Vetenskapsrådet och kulturen

Vetenskapsrådet driver tolv webbplatser och en av dom är forskning.se där resultat från offentligt finansierade forskningen presenteras för det allmänna. De arbetare utifrån fem ämnesområden; Samhälle & Kultur, Hälsa & Medicin, Natur & Teknik, Miljö, Utbildning & Skola. Artiklarna kan sedan filtreras utifrån Nyheter, Redaktionellt eller Teman. Ämnet Miljö är inte ackompanjerat med något ytterligare, utan kort och gott, miljö. Och mer kanske inte behövs, det stora flertalet av oss lär i tidig ålder förstå att det handlar om klimat, föroreningar, smuts, kontamination, nedsmutsning, nedskräpning, avfall, utsläpp, miljöförstöring m.m. Ämnet har över tid i stigande grad gripit in i våra liv och associerar som synes till en hel del.

Nu finns en för mig gnagande irritation (ligger dock inte sömnlös) och det gäller begreppet "kultur". Varför kopplar man samman det till "samhälle" och inte till andra kategorierna? All forskning och vetenskap ryms väl i kulturbegreppet, det kapslar väl in rubbet? Vad är kultur? Eller helt enkel struntar i begreppet för att se till att det inte imploderar?
En artikel som berör flera ämnesområden visas med flera av de grafiska symbolerna. Det är ju bra. De grafiska symbolerna visas i vinjettbilden.
Jag tycker att kultur-, odlingsbegreppet borde vara ett kitt som håller samman entiteter och inte figurerar som en slags förgyllning. På det här sättet drar begreppet isär forskning & bildning på ett övergripande plan.

Emellanåt framhålls vikten med det tvärvetenskapliga. Handlar inte om att man surnat till på varandra, snarare att man kanske kan genomlysa varandras förstånd. En gång i tiden var utbildningskonceptet samlat under trivium (grammatik, dialektik & retorik) och quadrivium (aritmetik, geometri, musik & astronomi) eller som det också kan kallas De fria konsterna och det är ju lite på tvären sett i förhållande till dagens utbildningssystem och indelningar. Det är ju lite bra det där med att musik kopplas till det matematiska.

I libris.kb.se presenteras webbplatsen forskning.se:
Nationell webbplats för forskningsinformation om samhällsvetenskap, kultur, medicin, hälsa, miljö, naturvetenskap och teknik. Här finns basfakta om det svenska forskningssystemet samt en sökbar databas över FoU-aktörer. Dessutom forskningsnyheter, artiklar, teman och länkar. Det omfattande faktamaterialet presenteras med filmer, animerat och illustrationer.

Förkortningen FoU står för Forskning och Utveckling, det vill säga verksamheter med syfte att skapa kunskap.
I presentationen Om forskning går det bra att läsa om idén bakom och hur det funkar. Många är inblandade!


Som tidskrift och skribent finns många ingångar & kontakter att surfa vidare på som forskning.se, deras tidskrift Curie, expertsvar.se.

Kultur handlar om ett förhållande till naturen. Finns inte det med kappas roten. I dag avläser vi inte bara det som en aktivitet enkom rörande mänskan. Däggdjur åtminstone, ses ofta med människans underförstådda glädje syssla med adaption och dessutom vara en del i evolutionen á la Darwin. Vi tilldelar djur gärna lingvistiska aktiviteter i deras social samspel både artspecifikt och gentemot andra. Det är, om jag inte filtrera mina historiska hågkomster fel, en attityd som förändrats över åren från att i stort sett se djur och för den delen även människan (åtminstone vissa!) som instinktsapparater till något mer ekologiskt sammanhangsorienterat.

Vårt Kulturdepartement med en Kultur- och demokratiminister i spetsen hanterar områden Civila samhället, Demokrati och mänskliga rättigheter, Kultur & Medier. Så som begreppet kultur förklaras här slår det lite knut på sig själv i deras förklaring om vad det handlar om. Men man kan misstänka ett och annat när man ser alla myndigheter, stiftelser, museer etc som de har ett yttre ansvar för. Inte så lätt att ringa in vad det är frågan om, det här med kultur! Under en kort period 2005-2007 var Utbildnings- och kulturdepartementen sammanslagna. kulturdepartementet skapades 1991. Frågor rörande kultur var då sedan 1968 inbakade under Utbildningsdepartementet. Och dessförinnan sedan 1840 betecknades departementet Ecklesiastikdepartementet (av latinets ecclesia, "kyrka") som då behandlade kyrkliga och prästerliga frågor, kultur, allmän uppfostran, arkiv, bibliotek, akademier, museer, utbildning och forskning.

