Den vetenskapliga socialismen, marxismen

Med anledning av att Stefan Kangas, redaktör tidskrften Revolution frågade om inte den kunde vara med på tidskrift.nu togs tillfället i akt att ställa några frågor om Marx och marxismen.
Föreningen som ger ut tidskriften är en svensk sektion av Internationella Marxistiska Tendensen (IMT), en "internationell revolutionär socialistisk organisation" enligt hemsidan. Där det vidare står "att den vetenskapliga socialismen, marxismen" ger dem de verktyg de behöver. Två frågor av intresse är om Marx uppmanat till revolt eller inte och om det finns några hyfsat bra socialistiska stater.


"Har Marx någon gång uppmanat till revolt, ser han inte revolutionen som en konsekvens utifrån viss befintlig samhällsstruktur?"

Det är ett samspel mellan den samhälleliga verkligheten och den subjektiva viljan och kampen för att förändra den.

Marx förklarade hur revolutioner äger rum när ett samhälle hamnar i kris, och är på det sättet en konsekvens av en viss samhällsstruktur. Han menade att kapitalismen inte bara skapat förutsättningarna för ett rättvisare och högre slags samhälle (socialism) genom utvecklingen av teknologi och produktiv kapacitet, utan också genom framväxten av en arbetarklass.

Marx och Engels utvecklade en vetenskaplig socialism ("marxismen") som skiljde sig från tidigare utopiska socialister genom att de baserade sig på en analys av samhället först och främst, och inte bara framspekulerade modeller för hur ett bättre samhället skulle kunna se ut.

Eftersom socialismen måste vara demokratisk och bygga på arbetarnas deltagande, kan den bara skapas av arbetarklassen självt: "Arbetarklassens befrielse är dess eget verk." Han insåg dock att det inte var självklart att arbetare var medvetna om denna "historiska uppgift" (som han kallade det). Revolutioner skulle kunna vända arbetare mot systemet, men det behövdes ett positivt program, baserat på en vetenskaplig förståelse av samhället.

Därför fanns det också ett behov för att organisera ett parti, och det ägnade sig Marx och Engels åt i hela sina liv. Först var de medlemmar i Kommunisternas förbund, och var senare drivande i Internationella Arbetarassociationen (den s.k. första internationalen), spelade en viktig roll i bildandet av den tyska socialdemokratin. Efter Marx död var Engels med om att bilda den Andra internationalen 1889. Partier behövdes för dem, men de kunde inte göra revolution eller bygga socialism utan en kapitalistisk kris som pressade arbetare till dessa slutsatser.



"Skulle det gå att gradera stater utifrån hur pass "socialistiska" de är?"

Hittills har vi inte sett några socialistiska stater i någon mening som Marx hade avsett. Den ryska revolutionen 1917 bildade det mest demokratiska samhället i historien under de första åren. När revolutionen led nederlag i ekonomiskt utvecklade länder som Tyskland och därefter i Ungern, Kina, Italien och Spanien, blev Ryssland isolerat i extrem fattigdom. En grogrund fanns för en byråkrati, och Sovjetunionen urartade till en stalinistisk diktatur - en fruktansvärd karikatyr på socialism.

Sovjetunionen hade en nationaliserad planerad ekonomi (alltså utan kapitalister), men arbetarna hade blivit av med den politiska makten. En byråkratisk elit styrde över deras huvuden, och en andra revolution för att upprätta arbetardemokrati var nödvändig. (Försök gjordes i Ungern 1956 eller Tjeckoslovakien 1968). Sovjetunionen var enligt marxister inte socialism, utan en "deformerad arbetarstat".

De stater vi ser idag som kallar sig eller ses som socialistiska är liknande deformerade arbetarstater. Nordkorea är ett horribelt och avskräckande exempel på en järhård stalinistisk diktatur, medan det är mycket öppnare på Kuba. Inget av dessa extremt fattiga länder har någon förutsättning att bygga ett sådant rättvist och jämlikt samhälle som Marx tänkte på. De har fastnat halvvägs, och kan bara komma vidare genom att socialism upprättas internationellt.

Sverige kan man kanske säga har fått en liten försmak av socialism genom välfärdsstaten, men samtidigt har kapitalisterna bibehållit sin makt. Vi kan inte heller kalla Sverige för socialistiskt i egentlig mening.

Publicerad: 2017-04-12

Köp Revolution
Läs mer om Revolution i katalogen
Fler artiklar knutna till Revolution
Fler tidskrifter i kategori SAMHÄLLE, MILJÖ & POLITIK



Annons:

Senaste nummer:

2020-04-04
Populär Astronomi 1 2020

2020-04-03
Haimdagar 1-2 2020

2020-04-02
Teatertidningen 1/2020

2020-04-01
Tidig Musik 1 2020
Medusa 1 2020

2020-03-28
Kritiker 53-54 2019

2020-03-26
Med andra ord 102 2020

2020-03-25
KLASS 1 2020

2020-03-18
Amnesty Press 1 2020

2020-03-15
Konstperspektiv 1 2020

2020-03-14
Cirkeln 4 2019

2020-03-09
Hjärnstorm 137 2019

2020-03-07
10TAL 35 2020

2020-03-06
Signum 2 2020

2020-03-04
Akvarellen 1 2020

2020-03-03
Walden 15-16 2019

2020-02-27
Opera 1 2020

2020-02-24
Parnass 1 2020

2020-02-19
Omkonst 8 2020

2020-02-16
Utställningskritik 1 2020

2020-02-12
Byggnadskultur 4 2019

2020-02-10
Sydasien 2 2019

2020-02-09
Med andra ord 101 2019

2020-02-08
Signum 1 2020

2020-02-06
Tydningen 33-34 2020

2020-02-01
Tydningen 31-32

2020-01-16
Accent 8 2019

2020-01-15
Fauna och Flora 4 2019

2020-01-13
Haimdagar 9-10 2019

2020-01-12
Tidig Musik 4 2019

2020-01-09
Aorta 28 2020
Divan 3-4 2019
Medusa 4 2019

2020-01-08
Tiden Magasin 3 2019

2020-01-07
Populär Poesi 43 2019

2020-01-05
Balder 4 2019

2020-01-04
Walden 13-14

2020-01-03
ponton 4 2019

2020-01-02
Nutida Musik 277 2019
Nordens Tidning 4 2019
Akvarellen 4 2019

2019-12-30
Lyrikvännen 5-6 2019

2019-12-28
OEI 84-85 2019

2019-12-27
10TAL 33-34 2019

2019-12-25
Populär Astronomi 4 2019

2019-12-20
Nutida Musik 276 2019

2019-12-18
Amnesty Press 4 2019

2019-12-16
KLASS 4 2019
Världshorisont 4 2019

2019-12-13
Signum 8 2019

Äldre resuméer