Artes nr 2/02

Nytt stort ARTES-nummer om IDYLLEN! Perfekt till sommaren - att ligga i hängmattan och få lite perspektiv på idyllen...

BESTÄLL ELLER PRENUMERERA:

http://www.artes.se

INNEHÅLL:

Tore Wretö Den svåra konsten att fånga det enkla livets lycka
Knud Sørensen Dikter
Per Strömberg Designade dagdrömmar
Lars-Inge Nilsson Bä bä vita lamm: Eller: Vad är pastoralt i Pastoralsymfonin?
Thomas Ek Et in Arcadia ego: Om dödens närvaro i idyllen med utgångspunkt i Hans Ruins Rummet med de fyra fönstren
Jonas Ellerström På gårdagens kullar: Idyll och pastoral i den progressiva rocken
Claes Caldenby Är inte idyllen nästan all right?
Anna Brodow Gyllene tider: En kulturpolitisk idyll
Pontus Kyander Att flyta och att falla: Om Linda Orloffs fotografi
Anders Mortensen Trevnadens provokation
Gertrud Sandqvist Ömsesidighet: Om Matts Leiderstams konst
Jana Witthed Kristallandets skeppsbrutna
Fredrik Nyberg Fyra tragedier
Academia

Bilder av: Matts Leiderstam, Linda Orloff, Peter Land & Torbjørn Rødland

* * * * * * * * * *

Idyll? Idag? I konsten? Finns det inte något självmotsägande i den tanken? Är inte det idylliska någonting vi instinktivt förknippar med det förflutna? Eller åtminstone förpassar till den politiska utopins eller populärkulturens behagliga men förrädiska förenklingar?

I en tid när konsten har raserat alla murar och fritt passerar alla gränser kanske idyllen är vårt enda kvarvarande tabu. Konstens fält har nyanserats så pass att det förmår täcka upp i stort sett varenda mänsklig känsla. Men hur är det med trevnaden, välbefinnandet, ja, lyckan? Allt är tillåtet - utom att må riktigt bra.

Ingenting är svårare att framställa konstnärligt än det idylliska. Hur åstadkommer man, utan att det blir mjäkigt eller artificiellt, det stora välbefinnandet? Det som borde vara det enklaste har blivit det svåraste.

I det här numret av Artes kikar vi på idyllen som genom ett kalejdoskop. Varje nytt perspektiv skapar ett nytt mönster, men någon slutgiltig bild uppstår aldrig. Det slutgiltiga är nämligen konstens dödsfiende.

Tore Wretö, som med sin utsökta bok om den västerländska idyllens historia, Det förklarade ögonblicket från 1977, nog får betraktas som landets ledande expert på idyllen, inleder med en nyskriven historisk utblick. Därpå störtar vi omedelbart in i något så våghalsigt som en samtida idylldiktning, dansken Knud Sørensens trädgårdsdikter, utgivna förra året.

Så vrider vi på kalejdoskopet och finner »designade dagdrömmar« i Walt Disneys anda, fria reflektioner kring Beethovens Pastoralsymfoni och dödens närvaro i idyllen, »Et in Arcadia ego«, med utgångspunkt i Hans Ruins tveeggade idyller. Vi konfronteras också med idyllen i den förkättrade symfonirocken, och vi förflyttas till ett innerstadstak i Stockholm, där en radhusidyll en aning oväntat är på väg att växa fram. Vi möter det idylliska pensionärsboendet i ett egenartat konstprojekt och de bråddjupa underströmmarna i konstnären Matts Leiderstams skenbara idyller.

Om läsaren därmed har låtit sig lockas in i idyllen får hon sin pastorala känsla omkastad av de avslutande dikterna, Jana Wittheds oroande tjeckiska bilder och Fredrik Nybergs tragiska dissonanser.

Artes

Publicerad: 2002-07-01

Köp Artes (Nedlagd)
Läs mer om Artes (Nedlagd) i katalogen
Fler artiklar knutna till Artes (Nedlagd)
Fler tidskrifter i kategori NEDLAGDA