Men vad är kultur? I de engelska wikin står det:
The modern term "culture" is based on a term used by the Ancient Roman orator Cicero in his Tusculanae Disputationes, where he wrote of a cultivation of the soul or "cultura animi," using an agricultural metaphor for the development of a philosophical soul, understood teleologically as the highest possible ideal for human development. Samuel Pufendorf took over this metaphor in a modern context, meaning something similar, but no longer assuming that philosophy was man's natural perfection. His use, and that of many writers after him, "refers to all the ways in which human beings overcome their original barbarism, and through artifice, become fully human."

Om det är Ciceros metafor som iscensätter begreppets karriär har jag ingen aning om men antas kan att det här med att kultivera ligger djupt förankrat i det att vara människa och påkommen kommodité. Det har pågått i årtusenden innan Cicero. De första människorna som började ana sambandet frö visavi planta, bör fått en vidunderlig frågeställare. Hur kan ett ynka frö förvandlas till en växt? Ett frö kan bli tjugo nya. Göra en kanelbulle på godsakerna eller inmundiga tjugo lite senare? I båda fallen kan det vara frågan om ett offer. Att det sedan kanske utvecklas till både mänskooffer och fan vet allt det är signifikant, när vi måste investera och gå vidare.

Att begreppet kultur förändrats och kommer förändras står bortom all tvivel men om det kan ha att göra med ett offerförnuft i sammanhanget kan vara svårt att verifiera. Romarriket om än så rationellt och strukturerat i dess byggande av vägar, akvedukter, rätt, mycket annat, men också flitigt förekommande offrande åt allt och alla.


Publicerad: 2018-08-25








Annons:

Senaste nummer:

2018-09-17
Parnass 3 2018

2018-09-14
Scandia 1 2018

2018-09-12
Opera 4 2018
UtställningsEstetiskt Forum 4 2018
META H - historiskarkeologisk tidskrift 2018

2018-09-06
Accent 5 2018

2018-09-05
Signum 6

2018-09-04
Historisk tidskrift 2 2018

2018-09-02
Punctum saliens

2018-09-01
UtställningsEstetiskt Forum 3 2018

2018-08-29
Konstperspektiv 3

2018-08-28
Omkonst v 35 2018

2018-08-27
Walden 9-10 2018

2018-08-19
Haimdagar 3-4 2018

2018-08-13
Karavan 2 2018

2018-08-12
Populär Poesi 36
Populär Poesi 37
ponton 2 2018

2018-08-06
Glänta 1 2018
Medusa 2 2018
Hjärnstorm 132 2018

2018-08-05
Akvarellen 2 2018

2018-07-14
Bildkonstnären 2 2018

2018-07-12
Arkitekturtidskriften KRITIK #37
UtställningsEstetiskt Forum 2 2018

2018-07-05
Amnesty Press 2 1018

2018-07-04
Tidskrift för Politisk Filosofi 1 2018

2018-07-01
Kritiker 47 2018

2018-06-30
Populär Astronomi 2 2018
Divan 1-2 2018

2018-06-26
Lira Musikmagasin 3 2018
Galago 131 2018
Bild & Bubbla 215 2018

2018-06-25
Signum 5 2018
Fjärde Världen 2 2018
Nordens Tidning 2 2018

2018-06-24
C´est Bon Anthology 40-41 2018

2018-06-21
Lyrikvännen 4 2018
Accent 4 2018

2018-06-20
Opera 3 2018
Teatertidningen 2-3 2018
Revolution 22 2108

2018-06-12
Bild & Bubbla 214 2018
KLASS 2 2018

2018-06-10
Tidig Musik 2 2018

2018-06-03
Parnass 2 2018

2018-06-01
Tiden Magasin 1 2018

2018-05-30
Nio-Fem 1 2018

2018-05-28
Kuba 2 2018
Arkiv. Tidskrift för samhällsanalys 9 2018

Äldre resuméer