på notissidan. Notabelt är att sommaren 2010 kommer Joseph Martin Kraus Aeneas i Karthago att få sin fullständiga svenska premiär i Vadstena ­– mer än 200 år försenad.

Mot inställda föreställningar rår vi inte över och det drabbade vår medarbetare Erik Graune en decembersöndag i Milano. Då hade La Scala en endags­strejk, vilket gjorde att Patrice Chéreaus nyuppsättning av Tristan och Isolde ställdes in. Ändå kan ni läsa om en mängd föreställningar i vårt 14-sidiga recensionsblock.

Med tillönskan om god läsning!



Publicerad: 2008-03-12

Köp Opera
Läs mer om Opera i katalogen
Fler artiklar knutna till Opera
Fler tidskrifter i kategori MUSIK



Annons:

Senaste nummer:

2025-04-12
Fjärde Världen 1 2024

2025-04-10
Glänta 3-4 2024

2025-04-09
Amnesty Press 1 2025

2025-03-21
Signum 2

2025-03-08
Hjärnstorm 157 2024

2025-03-04
Utställningskritik 1 2025

2025-02-18
Opera 1 2025

2025-02-11
Tidig Musik 4 2024

2025-02-07
Signum 1
Haimdagar 5-6 2024

2025-02-02
Medusa 4 2024

2025-01-25
Utställningskritik 5 2024

2025-01-24
Amnesty Press 4 2024

2025-01-15
Populär Astronomi 4 2024

2025-01-08
20TAL 12 2024

2024-12-22
Glänta 2 2024

2024-12-16
Cora 79 2024

2024-12-13
Signum 8

2024-12-12
Fjärde Världen 3-4 2024

2024-12-08
Parnass 4 2024

2024-11-27
Opera 5 2024

2024-11-18
Amnesty Press 3 2024

2024-11-15
Populär Astronomi 3 2024

2024-11-09
Omkonst Höst 2024

2024-11-01
Signum 7

2024-10-30
Tidig Musik 3 2024

2024-10-28
Medusa 3 2024

2024-10-26
Haimdagar 3-4

2024-10-16
Konstperspektiv 4
Cora 78 2024

2024-10-13
Akvarellen 3 2024

2024-10-11
Utställningskritik 4 2024

2024-10-03
Opera 4 2024

2024-09-30
SocialPolitik Höst 2024

2024-09-22
Balder 3 2024

2024-09-14
Hjärnstorm 156 2024

2024-09-13
Signum 6

2024-09-10
Medusa 2 2024

2024-09-01
Utställningskritik 3 2024

2024-08-29
Glänta 1 2024

2024-08-21
Konstperspektiv 3

2024-08-20
Karavan 2 2024

2024-08-19
OEI 104-105 2024
Utställningskritik 2 2024

2024-08-14
Parnass 3 2024

2024-08-09
Fjärde Världen 2 2024
Populär Astronomi 2 2024

2024-07-21
Parnass 2 2024

2024-07-16
Tidig Musik 2 2024

2024-06-29
Balder 2 2024

Äldre resuméer