Text & textil #2 2024
Läs om Text & textilier på Karavans hemsida.
I sommarens nummer 2024 ser vi närmare på sambandet mellan vävar, sömnader av olika slag och texter.
Maria Küchen skriver om vävens litteraturhistoria,
Marcia Harvey Isaksson om hur en väv växer fram.
Yvonne Veras kärlek till textilier lyfts fram och en bomullsblus för ordet i en novell av
Xi Xi. Här presenteras också Xi Xis underbara hemsydda björnar och
Christian Epanyas kungar av stil, sappörerna. Två noveller, en av
Irenosen Okojie och en av
Narine Abgarjan, har vi låtit översätta, och tre kläddikter av
Tamer Fathy. Om kläder och nôteater skriver
Lars Vargö, vad prickiga tyger berättar om vår värld förmedlas av
Tina Ignell och
Eva Vargö visar vad man kan väva med papperstrådar.
Dessutom i numret, utöver temat: intervju med
Sergio Ramírez, Översättardagbok av
Anna Gustafsson Chen och minnesord över
Maryse Condé.
Innehåll
”För att vara författare måste man befria sig från politikens skuggor”
Intervju med Sergio Ramírez
Att fånga en kaotisk tid
Anna Gustafsson Chen skriver Översättardagbok
Barnlitteratur: Till kända och okända platser
Suzanna Petersson Kero tipsar om fem nya bilderböcker
Vändpunkter, genimyter och dödliga gifter
Filip Lindberg tänker på ett par böcker av Benjamín Labatut
Strömmar av begär
Christina Kullberg skriver till minne av Maryse Condé
TEMA: Text & textil
Texter och textilier är släkt
Maria Küchen om väven och skriften
Ericah, Yvonne och minnenas vävar
Karolina Jeppson möter Ericah Gwetai, Yvonne Veras mor
Blusen
En betraktelse av Xi Xi
En mönstrad berbermatta
En dikt av Xi Xi
Nallebjörnarnas krönika
Xi Xis textila hantverkskonst
Jag väver, alltså finns jag
En text av Marcia Harvey Isaksson
När kläderna går in i sitt garderobsmörker
Tre dikter av Tamer Fathy
Mattan
En novell av Narine Abgarjan
En annan sida av papperet
Eva Vargö väver med papperstrådar
Barnlitteratur: Kungar av stil
Christian Epanya och sappörerna
En prick är en prick är en prick
Med Tina Ignell i prickarnas värld
Mirakelbär
En novell av Irenosen Okojie
Kläderna gör skådespelaren
Lars Vargö om klädedräkternas roll inom japansk teater
I min mammas kläder
Dikt av Anjum Hasan
Omslagsillustration:
Emelie Gårdeler
Redaktörsord
Tygernas sång Birgitta Wallin
Textilen växer fram rad för rad som en dikt utan slut. Namn träder fram bokstav för bokstav och förevigas. Så länge en människa är ihågkommen lever hon. Mina anmödrar lever i mig och i väven.
Så skriver väverskan
Marcia Harvey Isaksson. Och tankarna går till kökshanddukarna jag använder varje dag, med mina initialer påsydda. Det var farmor som broderade dem. Sirliga bokstäver på mjukt bomullstyg.
I det här numret ser vi närmare på sambandet mellan textilier och texter.
Maria Küchen skriver om textiliernas språk, att det är ”tyst text om kvinnors arbete”. Också hon tänker på sin farmor, som vävde linnetyg till kökshanddukar. ”Det vibrerar en tyst berättelse i kvinnors vävar, en text som aldrig skrevs”, menar hon. Men den lever vidare genom händernas arbete. Min farmor stickade också, raggsockor och vantar till oss barnbarn; hon var alltid sysselsatt. Och där fanns mormor som knöt ryamattor och som sydde dukar med små små stygn, högt upp i åren. Att hon kunde se de pyttesmå tecknen som stygnen bildade! Hon broderade bonader också. En som avbildar årets alla månader sitter på väggen i vårt sommartorp. Min moster vävde mattor, jag fick en som liknar himmel och hav med lekande ljusblå nyanser och skymningsblått. De är borta nu, far- och mormödrarna, mostern, men de är med oss på sitt vis.
Textilierna bär med sig en mängd berättelser om människan.
Marcia och
Maria är två av de skribenter som bjuder in till den textila världen i det här numret. Fyllt av flödande tyger och färgkaskader. Det har kommit till genom ett samarbete med
Vävmagasinet, och jag vill rikta ett varmt tack till dess chefredaktör
Tina Ignell. Hon medverkar också med en text, som handlar om prickar och vad prickiga tyger berättar om vår värld.
