Digitalt jubileumsbibliotek

En av Sveriges äldsta tidskrifter fyller 125 år. Det firar man bland annat med att ge ut ett digitala jubileumsbibliotek. I första utgåvan har idéhistorikern Hjalmar Falk valt ut åtta texter ur jubilaren Ord&Bilds fatabur. Med sin egen text och en från Boston Review finns totalt 10 texter i biblioteket med ingång och rubrik "Den nya fascismen och den gamla". I Hjalmars text får vi följa hur han tussar ihop sammanhang för att skapa intertextualitet över decennierna.

Kronologiskt börjar det med en översättning av Theodor Adorno från 40-talet, Antisemitism och fascistisk propaganda publicerad i Ord&Bild 1993. Bortser man från Hjalmars egen text kanske tanken är att man utifrån hur det är listat börjar läsa samtalet mellan Zygmunt Bauman och Joachim Israel, för den delen också redaktörerna David Karlsson, Abby Peterson och Håkan Thörn. Artikeln är från 1994 men känns ändå så samtida. Utan omsvep tycker jag artikeln är en historisk pärla.

Texterna i biblioteket, undantaget Adorno spelar över en tidsperiod från början av 80-talet till i det närmaste dags datum.
Och visst borde idéen att bygga små avskilda bibliotek kunna trigga läslusten. De har en omfattande publicistiska verksamhet att gräva i.

Och i nästa nummer utlovar redaktörerna Ann Ighe och Marit Kapla dykningar i Ord&Bilds historia, från 1892 till 2017 och det med hjälp av skribenter som:
Malin Nord, Aino Trosell, Kristina Fjelkestam, Ulrika Knutson, Hanna Nordenhök, Agneta Pleijel, Anne-Marie Tung Hermelin, Jila Mossaed, Mara Lee, Judith Kiros och Evelina Johansson.
Just det bara kvinnor, ingen Karl den store, Jan i kalsongen eller Sten som ven och heller ingen Rutfred, Fritsda eller Conniye.

Jag "råkar" ha några äldre nummer, åtminstone ett från 1918, ett från 37 och ett fyra år senare, Europa i brinnande krig. Sett utifrån det här snäva urvalet syns inget om orostider eller för den delen fredstider. Men visst i #11 1918 finns ett temablock om Karl den XII, han sköts till döds 1718 i Halden, Fredrikstens fästning. Det finns två artiklar, kanske egentligen inte så mycket Kalle. På den tiden kom Ord&Bild ut med tolv nummer per år och prenumerationen gick på 18 kr och 1941 är den 24 kr.
Så här skriver Carl Grimberg inledningsvis i artikeln Karl XII:s-minnet:
Voltaire, vars "Charles XII" upplevat en oändlig rad upplagor och översatts till ej mindre än elva olika språk, bland dem turkiska och arabiska, kallar Karl XII för "den utomordentligaste och underligaste människa, som någonsin funnits på jorden".
Karl XII:s-problemet hör till de psykologiska uppgifter, vilka locka med samma slags tjusning som alpvärldens otillgängligaste toppar locka fjällbestigaren att pröva sina krafter... and so on.
Jag anar att det bara blir bättre, men eftersom det här är ett osprättat exemplar kan jag bara ana.
För Grimber gäller att tycka till om vem han tror dödade Kalle:
/.../ när Fredriksten, nyckeln till Norge, skulle vara i Sveriges hand, då Karl XII föll för en kula – huruvida den kom från fästningen, från en krypskytt eller annan lönnmördares vapen är alltjämt en öppen fråga. Vad den anatomiskt sakkunniga besiktningen av den dödes kvarlevor kunnat konstatera är endast, att projektilen först träffat den sida av konungens huvud, som i dödsögonblicket var vänd mot fästningen".




Stilleben: Ord&Bild with The Lewis Chessmen


Men min ovan antyda retning, kvinnor hur ofta förekom de förr i tiden? Utifrån det ynka urvalet jag tittat i gör de så men i ringa utsträckning. Att något har hänt mellan 1918 och 2017 ifråga kvinnors deltagande är uppenbart?
Omslagen, på de här tidigare exemplaren presenterar man ombud redaktionen har runt om i Norden och 1941 finns ett redaktionsombud i Oslo, Eugenia Kielland. Kanske, tack vare tyskarnas invasion hon fick chansen! I #10 från 1937 presenteras Ester Almqvist av Nils Gösta Sandblad. Dessutom recenseras också massa författarinnor och några sådana syns knappast i numret från 1918.
Jag kan inte Ester Almqvist som är en viktig konstnär. Det finns många verk återgivna i numret som är intressanta. Ester dog 34:a, så hon har knappast kunnat åtnjuta just den här publiciteten. En starkt bild i expressionistisk anda är Paus i dansen – kl. 12 och Edvard Munch hade inte kunnat åskådliggöra spänningen bättre. Teckning förmodades vara gjord 1906.
När jag började "dribbla" med numret, titta på innehållsförteckningen, annonser, struktur, omslag faller en lite pappersbit ner på bordet. Ett offset-tryck där det står Ester Almqvist vid första anblicken men när jag börjar dra i pappersbiten visar det sig vara tre identiska tryck. Just sidorna om Ester är sprättade, men bara de. Måste stå något i innehållsförteckningen att Ord&Bild bladat in tre offset-bilder. Så inte? Det är inte syrafritt papper vilket ytterligare stärker tanken offset av något slags högtryck, kanske på trä. När jag sedan drar med fingerspetsarna känns tydligt att ytan är bucklig med andra ord inget offset utan någon form av grafiskt tryck men på trähalltigt papper.





Blir spännande, se vad som karaktäriserar perioderna!

För 25 år sedan partade Ord&Bild av 100 årsjubileet. Det gjorde man på Gerlesborgskolan, Bohuslän. Det var en ganska så vidlyftig tillställning i det att det fanns redaktörer och tidskriftsmänniskor från många hörn av Europa. Där var folk från öststaterna, syd- och mellaneuropa och naturligtvis norden. Redaktörer då var Johan Öberg och Gunnar D Hansson och ett minne är att de bjöd oss alla på en båttour i Bohusläns arkipelag. Kan startat i Bovallstrand, därifrån kurs norr och kanske ända upp till Tjurpannan. Johan och Gunnar var ciceroner och drog otvunget sägner och skrönor om kusten. Johan översatte simultant det sagda till resenärerna. Lite spanska, italienska, serbo-kroatiska, polska, ryska och så vidare kanske! Något impad blev jag.

Crescendot för jubileet är planerat till 4 november och tills dess suktar Ord&Bild efter fler prenumeranter vilket naturligtvis alla kulturtidskrifter gör.

På Ord&Bilds hemsida går det att söka i ett artikelarkiv, men det är inte artiklar i fulltext.

– Det man kan få reda på är när en viss skribent har publicerat en artikel med en viss titel, och lite andra metadata. Sedan får man själv leta upp artikeln. OM det inte är av de senaste decenniets årgångar så sker det enklast på ett forskningsbibliotek som har tidskriften, eller om det är en artikel från perioden 1892-1945 digitalt på Runeberg.org/ordochbild, säger Ann Ighe, Ord&Bild

En liten guldgruva, nedan ses ett par inledande sidor i det första nummer från 1882.

Bo Pettersson

Publicerad: 2017-09-14

Köp Ord & Bild
Läs mer om Ord & Bild i katalogen
Fler artiklar knutna till Ord & Bild
Fler tidskrifter i kategori ALLMÄNNA