DIASPORA/DIJASPORA

Människor är verkligen mer lika än olika

- För oss på Diaspora har ordet invandrare negativ betydelse idag. Ett bättre, mycket bättre uttryck är "nya svenskarna", Vad säger du?

- I de flesta sammanhang är det inte intressant att skilja ut gruppen invandrare från resten av Sveriges befolkning. Men i de få sammanhang när det är intressant tror jag att ordet invandrare får leva kvar för att beteckna just människor som har invandrat till Sverige. Jag har lite svårt för förfinande omskrivningar - en städare är en städare även om man kallar honom lokalvårdare! Däremot är det ju helt galet att kalla invandrarnas barn för invandrare. De är helt enkelt svenskar.

- Zvonimir Popovic har kommit ut med sin andra bok som närmar oss läsare till de aktuella änmena om "nya svenskarna" och deras möte med det svenska samhället. Båda böckerna har väckt intresse hos läsarna vilket tyder på att det finns intresse för denna typ av litteratur. Men det är flera jornalister än skönlitterära författare som vågar beskriva invandrarsituation i Sverige i form av en bok. Varför är det så?

- Ingen aning faktiskt. Men även bland den infödda befolkningen finns det betydligt fler journalister än skönlitterära författare.

- Din bok (En gravad hund med undertitel Det svenska språket i en mångkulturell vardag) handlar om invandrare. Du är en riktigt bra kännare av invandrarnas situation i Sverige. Kan du jämföra invnadrarnas situation i Sverige idag med hur det var fem år tillbaka?

- Jag tycker att mycket faktiskt har blivit bättre. Sakta men säkert börjar Sverige röra sig mot en sann mångkultur. Jag tycker att jag ser det när jag besöker skolor, där beteckningen invandrare inte används så mycket, och om den används så används den inte för att beteckna svenska barn och ungdomar med invandrade föräldrar. Och jag tycker att jag ser att invandrarna också gradvis vinner tillträde också till makten. När jag läser pressmeddelanden från Regeringskansliet är det förvånansvärt ofta som jag ser att den som skriver under har ett namn som signalerar utländsk bakgrund. Och när jag ser Aktuellt och Rapport möter jag nyhetsuppläsare med svart hår och namn som riskerar att vricka tungan av infödda svenskar. Men fortfarande är det svårt för dem som talar bruten svenska att bryta igenom.

- Har du svårt att förstå de nya svenskarna p g a bristfälligt språk?

- Nej, nästan aldrig. Det är klart att det ofta händer att jag inte förstår enstaka meningar, eller att jag missuppfattar någon fras. Men allt jag behöver göra då är att säga: Va? Bara man vill få kommunikationen att fungera så gör den det, även om det ibland kan krävas mer energi än när jag talar med en infödd svensk som jag kanske har känt i halva mitt liv.

- Kan du berätta någon rolig händelse i kontakt med invandrare?

- Rolig? Jag har väl inte roligare med invandrare än med infödingar... Min man är invandrare och vi har ofta roligt. Och roligt var det i somras när vi var på vårt lantställe på Öland. Det är mer utvandrarbygd än invandrarbygd – många ölänningar lämnade Sverige för hundra år sedan och flyttade till Amerika. I vår by och grannbyarna på södra Öland bor inga invandrare, men i somras hittade jag och min man och vår kompis Charlotta en restaurang som heter Pampas och som drivs av en man från Argentina. Han och hans fru (infödd svenska) hade flyttat till Öland för att landskapet där liknar Argentina och nu driver han en anspråkslös krog med grill i en trädgård. Det
visade sig att hans egentliga yrke var klarinettist – precis som Charlottas! Så de satt och pratade om symfonier och gemensamma vänner hela kvällen, och jag kände att vi människor är verkligen mer lika än olika.

- Vad är syftet med din bok?

- Att slå hål på myten att språket är nyckeln till arbetsmarknaden. För det första diskrimineras barn till invandrare även om de är födda i Sverige och talar perfekt svenska. Forskning precis från Stockholms universitet har jämfört chanserna på arbetsmarknaden för ungdomar med två infödda föräldrar och ungdomar med minst en invandrar föräldrar. Det visar sig att om man jämför barn som har växt upp i samma område, som har samma skolbetyg (även i svenska) och vars föräldrar har samma utbildningsnivå så är risken att bli arbetslös 30 procent högre för barn till invandrare. Det bevisar att språket inte är nyckeln till arbetsmarknaden. Dessutom – och det är det min bok handlar om – så går det alldeles utmärkt att klara sitt jobb även om man har
en brytning. De allra flesta invandrare i Sverige jobbar och de klarar sina jobb bra. Det handlar bara om att komma in i arbetslivet – att få en chans.

- Hur kan Diasporas läsare beställa din bok?

- Den finns att köpa i välsorterade bokhandlar. Skulle bokhandeln inte ha boken, kan de beställa hem den från Carlssons förlag så att kunden kan hämta den efter någon vecka.

Aco Dragicevic

www.dijaspora.nu

Publicerad: 2001-12-11

Köp Diaspora
Läs mer om Diaspora i katalogen
Fler artiklar knutna till Diaspora
Fler tidskrifter i kategori ALLMÄNNA
Fler tidskrifter i kategori TIDSKRIFTER PÅ ANDRA SPRÅK