I flera av numrets texter är kläder huvudpersoner. Till exempel i Xi Xis novell ”Blusen”, där en enkel bomullsblus har ordet. Hos den egyptiske poeten
Tamer Fathy springer långbyxorna omkring och leker kurragömma. Han har skrivit en hel diktsamling med ”kläddikter”, här finns tre av dem översatta.
Yvonne Vera, en av Zimbabwes stora författare, älskade det textila hantverket och känslan av olika tyger, och hon sydde gärna sina egna kläder. Karolina Jeppson har träffat Veras mor, som skrivit en bok om dottern.
Barnboksförfattaren och illustratören
Christian Epanya lyfter i en av sina böcker fram de kongolesiska sappörerna, färgstarka modeprinsar med attityd och exklusiv klädstil. Läs mer om detta fenomen i Suzanna Petersson Keros text.
Stor vikt läggs vid klädseln också inom de japanska teaterformerna.
Lars Vargö ger en ingående beskrivning av nôteaterns konstverk till klädedräkter och den närmast ceremoniösa procedur skådespelaren genomgår för att ta på sig dem.
I
Irenosen Okojies novell dyker en karismatisk kläddesigner upp i stan. Med klänningarna han skapar lockar han fram kvinnornas skönhet, och de avgudar honom. Men vem är han egentligen?
Vävningen har en lång historia bakåt i tiden, men dess metod är på intet vis uträknad. Till exempel hade den en viktig roll i samband med en synnerligen modern tilldragelse: månfärderna.
Maria Küchen berättar i sin text fascinerande om rymdfartens behov av väverskor.
Att väva med papperstrådar, hur går det till? Textilkonstnären
Eva Vargö visar.
Om en försvunnen hemvävd matta, om kärlek och krigets sorger, berättar den armeniska författaren
Narine Abgarjan i sin gripande novell.
Vad mer i detta nummer? Jo,
Xi Xis nallebjörnar! Dem får ni ju inte missa. Hon började tillverka dem för att återfå motoriken i sin högra hand, som hon skadat. Med outsinlig kreativitet sydde hon både björnar och kläder till dem. Så småningom trädde personer ur kinesisk historia och litteratur fram i gestalt av dessa björnar.
På numrets sidor finns också ett och annat utöver textiltemat. Som en intervju med
Sergio Ramírez, som nyss besökte Stockholm. Han betraktas som den mest betydande nicaraguanske författaren idag. Men han är inte längre välkommen i sitt eget land, utslängd av sin forne stridskamrat från revolutionens dagar, president Daniel Ortega, som dessutom fråntagit honom medborgarskapet. Ramírez har på gamla dar tvingats börja om i ett nytt land. Men han fortsätter skriva. Han har god insyn i maktens mekanismer sedan han själv var vicepresident på åttiotalet, och hör till en växande skara av tidigare högt uppsatta politiker som skriver deckare om maktspel och den förda politikens inverkan på medborgarna. I Sverige har vi exempelvis Jonas Sjöstedt, fortsatt politiskt aktiv till skillnad från Ramírez, som understryker att för honom var det nödvändigt att lämna politiken för att kunna skriva.
Vi sörjer
Maryse Condé som gick bort i våras, en författare vi följt sedan länge. I Karavan har vi haft glädjen att få publicera både texter av henne (däribland ett oförglömligt familjeporträtt i nr 3/2007) och texter om henne. Här i numret skriver
Christina Kullberg om henne, om begäret som kraft och om allt det som Condé tillförde den karibiska litteraturen.
Översättardagboken – artikelserien vi startat där översättare skriver om sitt arbete – har fått uppskattande tillrop av intresserade läsare. Det är spännande att få glänta på dörren till översättarens innersta kammare, ta del av problem och lösningar. Denna gång skriver
Anna Gustafsson Chen, översättare från kinesiska, om en roman som kräver en mängd efterforskningar. Hon är fullt upptagen med att hitta fungerande personnamn på svenska och de rätta orden för undermediciner, militära regementen, växter och djur … För att inte tala om allt hon behöver lära sig om det komplicerade politiska läget i norra Kina på 1920- och 30-talen, om metoder att förutspå vinst i spel, om opiumrökning och mycket annat.
När jag skriver det här är det bara början av juni, och sommaren ligger framför oss som ett ljust löfte. Kära läsare, ljuvliga dagar önskar jag er!
Publicerad: 2024-08-20
Köp Karavan
Läs mer om Karavan i katalogen
Fler artiklar knutna till Karavan
Fler tidskrifter i kategori LITTERATUR
Fler tidskrifter i kategori GLOBALT
