Libertas:2 Vi älskar frihandel

Vi älskar frihandel

De nya eller höjda tullmurarna liksom avstängningsåtgärder av annat slag har krympt samman den internationella handeln men därmed också produktionens omfång i de olika länderna. Varken lönesänkningar eller nedsänkningar av sociala välfärdsåtgärder har ställt den nationella produktionen gynnsammare gentemot utländska konkurrenter som handlat likadant. Men man har försvagat massornas köpkraft och minskat den inre omsättningen. […] Den svenska socialdemokratin är medveten om att endast genom internationellt samarbete kan verklig räddning vara att finna för ett av kriser härjat näringsliv (Ernst Wigforss, ”Krisen och socialismen” ledare i Västerbottens Folkblad, 1932).

Ernst Wigforss skrev detta i en tid då världens länder hade valt att möta en kraftig ekonomisk recession med tullar och slutenhet. En politik som resulterade i fördjupad ekonomisk kris och massarbetslöshet. Wigforss grundläggande argumentation för frihandel var densamma som för dagens socialdemokrati: jobben här hemma och solidariteten med den övriga världen.

Socialdemokratins konsekventa frihandelslinje bygger på insikten om att protektionismen alltid slår hårdast mot de minst bemedlade. Det är arbetarklassen som hårdast märker konsekvenserna när priserna ökar och avsättningen av produktionen minskar och det är de fattigaste ländernas befolkning som drabbas svårast när de förvägras att sälja sina produkter till den rikare världen.

Frihandel är i teorin något väldigt enkelt men i praktisk politik avsevärt svårare. När branscher, regioner eller hela nationer drabbas av den hårda strukturomvandling som är den ofrånkomliga konsekvensen av öppenhet är det svårt att stå på barrikaderna och sjunga frihandelns lov. Men den svenska arbetarrörelsen har faktiskt gjort precis detta. Svenska löntagare och deras fackliga organisationer accepterar att branscher som inte är konkurrenskraftiga slås ut och att löntagarna därmed blir arbetslösa.

Istället för att strejka, kasta tomater och bränna bildäck väljer de svenska löntagarna vid arbetslöshet att komplettera sina yrkeskunskaper med en AMS-kurs, att läsa upp betygen på Komvux eller att börja plugga på högskolan. Detta är tillsammans med anständiga ersättningsnivåer i våra gemensamma försäkringssystem den modell som vi socialdemokrater valt för att möta strukturomvandlingen.

Vår modell har tjänat Sverige väl och det är en modell som kommer att bli allt viktigare när den internationella konkurrensen tilltar. En konkurrens som kommer att ställa än högre krav på vår förmåga att ställa om och lära nytt.

Intet av detta har högern fattat. Högern väljer att gå till val på en politik för att rasera det som har bidragit till att Sverige har en av världens mest internationaliserade och konkurrenskraftiga ekonomier. Det är motbjudande att se den svenska högern brösta sig som goda frihandelsvänner. En höger som njuter frukterna av att Sverige är öppet för handel med omvärlden men som vägrar att solidariskt betala den gemensamma försäkringspremien i form av ett samhälle som ger människor kraften och möjligheten att ställa om. Högern har förvanskat idén om frihandel till att vara synonymt med ett samhälle utan anständighet och grundläggande fackliga rättigheter. Detta är inte en rimlig definition.

Facklig organisering är en väsentlig del i en sund marknadsekonomi. Faktum är att arbetsgivare i Sverige (tillskillnad från nästan alla andra länder) är fria att betala vilka usla löner de önskar. Men just på grund av att vi lever i en marknadsekonomi så har löntagarna möjligheten att avstå från att acceptera den lön som arbetsgivaren erbjuder. Löntagarna kan även, om de så önskar, välja att kollektivt bojkotta – läs: strejka - de arbetsgivare som vill dumpa lönerna. Fackliga rättigheter står inte i motsättning till öppenhet. Tvärtom är fackliga rättigheter en väsentlig del i en dynamisk marknadsekonomi som bejakar öppenhet, konkurrens och frihandel.

Men frihandel handlar inte enbart om att skapa goda förutsättningar här hemma i Sverige. Frihandel är också den enskilt viktigaste åtgärden för att skapa rättvisa globalt. Det teoretiska fundamentet för frihandel bygger på den enkla insikten att vi bör utföra de arbetsuppgifter där vi har de största komparativa fördelarna. Många fattigare länder har inga möjligheter att konkurrera med kapitalintensitet eller arbetsproduktivitet. Deras komparativa fördel bygger på att konkurrera med billig arbetskraft. Det är vår solidariska skyldighet att se till att dessa länder fullt ut ges möjligheten till att nyttja denna (enda) möjlighet för att bryta fattigdomen och skapa välstånd.

De senaste 10 åren har inneburit en fantastisk utveckling. Miljontals människor har tack vare en öppnare och friare handel lämnat armod och misär. De asiatiska tigrarna var under 1980-talet exemplen på hur öppenhet mot omvärlden kan skapa utveckling och välstånd. Tigrarna har under de senaste 10-20 åren följts av en lång rad andra länder som ökat sitt välstånd genom att vara öppna. I exempelvis Indien - världens största demokrati - är tillväxten närmare tvåsiffrig. Detta är en direkt konsekvens av att Indien har lämnat en misslyckad protektionistisk politik med planekonomiska inslag och istället valt en marknadsorienterad och allt öppnare ekonomisk politik. Miljontals indier har tack vare det ökade välståndet fått ett anständigare liv

Vi har all anledning att välkomna denna utveckling och vi har en skyldighet att medverka till att driva på inte minst EU i de förhandlingar som nu pågår inom ramen för världshandelsorganisationen WTO. Det är oanständigt att flera (de flesta) rika länder väljer att prioritera kortsiktiga nationella särintresse på bekostnad av utveckling och rättvisa globalt. Som frihetliga socialdemokrater har vi all anledning att protestera mot denna djupt orättfärdiga politik.

Det finns beräkningar som visar att ett ambitiöst resultat av WTO-förhandlingarna skulle kunna lyfta fler än 140 miljoner människor ur fattigdom. Detta är väl om något ett bevis på varför frihandel är en förutsättning för en mer solidarisk, friare och jämlikare värld.

Upp till kamp för frihandeln!

Torbjörn Hållö
redaktör


Publicerad: 2006-05-09

Köp Libertas
Läs mer om Libertas i katalogen
Fler artiklar knutna till Libertas
Fler tidskrifter i kategori FÖR BARN & UNGDOM
Fler tidskrifter i kategori ALLMÄNNA