Den vetenskapliga socialismen, marxismen

Med anledning av att Stefan Kangas, redaktör tidskrften Revolution frågade om inte den kunde vara med på tidskrift.nu togs tillfället i akt att ställa några frågor om Marx och marxismen.
Föreningen som ger ut tidskriften är en svensk sektion av Internationella Marxistiska Tendensen (IMT), en "internationell revolutionär socialistisk organisation" enligt hemsidan. Där det vidare står "att den vetenskapliga socialismen, marxismen" ger dem de verktyg de behöver. Två frågor av intresse är om Marx uppmanat till revolt eller inte och om det finns några hyfsat bra socialistiska stater.


"Har Marx någon gång uppmanat till revolt, ser han inte revolutionen som en konsekvens utifrån viss befintlig samhällsstruktur?"

Det är ett samspel mellan den samhälleliga verkligheten och den subjektiva viljan och kampen för att förändra den.

Marx förklarade hur revolutioner äger rum när ett samhälle hamnar i kris, och är på det sättet en konsekvens av en viss samhällsstruktur. Han menade att kapitalismen inte bara skapat förutsättningarna för ett rättvisare och högre slags samhälle (socialism) genom utvecklingen av teknologi och produktiv kapacitet, utan också genom framväxten av en arbetarklass.

Marx och Engels utvecklade en vetenskaplig socialism ("marxismen") som skiljde sig från tidigare utopiska socialister genom att de baserade sig på en analys av samhället först och främst, och inte bara framspekulerade modeller för hur ett bättre samhället skulle kunna se ut.

Eftersom socialismen måste vara demokratisk och bygga på arbetarnas deltagande, kan den bara skapas av arbetarklassen självt: "Arbetarklassens befrielse är dess eget verk." Han insåg dock att det inte var självklart att arbetare var medvetna om denna "historiska uppgift" (som han kallade det). Revolutioner skulle kunna vända arbetare mot systemet, men det behövdes ett positivt program, baserat på en vetenskaplig förståelse av samhället.

Därför fanns det också ett behov för att organisera ett parti, och det ägnade sig Marx och Engels åt i hela sina liv. Först var de medlemmar i Kommunisternas förbund, och var senare drivande i Internationella Arbetarassociationen (den s.k. första internationalen), spelade en viktig roll i bildandet av den tyska socialdemokratin. Efter Marx död var Engels med om att bilda den Andra internationalen 1889. Partier behövdes för dem, men de kunde inte göra revolution eller bygga socialism utan en kapitalistisk kris som pressade arbetare till dessa slutsatser.



"Skulle det gå att gradera stater utifrån hur pass "socialistiska" de är?"

Hittills har vi inte sett några socialistiska stater i någon mening som Marx hade avsett. Den ryska revolutionen 1917 bildade det mest demokratiska samhället i historien under de första åren. När revolutionen led nederlag i ekonomiskt utvecklade länder som Tyskland och därefter i Ungern, Kina, Italien och Spanien, blev Ryssland isolerat i extrem fattigdom. En grogrund fanns för en byråkrati, och Sovjetunionen urartade till en stalinistisk diktatur - en fruktansvärd karikatyr på socialism.

Sovjetunionen hade en nationaliserad planerad ekonomi (alltså utan kapitalister), men arbetarna hade blivit av med den politiska makten. En byråkratisk elit styrde över deras huvuden, och en andra revolution för att upprätta arbetardemokrati var nödvändig. (Försök gjordes i Ungern 1956 eller Tjeckoslovakien 1968). Sovjetunionen var enligt marxister inte socialism, utan en "deformerad arbetarstat".

De stater vi ser idag som kallar sig eller ses som socialistiska är liknande deformerade arbetarstater. Nordkorea är ett horribelt och avskräckande exempel på en järhård stalinistisk diktatur, medan det är mycket öppnare på Kuba. Inget av dessa extremt fattiga länder har någon förutsättning att bygga ett sådant rättvist och jämlikt samhälle som Marx tänkte på. De har fastnat halvvägs, och kan bara komma vidare genom att socialism upprättas internationellt.

Sverige kan man kanske säga har fått en liten försmak av socialism genom välfärdsstaten, men samtidigt har kapitalisterna bibehållit sin makt. Vi kan inte heller kalla Sverige för socialistiskt i egentlig mening.

Publicerad: 2017-04-12

Köp Revolution
Läs mer om Revolution i katalogen
Fler artiklar knutna till Revolution
Fler tidskrifter i kategori SAMHÄLLE, MILJÖ & POLITIK



Annons:

Senaste nummer:

2017-07-15
Karavan 2 2017
Nutida Musik 265-266 2017

2017-07-13
Divan 1-2 2017
Akvarellen 2 2017

2017-07-11
Judisk Krönika 2 2017

2017-07-10
Nutida Musik 264 2017

2017-07-09
Ordfront Magasin 3 2017

2017-07-08
Accent 4-5 2017

2017-07-07
KLASS 2 2017

2017-07-04
Populär Astronomi 2 2017

2017-07-03
Signum 5

2017-07-02
Populär Poesi 33

2017-07-01
Alkohol & Narkotika 3 2017

2017-06-26
Opera 3 / 2017
ponton 2 2017

2017-06-23
Nordens Tidning 2 2107

2017-06-21
Nordens Tidning 1 2017

2017-06-20
Lyrikvännen 3 2017

2017-06-19
Haimdagar 1-2 2017
Med andra ord 91 2017

2017-06-18
Med andra ord 90 2017

2017-06-17
Amnesty Press 2 2017

2017-06-16
Tiden Magasin 2 2017
Kuba 2 2017

2017-06-15
Merdeka och Östtimorinformation 72

2017-06-13
Ottar 2 2017

2017-06-11
Judisk Krönika 1 2017

2017-06-09
Bildkonstnären 2, 2017

2017-06-08
Tidig Musik 2 2107

2017-06-01
Arkitekturtidskriften KRITIK #33
Contra 2 2017
Magasinet Arena 2 2017

2017-05-31
Kultwatch Maj 2017

2017-05-29
Signum 4
Parnass 2 2017

2017-05-25
Accent 3 2017

2017-05-21
Tiden Magasin 1 2017

2017-05-20
Hjärnstorm 128 2017

2017-05-19
Glänta 1 2017

2017-05-18
Punctum saliens

2017-05-15
UtställningsEstetiskt Forum 2 2017

2017-05-11
Akvarellen 1 2017
Ordfront Magasin 2 2017

2017-05-08
Paletten 307-308 2017
Afghanistan-Nytt 1 2017

2017-05-06
Lyrikvännen 2 2017

2017-05-05
Aiolos 56 2017

2017-05-04
Lyrikvännen 1 2017

2017-05-03
Populär Poesi 32 2017

2017-05-01
Kuba 1 2017

Äldre resuméer