Tema Miljö #2 2022

Efter två långa år med restriktioner ser det ut att kunna bli en nästan normal sommar 2022. Vi ser alla fram emot att få musicera, turnera, gå på konsert och uppleva kultur i samklang med andra människor. Ett öppet samhälle är ju en förutsättning för blomstring och utveckling och det verkar som om vi äntligen ska kunna få njuta av allt det.

Temat i detta sommarnummer är MILJÖ, ett aktuellt tema med många aspekter. En fråga vi ställde oss var på vilket sätt en historisk teatermiljö skiljer sig från en modern motsvarighet när man sätter upp ett verk skapat för mellan 250 och 400 år sedan. Per-Erik Öhrn har stor erfarenhet som regissör av både barockopera och modernare verk och berättar om de fördelar och nackdelar regissören möter i den historiska miljön, i det här fallet Drottningholmsteatern.

En annan fråga gäller scenkonstens miljöavtryck. Finns det en medvetenhet om problemen och hur agerar man i teaterledningarna för att motverka negativa effekter av verksamheten? Tidig Musik gick ut med frågan och fick svar från två av våra stora scener för tidig dramatik: Drottningholmsteatern och Vadstena-Akademien.

Ännu en miljöfråga kom upp: Vilka krav måste man ställa på miljön där historiska dokument och föremål ska bevaras? Tidig Musik frågade Victoria Juhlin, konservator på Carolina Rediviva — Uppsala Universitetsbibliotek — och Sofist Skoglund, samlingsansvarig på Scenkonstmuseet, om hur de gör för att skydda sina samlingar.

På Björkö i Göteborgs norra skärgård finns sedan några år tillbaka Kulturkuben, en miljö för musikaliska möten med en omfattande samling av tidiga klaver. I text och bild berättar Jon Liinason och Ulrika Davidsson om hur iden växte fram och om hur Kulturkuben förverkligades.

Vad är det i den skånska miljön som gör att det finns så många tidig musikensembler i Sveriges sydligaste landskap? Joakim Peterson i Camerata Øresund, Ute Goedecke i Ensemble Marc Balticum, Emelie Roos i Höör Barock och Johan Linderoth i Ensemble Lundabarock berättar om sin verksamhet.

Sven Ove Hansson har i två tidigare artiklar i Tidig Musik (nr 1 och 4, 2017) berättat om musikautomaternas historia. Nu återkommer han med en avslutande artikel, där han går igenom automaternas begränsningar och möjligheter och diskuterar deras användbarhet som källa för att bättre förstå tidens uppförandepraxis.

Det har som sagt blivit möjligt att arrangera större sammankomster igen. Detta har i sin tur öppnat dörren för internationella gästspel, något som syns i programmet för årets upplaga av Stockholm Early Music Festival som öppnar portarna i början av juni. En av de många internationella gästerna under årets SEMF är den tyska gambisten Hille Perl. Erik Rynell har intervjuat henne inför Sverige-besöket.

Efter två år med pandemirestriktioner är konsertkalendariet och festivalsidorna äntligen välfyllda igen. Sommaren är på ingång och i år kan vi åter ta vara på alla möjligheter den erbjuder.

Vi önskar alla våra läsare en riktigt fin tidig musik-sommar!

Redaktionen



Redaktionssidorna

Nytt Om Tidigt

Operaregi i historisk miljö Per-Erik Öhrn

Bevarandemiljö Victoria Julin och Sofia Skoglund

Kulturkuben: miljö för instrument Jon Liinason

Sida vid sida i Göteborg Hillevi Hogman

Hille Perl — med en gamba i världen Erik Rynell

Miljö för tidig, musik: den skånska myllan Joakim Peterson, Emelie Roos, Ute Goedecke & Johan Linderoth

Sommarens festivaler

Scenkonstens miljöavtryck Anna Karinsdotter & Nina Sandström

Ska vi efterlikna de gamla musikautomaterna? Sven Ove Hansson

Medlemsnytt Föreningen för Tidig Musik

Konsertkalendarium

Publicerad: 2022-06-11

Köp Tidig Musik
Läs mer om Tidig Musik i katalogen
Fler artiklar knutna till Tidig Musik
Fler tidskrifter i kategori MUSIK