Inget besked om stöd till nättidskrifter

på bilden: Marita Ulvskog och Siri Reuterstrand, fotograf: Bengt O. Björklund


Onsdagen den 25/8 presenterade sig den nybildade Föreningen för Sveriges nättidskrifter (FSN) genom att hålla en offentlig debatt på Kulturhuset i Stockholm. Temat var: När och hur ska nättidskrifterna ta över? Medverkande var Marita Ulvskog, kulturminister, Siri Reuterstrand, redaktör på Alba och ordförande i FSN, Linda Leopold från audodiakt.net samt Christoffer Kittel från revolver.nu. Moderator var Peppe Engberg från Dagens PS.

– Varför debatt? frågade inledningsvis Peppe Engberg. Vad har ni i FSN för krav på Marita Ulvskog?

– Vi är upprörda över det luddiga regelverket, som inte hänger med, svarade Siri Reuterstrand. Nätet är inte så nytt längre, men vi vet inte vad som gäller med ansvarig utgivare till exempel. Hur gör man med referenslänkar; får man citera? Vi vill ha ordning och reda bland reglerna. Det handlar också om att vi vill höja statusen för nättidskrifterna. Papperstidskrifterna får mer uppmärksamhet och erkännande i media.

Även Christoffer Kittel kände av en vilsenhet vad gäller regelverket för nättidskrifter:

– Vi lever i ett kvasilandskap mellan fanzine och riktig tidskrift. "Ja, men ni gör det där på er fritid", får man höra. Samtidigt är det ju en otrolig möjlighet, baserat på folk som vill göra det. Det behövs inget kapital. Men att göra det på ett professionellt sätt är svårt utan pengar.

Linda Leopold fyllde i med att säga att hon lägger lika mycket kraft på artiklarna i autodidakt.nu som det hon skriver till Bon eller DN.

– Men det funkar inte att jobba gratis när man ska försörja sig som journalist, även om det är låga produktionskostnader på nätet.

Marita Ulvskog svarade på de olika inläggen genom att erkänna att det inte hade hänt så mycket med regelverket och stödsystemen vad gäller nättidskrifter. Men hon såg ändå väldigt positivt på framtiden för Internettidskrifter.

– Här öppnar sig en möjlighet för var och en att bli redaktör för egen tidning och skriva vad som helst, bli tidningsägare. Andra sidan av friheten är att det finns liten möjlighet att sätta upp regler. Det är därför svårt att använda skattepengar till detta. Friheten har sitt pris.

Två olika stödsystem var uppe till debatt under kvällen. Kulturtidskriftsstödet omfattar i dag sammanlagt 20 miljoner kronor, varav endast cirka 14 miljoner går direkt till tidskrifterna. I år får 115 tidskrifter stöd av de 190 som ansökte. Reglerna för kulturtidskriftsstödet tillåter i dagsläget inte ett stöd till nättidskrifter.

Presstödet omfattar i dag cirka en halv miljard kronor. Den största delen, produktionsstödet, går till andratidningar på en ort. Pressutredningen 1995 föreslog att tidningar på nätet inte skulle omfattas av stödet – vilket regeringen gick emot. Formellt finns det inga hinder. Men praktiken ser annorlunda ut. Marita Ulvskog berättade att hon blivit uppvaktad flera gånger av en redaktör som ville starta en dagstidning på nätet, men att det hittills inte gått att bevilja några pengar till det projektet. Reglerna om att tidningen ska kunna redovisa ett visst antal betalande prenumeranter sätter hinder i vägen. Återigen är problemet att regelsystemen för att få stöd inte är anpassade till verkligheten på nätet.

Marita Ulvskog menade att det i dag inte finns pengar till att låta kulturtidskriftsstödet omfatta också nättidskrifter.

– Då måste det till mer pengar, eller så måste vi börja ställa tidskrifterna mot varandra. Men det vore dumt att säga nej till en växande del av tidskrifterna.

När kanske hälften av alla tidskrifter är nätbaserade kommer situationen att tvinga fram ett stöd även till dem, trodde Marita Ulvskog. Som dock ansåg att många nättidskrifter borde kunna klara sig på marknadens villkor.

– Man måste hitta sätt att ta betalt för de lite bredare tidskrifterna. Ska det ske genom annonser? Eller kan man ta avgifter av dem som läser, som stora dagstidningar gör för sina arkiv? Om vi har kvar en kulturpolitik, som säger att man ska stödja det som inte kan klara sig på marknadens villkor, då kommer ett stöd även till nättidskrifter.

Men inga löften utfärdades för kvällen av Marita Ulvskog, som dock tyckte det var bra att nättidskrifterna bildat en förening.

Och FSN behövs säkert som lobbygrupp. Det var en första framgång för föreningen att kulturministern över huvud taget tog sig tid att komma.

– Tidigare har Marita Ulvskog inte visat något intresse för nättidskrifterna, berättade Siri Reuterstrand.

Andreas Björsten

Publicerad: 2004-09-01