Att slåss där man står

Tidigare publicerad i Aftonbladet 2004-01-07


KAMPEN BYTER LAND

Den 16-21 januari hålls folkrörelsekonferensen World Social Forum. Denna gång inte i brasilianska Porto Alegre, utan i indiska Mumbai.

Flytten är delvis ett resultat av maktkamp; den fransk-brasilianska dominansen skulle brytas och ett sätt var att låta forumet ambulera.

En del av den interna kampen förs, hovsamt nog, i bokform. Det senaste året har det kommit en mindre lavin av debattböcker som försöker staka ut den globala rättviserörelsens framtid: Alex Callinicos An anti-capitalist manifesto, samlingsvolymen A better world is possible och George Monbiots The Age of Consent för att bara nämna några.

...OCH KNYTER BAND

För oss som inte gitter plöja alla dessa tegelstenar förs debatten i kortform i tidskrifter och tidningar. I senaste numret av tidskriften Röda rummet pläderar till exempel metallarbetaren och frilansskribenten Lars Henriksson för så kallad social movement unionism, det vill säga fackföreningar som kämpar också utanför fabrikerna, med politiska och sociala frågor, och som inte är rädda att knyta band till andra organisationer.

Det låter bra. Den globala rättviserörelsen har engagemanget, facken har maktmedlen. Och det fungerar: I Sydafrika, Sydkorea, Brasilien och Kanada.

...ÄNDA NER PÅ GOLVET

Henriksson har, till skillnad från mig själv, givit upp hoppet om de svenska facken på central nivå. Istället litar han till lokala initiativ. Som när Attac på Volvo stöttade strejkande amerikanska bilarbetare.

Man behöver inte åka till Mumbai för att rädda världen, alltså. Det går bra att slåss där man står.

Petter Larsson

Publicerad: 2004-01-14

Köp Röda Rummet
Läs mer om Röda Rummet i katalogen
Fler artiklar knutna till Röda Rummet
Fler tidskrifter i kategori SAMHÄLLE, MILJÖ & POLITIK